No description available.

Epilepsi är en sjukdom som medför en rad olika konsekvenser i det dagliga livet.Det är viktigt att allmänsjuksköterskan inte enbart har kunskap om sjukdomen i sig, utan även känner till de konsekvenser som sjukdomen kan innebära för den enskilda individen. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka vilka svårigheter personer med epilepsi kan uppleva i sitt dagliga liv samt belysa hur allmänsjuksköterskan på ett bra och professionellt sätt skall kunna bemöta personer med epilepsi och ta fram de individuella resurser individen besitter. Metoden som använts är evidensbaserad metod. Litteraturstudien bygger på fjorton vetenskapliga artiklar som granskats enligt Carlsson & Eimans (2003) bedömningsmall. Som teoretisk referensram har Carnevali (1999) använts. Resultatet redogör för en mängd psykosociala problem som epilepsi leder till. Bl a framkommer det att personer med epilepsi har svårare för att få arbete och är arbetslösa i högre grad än personer utan epilepsi, att sjukdomen hindrar dem i många av deras dagliga sociala och fysiska aktiviteter, att depression och oro är vanligare hos personer med epilepsi samt att endast en liten del anser att de har tillräckligt med kunskap om sin sjukdom. Slutsatsen som kan dras utifrån resultatet är att de områden i det dagliga livet som berörs av sjukdomen är av sådan vikt att de i hög grad påverkar individens livskvalitet. / Epilepsy is a disease that carries with it a number of different consequences in daily life. It is important that the nurse doesn’t only have knowledge of the disease itself, but is also aware of the consequences the individual can experience. The aim of this literature review is to examine the difficulties people with epilepsy experience in daily life and illustrate how the nurse in a skilled and professional way, can treat people with epilepsy and extract the resources the individual possess. The method that has been used is an evidence based method. This literature review is based on fourteen scientific articles that have been quality rated using Carlsson & Eimans (2003) ratingscale. As a theoretic frame of reference Carnevali (1999) has been used. The result describes a number of psychosocial problems that epilepsy leads to. Among other things the result shows that people with epilepsy have more difficulty getting employment and are unemployed in a higher degree than people without epilepsy. It shows too that the disease restrains them in many of their daily social and physical activities and that depression and anxiety is more common in people with epilepsy. Also that only a few of those with epilepsy consider that they have enough knowledge about their disease. Conclusions that can be made based upon the result are that spheres in daily life that are affected by the disease, are of such importance that they in a high degree af-fect the individuals’ quality of life.

Bakgrund: Enterostomi är ett samlingsnamn på flera tarmstomier. Den skapas genom ett kirurgiskt ingrepp där en del av tarmen dras ut och sys fast på bukväggen i syfte att tarminnehållet ska tömmas igenom i en så kallad stomipåse. Bildandet av denna innebär fysiologiska förändringar för människokroppen. Personen kan även drabbas psykiskt, fysiskt och socialt. Sjuksköterskor behöver mer kunskap om personers upplevelse av att leva med en enterostomi för att kunna vara ett bättre stöd. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med enterostomi. Metod: I databaserna PubMed och CINAHL genomfördes litteraturstudien där 17 vetenskapliga artiklar valdes ut. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Artiklarna analyserades sedan utifrån kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Litteraturstudien resulterade i fem olika kategorier: Begränsas i dagligt liv, Förändrad kroppsbild och sexualitet, Stöd och strategier för att kunna anpassa sig, Informationens betydelse för autonomi och sociala relationer, Psykosociala utmaningar. Slutsatser: Personer med begränsas i det dagliga livet och är i behov av stöd. I samband med enterostomin kommer en ny kroppsbild, vilket även påverkar det sexuella livet. Stöd är en viktig del i anpassningen till det nya livet. Personer behöver få mera kunskap om hanteringen av enterostomin för bättre livskvalitet.

