Sun-exposed broad leaved deciduous trees have a great species diversity of epiphytic lichens. In Europe, these trees have decreased dramatically in number as wooded pastures have become overgrown with trees and bushes, and broad leaved deciduous stands have been replaced by planted coniferous trees. These are the main reasons for many lichens depending on deciduous trees being red-listed. Epiphytic lichens in overgrown areas could benefit from conservation thinning, but few studies have been performed on how this type of cutting affects the lichens. In a previous study, the presence of red-listed epiphytic lichens in a broad leaved deciduous forest was examined. After the study, thinning of trees and bushes was made. Here we study the effects of this thinning on Lobaria pulmonaria. We tested possible factors that may affect the growth of L. pulmonaria, and if there were any differences in incidence and vitality of the lichen between managed and unmanaged stands. Since Dutch elm disease and ash dieback are well spread in the area, we wanted to see if they also affected the growth of L. pulmonaria. There were no differences in incidence and growth between managed and unmanaged stands. The results were unexpected since other studies show that, for instance, increased sun exposure often has a great effect on the growth of lichens. Many elms and ashes were dead or dying and had a significant negative effect on the change of number of lobes and the lobe surface. The diseases of the trees can thus be assumed to be the greatest cause of why the lichens in the managed stand did not benefit from thinning.

Den vitryggiga hackspetten har sedan 1970 varit en starkt hotad art i Sverige tack vare förändrade habitat till följd av ett industrialiserat skogsbruk med stor fokus på barrträd vilket inte är ett optimalträd för den vitryggiga hackspetten. Idag finns det cirka 3 häckande par kvar i Sverige. I Finland och Lettland uppvisar den vitryggiga hackspetten en stark närvaro med en stor population då skogsbruket i dessa länder skiljer sig markant mot Sverige i form av typ av träd och hantering av död ved. Syftet med studien som utförts i den här rapporten är att bedöma om ett område vid sjön Erkens norra strand kallat Hasselhorn i Stockholms län uppnår de riktlinjer Naturvårdsverket har satt på minst 20m3/ha död lövved i trakten samt en medelålder på >80 år för att ett område ska anses vara ett optimalområde för den vitryggiga hackspetten. Fokustrakten identifierades med IR-bilder för att avgöra om området var rikt på lövträd och ett område på 110ha ritades in. Sextio stickprov slumpades ut i området där levande och döda träd mättes in med klave och höjdmätare för att beräkna m3/ha och ålder bedömdes visuellt för varje mätområde. Studien påvisar att Hasselhorn idag inte uppnår optimal status för alla parametrar som satts upp av Naturvårdsverket för att det ska utgöra ett lämpligt habitat för den vitryggiga hackspetten. Däremot uppnår området kravet på mer än 20m3/ha och mer än 75 % lövträd satta av Naturvårdsverket. Området uppnår dock inte medelåldern >80 år. Även artfördelningen i regionen av levande träd visar på mycket lite barrträd och stor tillgång på asp som anses vara det främsta trädet för födosök för den vitryggiga hackspetten som visar på att Hasselhorn kan uppnå god status inom ett fåtal år om särskilda naturvårdsåtgärder sker i området. / The white-backed woodpecker has been a highly threatened in Sweden since 1970 due to drastically changed habitats as a result from industrialized forestry methods with a high focus on conifers. Today there are only 2 known breeding pairs left at Dalälven in Sweden. Compared to Finland and Latvia the white-backed woodpecker exhibits a strong presence with large populations as the forestry industry in these countries differs from Sweden in terms of what type of trees they use and how they manage dead wood. The purpose of this study is to assess whether an area at lake Erken’s northern shore called Hasselhorn in Stockholm County achieves the guidelines determined by Naturvårdsverket. Naturvårdsverket has determined that the white-backed woodpecker at least need 20m3/ha dead deciduous trees in a habitat and an average age of >80 years to be considered as an optimal area for the white-backed woodpecker. The focus area was localized with IR-images to determine an area rich with deciduous trees and an area of 100ha was drafted. Sixty sample points were randomized in the area. All living and dead trees at each points were measured with a tree caliper and clinometer to determine the amount of wood in m3/ha. Age was determined visually for each sample point. The study showed that Hasselhorn currently does no achieve the optimal status for all parameters in the study to make it a suitable habitat for the white-backed woodpecker. On the other hand, the area does meet the guideline set by Naturvårdsverket of more than 20m3/ha dead deciduous wood and more than 75% deciduous trees in the area, however it does not show an average age of >80 years. Species distribution of living deciduous trees exhibits large volumes of aspen, which is considered to be a main source of food since they contain the type of bugs preferred by the white-backed woodpecker. With the right conservation methods, the study shows that Hasselhorn can become a viable habitat for the white-backed woodpecker in the near future.

