Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en komplex sjukdom som påverkar människan fysiskt, psykiskt och socialt. En människa med RA som kan hantera sjukdomen har lättare att finna välbefinnande. Det blir då viktigt att i omvårdnaden se personen med känslor och behov bakom varje patient. Syfte: Att undersöka hur personer med RA upplever sin sjukdom och vilka copingstrategier de använder för att hantera sjukdomen i det dagliga livet. Metod: Litteraturöversikt där elva kvalitativa och fem kvantitativa studier har granskats och sammanställts. Resultat: Människor med RA kan uppleva begränsningar i det dagliga livet och strävar efter copingstrategier som positivt tänkande, balans i olika roller, omprioritering och hantering av sjukdomssymtom och socialt stöd. Diskussion: Valet av copingstrategier kan vara olika. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan genom en god omvårdnad stödjer patienten i att finna dessa copingstrategier. Slutsatser: Männikor med RA kunde känna en förändrad självbild och acceptans av sjukdomen var nödvändig för att gå vidare och hitta de individuella copingstrategier. Sjuksköterskans förståelse för personens upplevelser av sjukdomen har betydelse i kommunikationen och i planeringen av omvårdnaden. Fler studier behövs för att undersöka vilka interventioner sjuksköterskan kan göra för personer med RA.

Bakgrund Typ 1 diabetes mellitus är en sjukdom som orsakar absolut insulinbrist hos den som har sjukdomen. Livslång egenvård och anpassning av det dagliga livet är ett par av följderna av att få sjukdomen. För att sjuksköterskan ska kunna erbjuda en personcentrerad omvårdnad som ser till individens hela livssituation krävs det kunskap om vad en långvarig sjukdom som typ 1 diabetes mellitus har för konsekvenser för individen i det dagliga livet samt vilka strategier individen har för att hantera dessa.  Syfte Syftet var att beskriva egenupplevd hälsa i ett dagligt liv hos individer med typ 1 diabetes mellitus.  Metod Studien utfördes som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Sju informanter med typ 1 diabetes mellitus ingick i studien. Insamlad data undergick en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat Informanterna uppger att typ 1 diabetes mellitus utövar en ständig påverkan på den egenupplevda hälsan. Sjukdomen upplevdes dels som en naturlig del av den egna personen med genomtänkta levnadsvanor som följd men även som energikrävande och begränsande. Informanterna beskrev att omgivningens okunskap om typ 1 diabetes mellitus var besvärande och att den specialiserade diabetesvården ofta misslyckades att tillgodose informanternas behov.  Slutsats Författarna till föreliggande studie har funnit att livet med typ 1 diabetes mellitus leder till omfattande hälsoeffekter på ett psykologiskt, fysiologiskt och socialt plan. En generellt högre kunskapsnivå hos sjukvårdspersonal i allmänhet och ett tydligare personcentrerat fokus för den specialiserade diabetesvården i synnerhet bedömer vi vara önskvärt.

Glaukom eller grön starr är en kronisk och åldersrelaterad sjukdom som drabbar flera miljoner människor och är en av de vanligaste orsakerna till blindhet i världen. Syftet med pilotstudien var att beskriva patienters upplevelser om hur sjukdomen glaukom påverkar det dagliga livet. Pilotstudien hade en kvalitativ deskriptiv design och genomfördes som en intervjustudie som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre kategorier: Maktlöshet, Trygghet och Självständighet. Patienterna upplever maktlöshet i det dagliga livet på grund av den oro det innebär att ha glaukom, samt begränsningen det innebär med en synnedsättning. Med stöd av närstående och att tänka positivt kan patienterna uppleva trygghet och känna en positiv framtidstro. Genom anpassning och erfarenhet kan de bli oberoende och självständiga. Resultatet i pilotstudien kan vara ett stöd för ögonsjuksköterskor att förstå de dagliga svårigheter patienter med glaukom ställs inför. Ögonsjuksköterskor kan stärka patienterna genom att stödja dem till att hitta strategier som kan underlätta deras dagliga liv. Ytterligare forskning om patienter med glaukom behövs för att fördjupa förståelsen om deras situation och hur ögonsjuksköterskor kan stödja patienterna för att underlätta deras dagliga liv. Det finns ett stort behov av att utbilda fler ögonsjuksköterskor eftersom befolkningen blir äldre och därmed beräknas patienter med glaukom att öka. / Glaucoma is a chronic age related disease that affects several million people and is one of the most common causes of blindness in the world. The aim of the pilot study was to describe patients' experiences of how glaucoma affects daily life. The pilot study had a qualitative descriptive design and was conducted as an interview study that were analysed using qualitative content analysis. The results are presented in three categories: Powerlessness, Security and Independence. Patients experience powerlessness in daily life because of the anxiety of having glaucoma and the limitation that comes with a visual impairment. With support of family and thinking positively, they may experience security and a positive future. Through adaptation and experience they may become independent. The results may support ophthalmic nurses in understanding patients with glaucoma difficulties in daily life and strengthen them finding strategies that may by support ease daily life. Further research is needed to get a deeper understanding of how patients with glaucoma perceive their visual impairment. There is a great need to educate more ophthalmic nurses as the population ages and therefor the population with glaucoma is estimated to increase.