Background: Fibromyalgia is a chronic disease that is difficult to treat and diagnose. The illness is of unknown etiology. The majority of the ill is women. Aim: The aim of this study was to describe women ́s experiences of living with long term pain associated with fibromyalgia. Method: A literature -based study was performed. The database Cinahl was used in the search process. This study includes 11 qualitative articles that have been analysed by a review template. The analysis resulted in two categories "experiences of a changed me" and "experiences of social life" with six subcategories. Results: The consequences of fibromyalgia were that the family life, spare time, social life and working life changed in different ways. The articles also showed that women with fibromyalgia did not receive the understanding they needed from their families or the environment. Conclusion: Women with fibromyalgia feel that they do not get understanding from the outside world. It is important that health care professionals understand and acknowledge these individuals' subjective experiences so that they can give professional care and support.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som tio procent av alla kvinnor lider av. Symtomen är individuella men de vanligaste är bäckenbottensmärta, smärta vid menstruation och samlagsmärta. Kvinnor bemöts med misstro och normalisering av symtom, detta på grund av bristfällig kompetens från hälso- och sjukvården. Sjuksköterskans förhållningssätt gentemot dessa patienter bör innefatta lyhördhet, sympati och empati, ha en god kommunikation och finna mening vid varje möte med patienten.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter i vardagen av att leva med endometrios. Vidare var syftet att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.   Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Data samlades in via PubMed och CINAHL där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats fanns, dessa låg till grund för resultatet.   Huvudresultat: Vägen till diagnostisering var en lång process relaterat till misstro samt endometrios diffusa symtom. Endometrios begränsade kvinnornas fysiska, psykiska och sociala förmåga som sänkte livskvalitén. Smärta var det mest påtagliga symtomet, detta bidrog till ett ständigt sökande av strategier för att hantera smärtan. Strategierna varierade hos kvinnorna men den mest användbara strategin var kostförändringar. De tio inkluderade artiklarna i studien använde främst intervjuer för att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios.   Slutsats: Endometrios påverkar kvinnornas dagliga liv samt att relationer till andra människor blir lidande. Brister i hälso- och sjukvården sågs markant då de ej utgav adekvat  information samt en tydlig misstro relaterat till kvinnors symtom, vilket ligger till grund för den fördröjda diagnosen. För att hantera vardagen har kvinnorna själva funnit olika strategier som reducerar smärtan. / Background: Endometriosis is a chronic gynecological disease which ten percent of all women suffer from. The symptoms are individual but the most common are pelvic pain, pain during menstruation and intercourse pain. Because of insufficient competence in health care system women are treated with disbelief and normalization of symptoms. The nurse attitude towards these patients ought to include sensitivity, sympathy and empathy and also have a good communication and be able to find meaning in each meeting with patients.   Aim: The aim with this literature review was to describe womens experience in daily life of living with endometriosis. The aim was furthermore to describe the included articles data collections method.   Method: A literature review with descriptive design. Data were collected through databases PubMed and CINAHL where ten articles with a qualitative approach was found which laies to basis for the result.   Main results: The way to diagnosis was a long process that was related to disbelief and endometriosis diffuse symptoms. Endometriosis limited womens physical, psychological and social abilities that significantly reduced quality of life. Pain was the most substantial symptom and to be able to handle with the pain, they constantly search for strategies. The strategies varied slightly among the women but the most useful approach was a major dietary change. The ten articles that was included in this literature review  used interviews to collect data and supplemented with diarys and journal entries to describe womens experiences of living with endometriosis.   Conclusion: Endometriosis affects a womans daily life adversely and also her relationships with other people. Deficiencies in health care was significantly when non adequate information was given and a marked disbelief related to the womens symptom that can be one reason for a delayed diagnosis. To be able to handle everyday life women had found different strategies to reduce pain.

Bakgrund: Urininkontinens är ett globalt hälsoproblem bland kvinnor. Många kvinnor lever i tystnad med sin urininkontinens och söker inte vård på grund av okunskap och skam. Om kvinnor och sjuksköterskor fick mer kunskap om urininkontinens skulle problematiken för kvinnor med oro och skam inte vara lika utbredd. Trots att mödravård informerar kvinnor så lever många i hemlighet med sin urininkontinens. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om kvinnors erfarenheter av urininkontinens och dess inverkan på dagligt liv. Metod: En litteraturöversikt bestående av 14 st vetenskapliga studier av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Dessa studier söktes på Cinahl och PubMed. Resultat: Många kvinnor påverkades av sin urininkontinens i det dagliga livet på ett negativt sätt. Fem tydliga kategorier visade sig som påverkade dem mest. Dessa var: Känslor av skam och oro, Hanteringsstrategier, Påfrestning på samlivet, Förlika sig med det oundvikliga och Begränsningar i dagliga aktiviteter. Slutsats: Många kvinnor lever i tystnad med sin urininkontinens och förlikar sig med den. De har brist på kunskap, känner skam och uppfinner egna strategier för att hantera sin urininkontinens. Dessa kvinnor skulle behöva mer kunskap och information från sjukvården. Denna litteraturöversikt kan bidra med en ökad kunskap kring påverkan på dagligt liv hos kvinnor med urininkontinens. / Background: Urinary incontinence is a global health problem among women. Many women live in silence with their urinary incontinence and do not seek care due to ignorance and shame. If women and nurses got more knowledge about urinary incontinence, the problem with anxiety and shame would not be as widespread. Although maternity care informs women, many are secretly living with their urinary incontinence. Aim: The purpose of the literature review was to compile knowledge about women’s experiences of living with urinary incontinence and its impact on daily life. Method: A literature review consisting of 14 scientific studies of both qualitative and quantitative approach. These studies were sought at Cinahl and PubMed. Results: Many women were affected by their urinary incontinence in their daily lives in a negative way. Five clear categories appeared that affected them the most. These were: Feelings of shame and anxiety, Management strategies, Stress on cohabitation, Resign oneself to the inevitable and Limitations in daily activities. Conclusion: Many women live in silence with their urinary incontinence and resign themselves to it. They have lack of knowledge, feel shame and invent their own strategies to manage their urinary incontinence. These women would need more knowledge and information from health care. This literature review can contribute to increased knowledge about the impact on daily life among women with urinary incontinence.