This diploma thesis is focused on deciduous trees in the teaching of botany at primary school. In the introduction, deciduous trees and their position in curricular documents are characterized. Theoretical-research work further describes selected forms and methods of teaching used in the teaching of deciduous trees, which were found by own observations during practice or by qualitative research by survey conducted in this work. On this basis, a semi-structured interview with three selected science teachers was created. The aim of the survey was to map and compare the teaching of deciduous trees and the collected data, but especially the opinions and attitudes of individual teachers. Of course, each teacher is an individual and the data obtained cannot be perceived as globally valid for all teachers. Only a more in-depth and wider examination would make demonstrating survey results more accurately possible. The aim of the work also was to analyse selected textbooks of science at the 2nd stage of elementary school in terms of the representation of deciduous trees, which are also used by the interviewed teachers. In the practical part, based on the data obtained from the interview, practical activities for teaching of deciduous trees were proposed. The last part of the work consisted of creating a...

Denna studie undersöker de estetiska värderingarna av materialet trä i möbelproduktion och hur det påverkar materialåtgången. Tidigare forskning har främst undersökt träslaget furu och det estetiska urvalet som händer redan i träproduktion. Resultat i denna studie har visat att ett så homogent material som möjligt är att föredra, utan kvistar, färgförändring och ojämn fiberriktning. Större produktionsbolag ser till att spillmaterial som blir över efter sortering blir pappersmassa eller spån. Möbeltillverkare har inte resurser för att ge sitt spill ett andra liv utan eldar upp det. Liknande studier har kommit fram till att det finns estetiska preferenser på trä men inte hur man kan påverka konsumentens val. Hur kan man genom design förändra den estetiska värderingen kring valet av material och förhindra onödigt svinn? Syftet med detta projekt är att genom kritisk design belysa problematiken kring hur vi konsumerar material utifrån estetiska värderingar och konsekvenserna det medför. Kvalitativa metoder i form av expertintervjuer har gjorts för att samla information om hur möbelproducenter väljer sitt material utifrån estetiska preferenser. Resultatet påvisar att en möbel kan generera spill på upp till 70 procent av en planka. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att visa på de negativa följderna som kommer av att välja bort ett värdefullt material för att det inte är estetiskt tilltalande. / This study examines the aesthetic values of the material wood in furniture manufacturing and how it affects material consumption. Previous research has mainly examined the wood species pine and the aesthetic selection that occurs in wood production. Results in this study have shown that a homogeneous material as possible is preferable, without knots, irregular coloration, and uneven grain. Larger production companies ensure that waste material that remains after sorting becomes pulp or flakes. Furniture manufacturers do not have the resources to give their waste another life, instead they burning the wood for heat. Similar studies have concluded that there are aesthetic preferences on wood but not how to influence consumer choice. How can design change the aesthetic value of the choice of material and prevent unnecessary waste? The purpose of this project is to shed light on the problem of how we consume materials based on aesthetic values and the consequences it has through a critical design perspective. Qualitative methods in the form of expert interviews have been made to gather information on how furniture manufacturers choose their materials based on aesthetic preferences. The results show that a piece of furniture can generate wood waste up to 70 percent of a plank. From a sustainability perspective, it is important to point out the negative consequences that will opt out of a valuable material because it is not aesthetically pleasing.

Litter input from riparian tree cover brings organic matter and nutrients to streams and is a driving factor of stream communities and food webs. In particular, changes in the composition and cover of riparian forests could affect stream light conditions as well as the amount and quality of terrestrial litter inputs. In northern Swedish landscapes, riparian zones of headwater streams are dominated by coniferous species, and current forest management guidelines suggest that we should prioritize greater deciduous cover in streamside forests to promote the ecological condition of streams. In this study, I investigated how deciduous forest cover in riparian zones may influence the composition and diversity of macroinvertebrate communities in boreal headwater streams. Macroinvertebrates from samples collected at eight streams ranging from spruce- to birch-dominated riparian zones were sorted, identified to family, and used to generate metrics describing taxonomic richness, community composition, and functional feeding groups. Correlation analysis showed no statistical relationship between riparian deciduousness and macroinvertebrate richness across sites, although evenness decreased with deciduous cover. Indeed, variation in some community metrics (e.g., the % herbivores) were more closely linked to water chemistry (e.g., pH) than to local riparian composition. While this study is limited by the low statistical power and lack of seasonal resolution, results suggest that other catchment properties may influence how boreal stream communities respond to local riparian cover.

