The Rhizo-narrative är en undersökning som handlar om att kombinera rhizomatik med narrativa strukturer inom datorspel. Vi vill veta hur rhizomatik som verktyg för narrativ påverkar datorspel. Detta uppnår vi genom lekfulla experiment och koncept. Denna text går igenom vårt syfte med arbetet, varför vi har valt att jobba med dessa begrepp, hur vi jobbar med dessa begrepp och vilka resultat vi har fått av arbetet samt en utförlig diskussion kring våra resultat, problem och framtida tankar kring rhizmatiska narrativ för datorspel. / The Rhizo-narrative is an investigation about what happens when you combine rhizomes with video game narrative structures that researches and documents the process. We want to know how rhizomes affects video game narratives when used as a tool for developing the narrative itself. We achieve this through creative experiments and concepts.   Within this text we go through the purpose of our project, why we chose to work with the terms we worked with, what those terms mean, the results we achieved as well as a detailed discussion about said results, problems and challenges we faced during the projects lifetime. We end with our future thoughts about rhizome based narratives within video games.

In this paper I investigate what effects realistic elements in video games have on the gaming experience. By using the term meaningful play as a guide to find the important parts that make up a good gaming experience, I look at a series of realism-based video games and try to uncover what parts of the gaming experience are made up of realistic factors. I do this by allowing six respondents to play different video games and then I interview them about the experience. The results are then analysed by using the term meaningful play to measure the amount of meaning different realistic factors have on a gaming experience in general. The definitive answer is that realism indeed play a significant role, especially graphically. Realistic game mechanics are not as crucial though, and in most cases, accessibility is of much higher value to the common player.

Detta arbete är skapat av Andreas Bartziokas, som examensarbete för VT 2009. I denna uppsats beskrivs hur spelet B.O.B. har skapats. Vilken litteratur som varit användbar för skapandet av spelet, samt en övergripande beskrivning av själva spelet.

Detta experiment hade två syften, dels att undersöka skillnader i situationsmedvetenhet och prestation mellan officerare och studenter i en simulerad värld, dels undersöka hur två olika sätt att mäta situationsmedvetenheten samvarierar. Simulatorn som användes var det kommersiella spele t"Delta Force 2" där ett eget scenario byggdes. För att mäta situationsmedvetenheten användes två metoder, SAGAT-metoden och Cooper-Harper- metoden. SAGAT-metoden innebär att man bryter simuleringen och försökspersonen får svara på frågor som rör var de är, vad som händer och vad som kommer att hända. Denna metod mäter situationsmedvetenheten objektivt till skillnad från Cooper-Harper som mäter situationsmedvetenheten subjektivt, försökspersonen får efter experimentets slut skatta sin egen uppfattade situationsmedvetenhet. De resultat som experimentet gav var att det existerade en signifikant skillnad i prestation mellan officerare och studenter, i avseende på deras sätt att röra sig i terrängen och undvika upptäckt, men inga övriga signifikanta skillnader kan visas upp. Resultatet från undersökningen visar också på att SAGAT-metoden inte är lämpad för denna typ av markstridsuppgifter.

I lagbaserade, tävlingsinriktade dataspel är det viktigt att det är tydligt vem som är medspelare och vem som är motspelare, och jag har undersökt olika verktyg som en koncepttecknare kan använda för att uppnå detta i sin karaktärsdesign. Höga krav på realism begränsar dock hur dessa verktyg kan användas, och det är detta motsatsförhållande mellan krav på realism och krav på tydlighet som jag har undersökt i detta arbete. Jag har också försökt omsätta detta i praktiken genom att rita 46 karaktärskoncept till ett spelkoncept, med målet att det tydligt skall framgå vilka karaktärer som hör ihop och vilka som är varandras motståndare. Jag har kommit fram till att höga krav på realism avsevärt försvårar och begränsar hur tydlig en karaktär kan göras, och min slutsats är att spelkonceptet skulle tjäna i tydlighet om kraven på realism skulle lättas.

There is a lack of maturity in the software game development that results in development companies using their own invented, but not fully completed, procedures. Through a case study this master thesis gives an overview of the game developers maturity in configuration management, quality assurance and development methods in general. It also presents a suggestion on how to address the issues found in the case study. / Datorspelsindustrin är en omogen bransch vilket medför att företagen använder sig av icke kommersiella metoder och processer för utveckling. Magisterarbetets fallstudie ger läsaren en överblick av spelföretags mognadsnivå inom några delar av utvecklingsprocessen. Dessutom presenterar magisterarbetet råd för att förbättra de brister som har blivit definierade under fallstudien. / Questions about the master thesis can be sent to Peter Kullgard (kullgard@hotmail.com) or Richard Hultgren (richie@pc.nu) Special thanks to Martin Walfisz and Massive Entertainment of Sweden