<p>Kroniska sjukdomar har ökat dramatiskt i världen under de senaste åren. Personerna som drabbas upplever kronisk sjukdom som förödande, ett hinder för livskvalitet och utveckling. Att drabbas av kronisk obstruktiv lungsjukdom påverkar människan i det dagliga livet, det kan innebära att tappa kontrollen över sitt liv och få en känsla av maktlöshet.</p><p>Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom och hur detta påverkar vardagen. Sökningar efter artiklar skedde i databaserna Cinahl och PubMed. Åtta artiklar inom ämnet att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom valdes ut i enlighet med uppsatsens syfte, den slutliga analysen ledde till fem kategorier. Personer med KOL lever ständigt i vardagen med andnöd, vilket resulterar i känslor som rädsla, oro och ångest. De orkar inte med sina vardagsysslor eller träffa familj och vänner. Detta gör att personer med KOL upplever nedstämdhet, ensamhet, dålig självkänsla och beroende. Litteraturstudien kan vara till hjälp för sjuksköterskor att få en bättre förståelse för dessa människors livssituation och bidra till att omvårdnadsbehoven tillgodoses bättre. Detta kan göras genom att förbättra förmågan att stödja, trösta och för att underlätta vardagen för dessa personer.</p>

Att drabbas av en hjärtinfarkt är en livsomvälvande händelse som kan ge kroniska men och inverka på hela livssituationen. Sjukdomen kan även ha betydelse för hur de drabbade väljer att leva sitt dagliga liv. Syftet var att beskriva personers upplevelser av dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metoden bestod av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats enligt Bengtsson (2016). Tolv vetenskapliga artiklar analyserades och resulterade i sju kategorier; att leva med förändrad kropp och sinne, att leva med begränsningar i dagliga aktiviteter, att roller och relationer förändras, att sakna tillräcklig information och kunskap, att behöva andra människor som stöd, att behöva ta ställning till livsstilsförändringar, att tvingas omvärdera livet efter en livshotande händelse. Sjuksköterskan har en viktig roll genom att finnas som stöd och resurs i dagliga livet efter en hjärtinfarkt, för att ge de drabbade de bästa förutsättningarna för att kunna anpassa sig till sin nya livssituation. Denna studie kan ge en djupare förståelse för hur personer upplever att det dagliga livet påverkas efter en hjärtinfarkt.

Bakgrund: Schizofreni är en svår kronisk psykossjukdom, vilket kan medföra stora svårigheter i det dagliga livet. Antipsykosmedel som stabiliserar sjukdomen, är livräddande och erbjuds alltid till patienter med schizofreni. Antipsykosmedel är ofta förknippat med en rad svåra biverkningar som påverkar patienternas livskvalitet. Detta ställer i sin tur stora krav på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Med en ökad förståelsen av patientens upplevelse kring behandlingen så skulle detta kunna stärka sjuksköterskans professionella roll.  Syfte: Att belysa hur patienter med schizofrenisjukdom upplever att deras dagliga liv påverkas av behandling med antipsykosmedel. Metod: Denna kvalitativa litteraturöversikt bygger på 13 artiklar med induktiv ansats. Datamaterialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys.    Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och sex underkategorier: (1) när behandlingen begränsar det dagliga livet (negativa upplevelser kring relationer och aktivitetsförmåga; negativa känslor), (2) när behandlingen både stödjer och ger ambivalens (upplevelser av att leva ett normalt liv; upplevelser av ambivalens) och (3) bristande autonomi (avsaknad av sjukdomsinsikt; upplevelser av tvång).  Slutsats: Patienterna behöver få mer stöttning och förståelse i det lidande behandlingen orsakar. Som sjuksköterska är det viktigt att vårda med livsvärlden som grund. Därför blir den vårdande relationen mellan patienten och sjuksköterskan extra betydelsefull och viktig.

No description available.

