Thesis (MPhil)--University of Stellenbosch, 2006. / On title page: Master of Philosophy (Ancient Cultures). Bibliography.

The ancient Greeks are prime subjects of study for those wishing to understand the roles that religion and mythology play in a society and how the two interact with each other. This paper covers what I feel after my study of Greek mythology and religion are the eight functions of mythology: history, education, explanation - both of the natural world and the culture of each society, legality, genesis, what happens after death, and entertainment; as well as the two function of religion: civic and spiritual. In the first chapter, in order to show each of the mythological functions, I summarize and explain a myth that falls primarily into each category. The second chapter discusses and illustrates Civic Religion and the third examines the three major Mystery Religions. The goal is to offer a basic understand of some of the myths, religious beliefs, and cult practices of the ancient Greeks.

No description available.

Thesis (MPhil (Ancient Studies)--University of Stellenbosch, 2007. / This thesis deals with the connection between mythology and psychagogy, and a structured way of reading and using myth for personal development is suggested. The myth of Demeter and Persephone is used for this purpose, and the text of the Homeric Hymn to Demeter is analysed as the basic (but not exclusive) text. In the modern world the psychagogic component relies on the work of Jung, which is seen as the most appropriate template available. His concept of the archetype is particularly useful, and the archetype of the mother goddess is analysed as a representation of the personal and spiritual development of modern women.

Notre thèse traite de l’histoire des sanctuaires et de l’évolution des cultes et de la mythologie cycladiques dans la transition, qui conduit de la fin du monde mycénien à la Grèce classique. Notre première partie (pp. 13-445) est constituée d’une suite de monographies retraçant les changements, qui affectent les habitats et les places cultuelles des différentes îles de l’archipel entre le XIIe et le VIe siècle av. J.-C.. La deuxième partie (pp. 446-558) contient un essai de synthèse et une interprétation des données présentées auparavant. Plus exactement, une réflexion sur les mécanismes de recomposition de l’héritage religieux de l’âge du bronze, qui participent à la définition des panthéons insulaires archaïques. La troisième partie (pp. 559-628) est un essai d’anthropologie religieuse, dans lequel est examinée la notion de création dans la mythologie des Cyclades, à la recherche d’un imaginaire insulaire. Le premier chapitre commence par l’analyse et l’interprétation de la Cosmogonie de Phérécyde de Syros. Le second chapitre vise à mettre en évidence de quelle façon les thèmes symboliques spécifiques au système de Phérécyde se retrouvent également déclinés dans les autres mythes régionaux et trouvent leur origines dans les cultes agraires locaux les plus anciens. / The topic of our thesis is the history of the sanctuaries, and the evolution of the worships and mythology in the transition, which leads end of the Mycenaean world to classical Greece. Our first part (pp. 13-445) makes up of a continuation of monographs recalling the changes, which affect the settlements and the worship places of the various islands of the archipelago between XIIe to VIe Century B.C. The second part (pp. 446-558) contains a test of synthesis and an interpretation of the data presented before. More exactly, a reflection on the mechanisms of recombining of the religious heritage of the Bronze Age, which take part in the definition of archaic insulars pantheons. The third part (pp. 559-628) is an assai of religious anthropology, in which the concept of creation in the mythology of Cyclades is examined, in the search of an islander imaginary. The first chapter starts with the analysis and the interpretation of the Cosmogony of Pherekydes of Syros. The second chapter aims at highlighting how the topics symbolic systems specific to the system of Pherekydes are also found declined in the other regional myths and find their origin in the local agrarian worships oldest.