Genreblandning har de senaste fem åren blivit en allt större del i hur datorspel designas. Den här uppsatsen är en studie i hur genreblandning kan appliceras i en spelproduktion och hur denna produktion och dess genreblandning uppfattas av en grupp utomstående som sedan spelar spelet. Den blandning som studeras är den mellan genrerna role-playing game, dual-joystick shooter och minigolf. Resultaten från den enkät denna grupp sedan svarar på visar att genreblandning mellan de valda genrerna fungerar trots deras olikheter sinsemellan, men att det är mycket viktigt att spelets övriga element inte försummas till förmån för genreblandningen. Det framgår även att den grad till vilken de tre genrerna blandas i spelet respondenterna testar inte är den maximala.

Kontext. Det blir allt vanligare att konsumenter vill använda spel och applikationer på alla möjliga enheter och plattformar och ett sätt att göra det möjligt är genom portning. Portning används för att återanvända kod, objekt och funktioner utan att behöva göra om allt från början. Det blir då effektivt att uppdatera ett spel eller en applikation till en ny plattform, med lite tid och inte så mycket extra planering. Objektiv. I studien letas ett sätt att göra en portning mellan två motorer, samt att identifiera och analysera de svårigheter som kan uppstå i en flytt av ett spel/applikation mellan två system. En exempel- applikation som är ett spel har användas för att göra portningen och utvärderingen, samt fyra motorer; Away3D, Unity3D, Papervision3D och Flare3D har undersökts. Portningen har utvärderats genom prestandamätningar av Frames Per Second (FPS), Random Access Memory (RAM), filstorlek och tiden det tog att göra portningen jämfört med att göra den ursprungliga applikationen. Metoder. Tre metoder har att användas i studien: Litteratursökning, implementation och experiment. Dessa har använts för att hitta en process att göra en portning på ett effektivt sätt. Experiment på den implementerade och den ursprungliga applikationen har genomförts för att se om portningen var gjord på ett effektivt sätt och om det blev några förbättringar eller försämringar på exempel-applikationen. Resultat. De två motorer som användes i implementationen har jämförts i förhållande till varandra, för att se vilken av de två motorerna som är mest effektiv och lämplig för att användas till denna exempel-applikation. Implementationen klargjorde att den portade applikationen var mer effektiv nu än förut i jämförelse med den ursprungliga applikationen, samt att göra en portning istället för att skriva en helt ny applikation sparar tid. Slutsats. Portning är ett väldigt bra alternativ för att skapa nya versioner och uppdateringar av spel och applikationer på nya plattformar. Mycket går att återanvända och lite tid behöver läggas på att utforma spelet/applikationen och funktionaliteten. Det som dock kan vara krångligt är att vissa funktioner och objekt inte kan användas utan måste skrivas om och anpassas till den nya motorn.

Detta arbete syftar till att ta reda på hur ljuddesign till bossar utförs samt hur konsumenter av dator- och tv-spel själva påverkas av ljuddesignen, med hjälp av djupintervjuer från etablerade ljuddesigners samt en fokusgruppintervju med studenter från spelutvecklingsskolan Playground Squad som är aktiva konsumenter av diverse spel. Det lyfts fram viktiga tillvägagångssätt från de som arbetar med ljuddesign och en inblick i deras processer bakom boss fighter. Innebörden av ljuddesignen i boss fighter väger tungt i upplevelsen och är viktig för spelarens möjlighet att anpassa sig och ta sig igenom svåra situationer. Ljuden visar sig därmed vara informativa, men även emotionellt berikande och sticker ut i jämförelse med andra karaktärer i spelen.

Datorspel idag utvecklas oftast av män för män. Detta leder till att utbudet av spelhjältar är väldigt snävt, nästan alla spelhjältar är män. Detta examensarbete handlar om hur kvinnliga hjältar framställs i datorspel och hur de uppfattas av spelare. Arbetet fokuserar på spelarens vy och vilka drag de helst ser hos kvinnliga hjältar. Undersökningen handlar om de narratologiska aspekterna hos en karaktär, och den är gjord i samarbete med en systerundersökning som fokuserar på de visuella aspekterna hos den samma. Det har framställt ett antal kvinnliga hjältar baserade på två olika förundersökningar. Karaktärerna har sedan utvärderats med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna tar reda på hur åsikter om kvinnliga hjältar skiljer sig mellan män och kvinnor. Resultatet visar att det inte är någon skillnad på vilken karaktär de väljer, men skillnad i vilka saker de baserar sina val på. Ett framtida arbete skulle kunna vara en liknande undersökning som fokuserar på manliga karaktärer.