Abstrakt Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en obotlig sjukdom som utvecklas långsamt och som beräknas bli den tredje dödligast sjukdomen i världen 2030. Sjukdomen är komplex svårtolkad med stor risk att dö i förtid. I Sverige är det uppemot 700 000 personer som lever med KOL. Sjukdomen leder till sämre livskvalitet och ökat lidande som följd. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom i det dagliga livet. Metod: Studiedesignen var litteraturstudie. En strukturerad databassökning genomfördes i Cinahl och PubMed därefter en kvalitetsgranskning av vetenskapliga artiklar som svarade upp mot syftet och avslutningsvis gjordes en integrerad analys av de valda artiklarna. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och åtta underrubriker. Livet i förändring: andningen i fokus, dagligen utmanande, socialt påfrestande och emotionellt utmanande. Välmående som strategi: fysiskt aktiv för välmående, egenvård som strategi, kunskapsutbyte och nätverk, livsstil och acceptans. Slutsats: Resultatet visade att upplevelsen av att leva med KOL innebar utmaningar dagligen på grund av dyspné. Aktiviteter behövde noga övervägas och socialt umgänge begränsades till de närmaste. Det fanns ett behov av att utveckla egenvården för att kunna hantera sjukdomen och förbättra den egna livskvaliteten. När sjukvårdspersonalen kunde möta upp med kunskap och stödjande omvårdnadsåtgärder gav det förutsättningar för ökat välmående.

Normaltryckshydrocefalus (NPH) drabbar den äldre populationen med motoriska och kognitiva nedsättningar. Behandlingen är dränering av likvorvätska via shuntoperation och patientens symptom förväntas då gå i regress. Det saknas dock studier om förändring på iNPH-skalan stämmer överens med patientens subjektiva skattade förändring. Syftet var att studera om patientens subjektiva upplevda förändring stämmer överens med skattningsskalor och hur en förändring av förmågor påverkar livskvalitet. Syftet var även att undersöka vilken betydelse som förändring av förmågor har för patienten och anhöriga. Studien var en mixad observativ tvärsnittsstudie där 52 deltagare (26 patienter och 26 anhöriga) inkluderades och fick svara på en enkät framtaget för studien. Patienterna graderades enligt iNPH-skalan mellan diagnos och 3 månader efter shuntoperation. Resultatet visade att 76,9 % av patienterna förbättrades på iNPH-skalan efter operation. Det förelåg en signifikant korrelation mellan förändring på iNPH-skalan och förändring av gångförmåga (rs=0,42) och förändring av rörelseförmåga (rs=0,49), samt subjektiv skattad förändring mätt med VAS-skala (rs=0,43). Det förelåg ingen signifikant korrelation mellan förändring på iNPH-skalan och förändring av livskvalitet. Gång- och rörelseförmåga skattades som de förmågor som förbättrats mest postoperativt. Förbättring av dessa förmågor samt förbättrad vardagsaktivitet hade störst betydelse för deltagarna. Fler studier behövs för att närmare studera vilka förmågor som kan korrelera med förbättrad livskvalitet.

Professionen av grundutbildad sjuksköterska innefattar arbetet att vårda patientermed olika sorters sjukdomstillstånd på ett adekvat sätt. Den långvariga smärtan ärett sjukdomstillstånd som har en betydande utbredning i Sveriges befolkning. Detta är en av de vanligaste orsakerna patienter uppsöker sjukvården, eftersom be-hovet av vård för det sjukdomstillståndet är stort. Patienter som lider av den lång-variga smärtan finns i alla vårdenheter och är i behov av personalens stöd. Syfte: Att belysa patientens upplevelser av långvarig smärta i det dagliga livet. Metod:Litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes. Databaser CINAHL och PubMed söktes igenom där totalt tio relevanta artiklar hittades och användes i lit-teraturöversiktens resultat. Samtliga artiklar var av kvalitativ metod och analyse-rades enligt Friberg (2017). Resultat: Två teman med två kategorier för respek-tive tema har framkommit. Det första temat är: det förändrade dagliga livet, där kategorierna är: fysisk och psykisk påverkan, samt förändrade sociala relationer.Det andra temat är: att hantera smärtan, där kategorierna är: olika copingstrategieroch behov av vårdkontakter. Slutsats: Den långvariga smärtan är ett brett ämne,där alla aspekter i dagligt liv påverkas. Patienters upplevelser är en värdefull källatill fenomenet därför att det ger en fördjupad kunskap av den långvariga smärtan. / The profession of basic trained nurses includes the work of taking care of patientswith different types of states of ill-health on an adequate way. The chronic pain isa state of ill-health that has a wide spreading in the Swedish population. This isone of the most common reasons that patients search medical care, because theneed of care for this state of ill-health is great. Patients that suffer of chronic painexist in all the health-care units and need support from the nursing staff. Aim: To shed light on the patients' experiences of chronic pain in daily life. Method: A lit-erature review with a qualitative approach was implemented. The data bases CI-NAHL and PubMed were searched through, where totally ten articles were found and used in the results of the literature review. All the articles were of qualitativemethod and analysed according to Friberg (2017). Results: Two themes alongwith two categories for respective theme have emerged. The first theme is: thechanged daily life, where the categories are: physical and psychological influence.The second theme is: to handle the pain, where the categories are: various copingstrategies and the need of contacting a health centre. Conclusion: The chronic pain is a broad subject, where all the aspects of daily life are affected. The pa-tients' experiences are a valuable source of knowledge because it offers an in-depth understanding of the chronic pain.