The purpose of the study was to measure gains in the development of elementary education teachers’ reading expertise, to determine if there was a differential gain in reading expertise, and last, to examine their perceptions of acquiring reading expertise. This research is needed in the field of teacher education, specifically in the field of reading. A quasi-experimental design with a comparison group using pretest-posttest mixed-method, repeated measures was utilized. Quantitative data analysis measured the development of reading expertise of elementary preservice teachers compared to early childhood preservice teachers; and, was used to examine the differential gains in reading expertise. A multivariate analysis of variance (MANOVA) was conducted on pre- and posttest responses on a Protocol of Questions. Further analysis was conducted on five variables (miscue analysis, fluency analysis, data analysis, inquiry orientation and intelligent action) using a univariate analysis of variance (ANOVA). A one-way ANOVA was carried out on gain scores of the low and middle groups of elementary education preservice teachers. Qualitative data analysis suggested by Merriam (1989) and Miles and Huberman (1994) was used to determine if the elementary education preservice teachers perceived they had acquired the expertise to teach reading. Elementary education preservice teachers who participated in a supervised clinical practicum made significant gains in their development of reading expertise as compared to early childhood preservice teachers who did not make significant gains. Elementary education preservice teachers who were in the low and middle third levels of expertise at pretest demonstrated significant gains in reading expertise. Last, elementary education preservice teachers perceived they had acquired the expertise to teach reading. The study concluded that reading expertise can be developed in elementary education preservice teachers through participation in a supervised clinical practicum. The findings support the idea that preservice teachers who will be teaching reading to elementary students would benefit from a supervised clinical practicum.

TITLE: Reading educational texts in primary school and activities for promoting reading AUTHOR: Alena Vrňáková DEPARTMENT: Czech Literature Department SUPERVISOR: PhDr. Ondřej Hausenblas ABSTRACT: The aim of this thesis is to examine reading literacy and development of critical thinking skills during the teaching of educational texts. In this context I refer to the concept of the subject's reading literacy in relation to RVP ZV and to suitable conditions for developing one's literary ability. I also speak of the basic motivational principles of teaching, such as teacher's personality, goals and rules of active teaching. I also emphasis how one can achieve a better understanding of the given texts while reading them and provide a summary of teaching methods specificaly designed for the development of critical thinking. In practice I focused on the creation of a sufficient number of teaching materials of educational texts processed by methods of critical thinking and a model of learning EUR and on testing the efectiveness of these materials in the classroom. A part of this verification included monitoring ten pupils in their fourth year at the primary school Vrchotovy Janovice, where I work. KEYWORDS: Educational texts, reading, literacy, understanding, development of reading ability

För att skapa möjligheter för elever att utveckla sitt språk samt sin läs- och skrivförmåga behöver de goda förebilder. Genom vår utbildning har vi tagit del av hur högläsning möjliggör för läraren att vara en läsande förebild och hur man genom att prata om ord, meningsbyggnad och det skrivna språket kan främja elevers språk-, läs- och skrivutveckling. I vår studie har vi undersökt högläsning som verksamhet i skolans första år genom att identifiera samband mellan vad, när och varför lärare läser högt.   Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi genom intervjuer av lärare erhållit den data som ligger till grund för vårt resultat. Av resultatet framkom tre samband mellan vad, när och varför lärare använder högläsning i verksamheten. De rådande sambanden har att göra med de olikheter som visar sig utifrån om högläsning används som integrerad del av undervisningen eller inte. Det är något anmärkningsvärt att lärarna visar en slående medvetenhet om högläsningens inverkan på elevernas språk-, läs- och skrivutveckling, men att den inte alltid framkommer i deras egna utsagor av arbetet med högläsning.   Högläsning kan ske med syfte att ha en mysig stund, utveckla elevernas språkliga förmåga generellt samt främja deras läs- och skrivutveckling. Då högläsning bedrivs vid olika tillfällen under dagen innebär det en variation i de texter läraren läser ur och möjligheterna till fortsatt arbete är beroende på syftet med högläsningen. / To create opportunities for students to develop their language as well as reading and writing abilities they need good role models. Through our education we have acknowledged how reading aloud makes it possible for the teacher to be a role model when it comes to reading, and how you can promote students development concerning language, reading and writing by talking about words, sentence construction and the written language. In our study we have examined reading aloud as an activity in the first years of schooling by identifying connections between what, when and why teachers read aloud.     We have conducted a qualitative study in which we by interviewing teachers have accumulated the data on which we are basing our results. The result gives us three correlations between what, when and why teachers use reading aloud as an activity. The correlations has to do with the differences that are visible if a teacher uses reading aloud as an integrated part of the education or not. It is somewhat extraordinary that the teachers are showing a striking awareness of the effect that reading aloud has on the students language as well as reading and writing capabilities, but that this awareness is not always shown in their own statements of their work with reading aloud.     Reading aloud can have the purpose of being a cosy moment, to develop the students language abilities in general as well as being beneficial for their development in reading and writing. There is a variation in the texts the teacher is reading from since reading aloud is conducted at different times of the day, and the opportunities for further work is dependent on the purpose with reading aloud.