Réunissant des sources littéraires, épigraphiques, archéologiques, iconographiques et archéozoologiques, cette thèse étudie la question de la symbolique de l’animal dans la relation entre le mortel et la divinité, en s’intéressant particulièrement à Artémis et à Déméter, deux déesses en charge des problèmes des femmes à différents moments de leur vie. Pour répondre à cette interrogation, deux corpus sont mis en place : le premier répertorie 83 sanctuaires de Déméter et Artémis ayant un rapport avec les animaux, et énumère toutes les offrandes qui y ont été retrouvées, ainsi que les mythes et inscriptions associées. Le second corpus se place du côté de l’animal et regroupe les représentations et les textes hors sanctuaires attestant d’un lien entre l’espèce et l’une des deux divinités, mais reprend également les offrandes d’animaux déjà étudiées dans le premier catalogue, en les classant par type iconographique. L’analyse synthétique des données des corpus rassemble les animaux sous trois principales symboliques. Premièrement, la fécondité des femmes est au centre des préoccupations, pour assurer la pérennité de la cité. Ả ce titre, le porc entretient avec Déméter une relation particulière : durant les Thesmophories, il est utilisé pour assurer la fertilité à la fois des semailles et des femmes. Auprès d’Artémis, ce sont les animaux des milieux humides et l’eau qui favorisent la vie. Le bétail d’élevage est également offert aux deux divinités pour assurer la pérennité du troupeau et, par extension, de la cité. Ensuite, la femme avant son mariage est perçue comme un animal sauvage qu’il faut domestiquer. Artémis veille alors sur les jeunes filles et, en tant que déesse des passages, assure cette domestication par le mariage lors de l’arkteia, un rite d’initiation pendant lequel les fillettes font « l’ourse ». Divinité de la nature sauvage, elle a, tout comme la Pόtnia Théron, un pouvoir de vie et de mort sur les animaux mais aussi sur les femmes, qu’elle n’hésite pas à punir pour leur transgression, comme pour Callisto et Atalante. Artémis comme Déméter sont également des divinités kourotrophes qui s’occupent des enfants sans distinction de sexe et reçoivent des offrandes en conséquence. Enfin, si les animaux semblent auprès des deux déesses se rapporter principalement aux femmes, le cheval et le chien évoquent également le statut de citoyen, obtenu après une longue éducation dont Artémis est la garante. Ils sont aussi des animaux chthoniens et, au même titre que le serpent, le cochon et la tortue, permettant le lien entre le monde des vivants et celui des morts. Certaines espèces évoquent avec leur simple présence la divinité : c’est le cas du sanglier de Kalydon, qu’Artémis utilise pour se venger des hommes, et des victimes des sacrifices, qui permettent de communiquer avec les divinités. Malheureusement, certaines occurrences animales restent en marge de ces trois symboliques : elles sont offertes en trop petit nombre ou à d’autres divinités, ne permettant pas de faire un lien précis avec Artémis et Déméter. / This thesis is based on literary, epigraphic, archaeological, iconographic and archaeozoological sources and studies the symbolic of the animals in the relationship between women and divinities. Two goddesses have been chosen for this purpose: Artemis and Demeter. They have in common the fact they take care of women at different moments of their lives. Two main parts compose the survey. First, a catalog lists 83 sanctuaries of Artemis and Demeter who have a link with animals, together with offerings found inside and myths and inscriptions associated with. A second index classifies all the animals connected with Artemis and Demeter: offerings of the sanctuaries from the first corpus, imageries and texts no connected with a shrine but showing a link between an animal species and a goddess.A synthetic analysis of information from the catalogs talks about three main interpretations on the presence of animals beside Artemis and Demeter. At first, fertility of women is very important in ancient Greece because it permits to renewing the civic body. The pig has a special relationship with Demeter about fecundity: during the Thesmophoria, the animal is used to assure the fertility of both women and fields. With Artemis, wetland animals are connected with the water and the life. The cattle are also offered to both goddesses in order to assure the perpetuation of the herd and the city at the same time. Then, the woman before her marriage is like a savage animal and she must be domesticated. Artemis takes care of young girls because she is the goddess of passages and transitions. She allows the domestication of the girls with an initiation called arkteia: during this ritual, the little girls make “the bear”. As divinity of the wild nature, Artemis also is assimilated to the Pόtnia Théron and has the power of life and death on both animals and women. She punishes the girls who transgress the rules: Callisto and Atalante. Artemis and Demeter are kourotrophic goddesses taking care of all gender children. However, if the animals with the divinities are close to the women, there are in connection too with the boys: the dog and the horse evoke the citizenship status of the men and the formation of the young boys, especially with Artemis. Some species are also chthonic characteristics, as the snake, the pig and the tortoise and make a link between the life and the death. Other animals incarnate the divinity: the boar of Kalydon has been send by Artemis because she was angry and a lot of animals are victims of ritual sacrifices and permit a communication with the gods and goddesses. Unfortunately, there are also some species with no real connection with Artemis and Demeter: there are offered in small number in the sanctuaries of both divinities or there contrariwise are given to all the gods.