The purpose of the study is to develop a method that generates areas in the municipality of Karlstad that satisfies the habitat area requirement for the bird species lesser spotted woodpecker (Dendrocopos minor). The purpose is also to compare two different databases (kNN-Sweden and the Vegetation Map). Habitat area requirement for lesser spotted woodpecker is 40 ha of forest dominated by deciduous trees, which may be fragmented over a maximum of 200 ha. The software ArcMap was used to developed method to generate habitat areas, based on input from the kNN-Sweden and the Vegetation Map databases. The habitat areas were reviewed and compared by overlay analysis and compared to reported observations. Generated habitat areas from the kNN-Sweden database and generated habitat areas from the Vegetation Map database differed significantly. The format of the input data and the threshold values are probably contributing reasons of the difference. An important shortage of the kNN-Sweden database is that a buffer zone around the water surfaces at generalization has been masked off and hence the volume of mature deciduous forest generally underestimated. The number of observations of lesser spotted woodpecker within the habitat areas differed between the kNN-Sweden and the Vegetation Map that fulfilled the requirement. The Vegetation Map had 138 observations of lesser spotted woodpecker while the KNN-Sweden only had 38 observations. / Karlstads kommun behöver finna potentiella habitat för fågelarten mindre hackspett, som är en förslagen ansvarsart i kommunen. Mindre hackspett behöver minst 40 ha äldre lövdominerad skog inom ett område på upp till 200 ha för häckning. Behovet kan ses som artens habitatvillkor vid utsökning av potentiella områden för dess habitat. Syftet med studien är att utveckla en metod för att finna områden i Karlstads kommun som uppfyller habitatvillkoret för mindre hackspett. Syftet är även att jämföra två olika databaser, kNN-Sverige och Vegetationskartan, vid dess användning som indata. kNN-Sverige är en rikstäckande databas med information om Sveriges skogar och dess grundformat är digitala kartor i rasterformat med en upplösning på 25 meter. Informationen i kNN-Sverige bygger på en kombination av fältdata från Riksskogstaxeringens stickprovsinventering och heltäckande data från satellitbilder. Vegetationskartan består av polygonskikt innehållande klassning av olika vegetationstyper. Underlaget för vegetationsdata är flygbilder av närainfrarödkänslig färgfilm som har tolkats och karterats utifrån dominansförhållanden hos olika vegetationstyper, med stöd från aktivt fältarbete. Med hjälp av programvaran ArcMap 10.3 utvecklades en metod som genererade habitatområden, baserade på indata från kNN-Sverige respektive Vegetationskartan. Därefter granskades och jämfördes resultaten genom överlagringsanalys och kontroll mot inrapporterade observationer av mindre hackspett. Genererade habitatområden för kNN-Sverige respektive Vegetationskartan skiljde sig åt och det genererades betydligt fler områden med kNN-Sverige. Grundformatet på indata och valet av gränsvärden är troligen en bidragande faktor till skillnaderna.   Resultaten från analysen av Vegetationskartan bedöms rimligare än kNN-Sveriges resultat. För kNN-Sverige saknades även en del områden där det finns mycket lövskog, till exempel vid Klarälvsdeltat. Vegetationskartans resultat påvisade däremot att det fanns områden med mycket lövskog kring Klarälvsdeltat. En stor brist hos kNN-Sverige är att en zon kring vattenytor har maskats bort vid generaliseringen och volymen av äldre lövskog generellt har underskattats, vilket bland annat kan förklara varför inte viktiga områden kring vatten kommit med. Antal observationer som låg inom habitatområden skilde sig betydligt mellan kNN-Sverige och Vegetationskartan, inom habitatområden som uppfyllde villkoret hade Vegetationskartan 138 observationer av mindre hackspett medan kNN-Sverige endast hade 38 observationer.