Benskörhet är en vanligt förekommande sjukdom som kan drabba både män och kvinnor. Benskörhet gör att benet blir skörare och frakturer lättare uppkommer. Människor som lever med benskörhet kan uppleva konsekvenser av sjukdomen i det dagliga livet. Frakturer, smärta och livsstilsförändringar är vanligt förekommande konsekvenser i vardagen för människor som lever med benskörhet. Studiens syfte är att beskriva människors erfarenheter av dagligt liv med benskörhet.Uppsatsen är en litteraturstudie som bygger på 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Litteraturen har analyserats enligt Axelsson (2012). Resultatet redovisas genom fem teman där oro och rädsla för frakturer var ett framträdande tema, likaså att människor med benskörhet upplever en förändring i det dagliga livet. Även en nedsatt rörlighet till följd av benskörhet påverkar stora delar av det dagliga livet. Det bidrog bland annat till förändringar i relationer och en ny inställning till sin egen kropp. Diskussionen visar att det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur människor upplever det dagliga livet med benskörhet. Detta för att kunna ge en god omvårdnad, förebygga och lindra lidande samt för att det kan vara svårt att leva med benskörhet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Övervikt ökar i världen och skapar påfrestningar för människan som har en övervikt och för samhället då hälsoriskerna är stora. Samhället trycker på att hälsa innebär att vara smal, vilket skapar ett utanförskap för dem som inte lever upp till idealet och påtvingar människor som har en övervikt att förändra sig. Syftet är att beskriva vilka hinder för upplevd hälsa vuxna människor med övervikt upplever i det vardagliga livet. Litteraturstudien resulterade i två huvudkategorier med två subkategorier vardera; den första huvudkategorin Att inte känna samhörighet med subkategorierna Stor i en liten värld- ett fysiskt utanförskap och Utanförskap i sociala sammanhang beskriver hur människor med en övervikt hamnar i ett utanförskap relaterat till sin övervikt. Den andra huvudkategorin Att inte leva upp till samhällets kroppsideal med subkategorierna Jag är inte fet, jag är tjock- att leva med sin kropp och Samhällets åtgärder mot övervikt beskriver hur samhället påverkar människan som har en övervikt. Resultatet diskuterar slutligen hos vem ansvaret ligger gällande attityden till övervikt och viktnedgång och vilka förändringar som bör ske för att främja hälsa. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse som påverkar människans dagliga liv på många olika sätt både kroppsligt och själsligt vilket kan innebära ett stort lidande. Långvarig smärta har låg status inom sjukvården och människor som lider av detta upplever ofta misstro från sin omgivning. Två vanliga diagnoser är fibromyalgi och ryggsmärta. Men det är inte ovanligt att man inte får någon diagnos på sin smärta.Syftet med arbetet är att beskriva hur långvarig smärta påverkar människans upplevelse av sitt dagliga liv. Uppsatsen är en litteraturstudie där kvalitativa artiklar har analyserats och utgjort resultatet. Evans (2002) metod ligger till grund för analysen, där artiklarna var och en har genomarbetats på ett strukturerat sätt för att sedan sammanställas och presenteras i teman. Resultatet beskriver hur långvarig smärta påverkar det dagliga livet och hur det upplevs, vilket återges i tre huvudteman och sex underteman. Det beskrivs hur man upplever sin kropp och hur identiteten förändras på olika sätt. Det beskrivs även hur det sociala livet påverkas gällande relationer inom familjen, vänner och arbetsplats och hur man upplever misstro från sin omgivning. Ett tema presenterar hur man ser på framtiden vilket kan innebära att leva för dagen, att inte kunna göra upp planer och att pendla mellan hopp, hopplöshet och förtvivlan. I uppsatsen diskuteras vilket lidande misstro från familj, vänner och sjukvård medför och hur identiteten och relationer påverkas av långvarig smärta. Det diskuteras även olika strategier för att kunna hantera smärta. Förslag på hur sjuksköterskan kan arbeta för att underlätta för de drabbade beskrivs så som att arbeta mot fördomar, lyssna och bekräfta personen, och vara en förmedlare som hjälper patienten till andra yrkeskategorier så som sjukgymnast och kurator. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Cancer är en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige. Som behandling för cancer ges vanligen cellhämmande läkemedel, cytostatika. Biverkningar under cytostatikabehandling är svåra att undvika och några av de vanligaste är utmattning, illamående, kräkningar, håravfall och mukosit. Att drabbas av svår sjukdom kan leda till stort lidande hos människan. Genom att skapa sig en uppfattning om hur dessa biverkningar påverkar patienternas dagliga liv kan sjuksköterskan möta patienten i sitt lidande. Syftet med denna litteraturstudie är att med inspiration av Evans (2003) analys av kvalitativa artiklar, beskriva hur patienter upplever att biverkningarna av cytostatikabehandling påverkar deras dagliga liv. Analys av artiklarna resulterade i tre kategorier och fem underkategorier. Huvudkategorierna är: Kroppen sviker, Sociala förluster och Emotionell instabilitet. Resultatet visar att patienter som genomgår en cytostatikabehandling påverkas på många olika plan i livet. / Program: Sjuksköterskeutbildning