Thesis (MPhil (Ancient Studies)--University of Stellenbosch, 2006. / The question that this thesis aims to examine is how the motifs of the myth of Demeter and Persephone have been perpetuated in three modern works of fiction, which are Treasure at the Heart of the Tanglewood by Meredith Ann Pierce, Chocolat by Joanne Harris and House of Women by Lynn Freed. It is the aim of this work to substantiate that the issues that the ancient myth of Demeter and Persephone highlights, are still of value in this modern world and that the same human issues that women had to come to terms with then, continue to be relevant today. Briefly, the myth of Demeter and Persephone is about Demeter, the Olympian goddess of agricultural fertility, whose daughter Persephone is abducted by Hades, the god of the Underworld. The myth tells of Demeter’s grief at the loss of Persephone, and her desperate search for her daughter. Due to her grief, she stops all plants from growing which could be fatal to the mortals, and would have repercussions for the immortals that they serve. Demeter and Persephone are eventually reunited and the earth flourishes with growth once more. However for one-third of the year Persephone must descend to the Underworld to be at the side of Hades, at which time it is winter and plants do not grow. Then for two-thirds of the year she ascends to be with her mother, Demeter, and plants blossom and ripen, and it is the time of spring and summer. The impact of myth is not dead.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och granska hur vissa utvalda delar av den jungianska psykologin kan appliceras och förstås på två vanliga problem som kvinnor kan uppleva.</p><p>Mina frågeställningar har varit följande:</p><p>- På vilket sätt kan grekisk gudinnemytologi tolkad ur ett jungianskt psykologiskt perspektiv appliceras och användas på två kvinnor av dagens samhälle?</p><p>- Hur kan delar av missbruk med avseende på dessa båda kvinnor förklaras med hjälp av ett jungianskt perspektiv?</p><p>- Vilken roll kan det feminina medvetandet spela i avseende på hur dessa kvinnor upplever sig själva och sin omvärld?</p><p>Jag har valt att avgränsa mig och fokusera på de områden som rör kvinnor och kvinnors liv, även om de författare som jag har använt mig av i vissa avsnitt har menat att tankegångarna är lika applicerbara och intressanta för och på en man. Jag har dock valt att utgå från ett kvinnoperspektiv, eftersom min undersökning också har utgått ifrån två kvinnor.</p><p>Jag har valt att inte gå in i drömtolkning och drömmars betydelse och inverkan på grund av arbetets omfattning. Jag har också valt att inte använda mig av eller härleda fenomen till sagotolkning, förutom de delar som den grekiska gudinnemytologin står för. Även detta har jag valt att avgränsa för att arbetet annars skulle ha nödgats att få en annan inriktning och dimension. Jag har valt att bara ta upp de delar som är relevanta för mina två fall för att arbetet inte skulle bli för omfattande. Jag är också medveten om att detta arbete har en begränsning i form av att arketypteorin kunde ha utvecklats mera, men även i detta fall har jag valt att avgränsa mig eftersom dimensionerna av detta arbete inte tillåter detta. Att jag har valt att ta upp jungianska forskare innebär också att jag har valt att inte ta upp och vidröra tex. annan forskning inom missbruksområdet, eller inom området kvinnopsykologi av samma orsaker som ovan.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka och granska hur vissa utvalda delar av den jungianska psykologin kan appliceras och förstås på två vanliga problem som kvinnor kan uppleva. Mina frågeställningar har varit följande: - På vilket sätt kan grekisk gudinnemytologi tolkad ur ett jungianskt psykologiskt perspektiv appliceras och användas på två kvinnor av dagens samhälle? - Hur kan delar av missbruk med avseende på dessa båda kvinnor förklaras med hjälp av ett jungianskt perspektiv? - Vilken roll kan det feminina medvetandet spela i avseende på hur dessa kvinnor upplever sig själva och sin omvärld? Jag har valt att avgränsa mig och fokusera på de områden som rör kvinnor och kvinnors liv, även om de författare som jag har använt mig av i vissa avsnitt har menat att tankegångarna är lika applicerbara och intressanta för och på en man. Jag har dock valt att utgå från ett kvinnoperspektiv, eftersom min undersökning också har utgått ifrån två kvinnor. Jag har valt att inte gå in i drömtolkning och drömmars betydelse och inverkan på grund av arbetets omfattning. Jag har också valt att inte använda mig av eller härleda fenomen till sagotolkning, förutom de delar som den grekiska gudinnemytologin står för. Även detta har jag valt att avgränsa för att arbetet annars skulle ha nödgats att få en annan inriktning och dimension. Jag har valt att bara ta upp de delar som är relevanta för mina två fall för att arbetet inte skulle bli för omfattande. Jag är också medveten om att detta arbete har en begränsning i form av att arketypteorin kunde ha utvecklats mera, men även i detta fall har jag valt att avgränsa mig eftersom dimensionerna av detta arbete inte tillåter detta. Att jag har valt att ta upp jungianska forskare innebär också att jag har valt att inte ta upp och vidröra tex. annan forskning inom missbruksområdet, eller inom området kvinnopsykologi av samma orsaker som ovan.

In Homer’s work Iliad, Achilles is harassed in the sleep by the ghost of his friend Patroclus who demands a burial by him to be able to find peace. From this we get an understanding of how important it was for the ancient Greeks that their dead were given a proper burial for the soul to enter Hades and be able to find peace. If the deceased body was not buried, the soul became restless that harassed and had the power to harm the living. Infants belong to the group of individuals that do not appear to have had any consistent way of how to deal with them after they died. Some of them did not receive anything even close to a burial that a deceased adult would have received. Why infants were handled differently in certain contexts and locations is a mystery and begs the question of whether they were not considered to be people when they died and what was required to be considered worthy of a funeral when being dead. The purpose of this study was to investigate whether infants ended up in Hades or not, with the ancient Greeks' view of death and dead bodies as a theoretical starting point. To fulfill the purpose, the following questions were asked; how were dead infants handled? Were they considered to be 'real' individuals? How do the dead infants relate to the notions of becoming restless dead? To be able to answer these questions, I researched material from three different categories of evidence. The discussion has been divided into archaeological, iconographical, and literary sources. There are many different answers to the questions of this thesis as the different sorts of source material indicate diverse answers and attitudes to infants. It all probably depends on the different geographical places, economy, and status in society. These different answers also generate different attitudes to infants and whether they in fact were a real person. But through this thesis I have displayed factors that can support my theory about infants in Hades and that they – in worst case scenario – could end up like restless dead.