<p>För att skapa möjligheter för elever att utveckla sitt språk samt sin läs- och skrivförmåga behöver de goda förebilder. Genom vår utbildning har vi tagit del av hur högläsning möjliggör för läraren att vara en läsande förebild och hur man genom att prata om ord, meningsbyggnad och det skrivna språket kan främja elevers språk-, läs- och skrivutveckling. I vår studie har vi undersökt högläsning som verksamhet i skolans första år genom att identifiera samband mellan vad, när och varför lärare läser högt.</p><p> </p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi genom intervjuer av lärare erhållit den data som ligger till grund för vårt resultat. Av resultatet framkom tre samband mellan vad, när och varför lärare använder högläsning i verksamheten. De rådande sambanden har att göra med de olikheter som visar sig utifrån om högläsning används som integrerad del av undervisningen eller inte. Det är något anmärkningsvärt att lärarna visar en slående medvetenhet om högläsningens inverkan på elevernas språk-, läs- och skrivutveckling, men att den inte alltid framkommer i deras egna utsagor av arbetet med högläsning.</p><p> </p><p>Högläsning kan ske med syfte att ha en mysig stund, utveckla elevernas språkliga förmåga generellt samt främja deras läs- och skrivutveckling. Då högläsning bedrivs vid olika tillfällen under dagen innebär det en variation i de texter läraren läser ur och möjligheterna till fortsatt arbete är beroende på syftet med högläsningen.</p><p> </p> / <p>To create opportunities for students to develop their language as well as reading and writing abilities they need good role models. Through our education we have acknowledged how reading aloud makes it possible for the teacher to be a role model when it comes to reading, and how you can promote students development concerning language, reading and writing by talking about words, sentence construction and the written language. In our study we have examined reading aloud as an activity in the first years of schooling by identifying connections between what, when and why teachers read aloud.</p><p> </p><p> </p><p>We have conducted a qualitative study in which we by interviewing teachers have accumulated the data on which we are basing our results. The result gives us three correlations between what, when and why teachers use reading aloud as an activity. The correlations has to do with the differences that are visible if a teacher uses reading aloud as an integrated part of the education or not. It is somewhat extraordinary that the teachers are showing a striking awareness of the effect that reading aloud has on the students language as well as reading and writing capabilities, but that this awareness is not always shown in their own statements of their work with reading aloud.</p><p> </p><p> </p><p>Reading aloud can have the purpose of being a cosy moment, to develop the students language abilities in general as well as being beneficial for their development in reading and writing. There is a variation in the texts the teacher is reading from since reading aloud is conducted at different times of the day, and the opportunities for further work is dependent on the purpose with reading aloud.</p><p> </p>

In this study I have compared two different development methods of reading and writing. I have done this by interviewing five first grade teachers in elementary schools and it is based on qualitative research interviews. The aim of the study was to immerse myself in which methods these five teachers describe that they have used. They got to describe how they work and how they have tought the students to read and write.  I have investigated if the teachers think that the computer is a good tool. The investigation also shows if the teachers believe that the students´ writing skills deteriorate if they can use the keyboard instead.  I came to the conclusion that four of the teachers used Arne Trageton´s method (2005) which means that the students learn how to write by using to computer. One of the teachers mostly used Ingvar Lundberg´s method (2010) in the student´s development of reading and writing, which means that the students learn how to write. All five teachers think that there is no perfect method (instead of development methods of reading and writing). Everyone of them believes that it is up to the teacher to choose the method that every single student will learn best by. When it comes to using the computer they all agree on that the computer is a good complement to teaching. All five teachers don´t think that the students will lose their writing skills by working with the keyboard. They mean that the students still use the pencil often enough in their school work.

Studien behandlar hur fem lärare beskriver sin läsförståelseundervisning. Sveriges resultat i PISA (2015) visar att läsförståelsen går att utveckla. För att öka PISA-resultaten krävs det att svenska lärares kompetens inom läsförståelse stärks. Studiens syfte är att undersöka hur fem lärare på mellanstadiet beskriver sitt arbete med läsförståelse i sin undervisning.  Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin, vilket innebär att lärande uppstår i en social kontext. Metoden för studien är kvalitativ, där semistrukturerade intervjuer valts för insamling av data. Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna beskriver att de arbetar på ett strukturerat sätt. Genomgående för deras undervisning är arbetet med läsförståelsestrategier och textsamtal. Genom en sådan strukturerad undervisning utvecklar elever sin kognitiva förmåga när det kommer till läsförståelse. Deltagarna eftersträvar en bättre samverkan på skolorna för att stärka sin kompetens. / This study deal with how five teachers describe their teaching of reading comprehension. Sweden’s result in PISA (2015) indicate that Sweden’s  results in reading comprehension can be improved. To improve future results, teachers’ competence in the subject must be enhanced. The purpose of the study is to investigate how five middle-school teachers describe their teaching approach regarding reading comprehension. The study is based on the sociocultural theory, which argues that learning occurs in social contexts. The method is qualitative, and data was collected through semi-structured interviews. The result shows that the teachers, in general, had a structural approach and all participants used reading comprehension strategies and text conversations. Using the structural approach in teaching, student’s develop the cognitive ability in reading comprehension. The participants strive for more collaborations at the schools to further strengthen their competence

<p> </p><p><strong><p>Abstract</p></strong><p>My curiosity of students' use of images for reading led me to seek knowledge of the students view on the text illustrations in the literature and through interviews. This study is about how pupils in the school year 2 experience reading, especially with images. The purpose is to investigate the significance of illustrations in reading for students in school year 2. I also want to find out how students see themselves as readers and how the survey material believes that the students comprehend reading. Eight children, both girls and boys have participated in the interview. They had to read from three books in different formats with the same approach and questions. Interview and reading aloud were recorded and analyzed. The results suggest that the students are not always aware of their own development of reading process and the importances of the images are not considered as high among students. Notably, many of them used the images to get the information they needed to answer questions. Those who read other than books at home believe that they do not read, even if reading is about decoding information and messages. ´The broadens the concept of text´, which means that the text also includes the message that is mediated by other than through the written word, seems unfamiliar to the students. You can see that it is of importance for their reading comprehension among the students who read a lot at home.</p></p> / <p> </p><p><strong><p>Sammanfattning</p></strong><p>Min nyfikenhet över elevernas användande av bilder vid läsning ledde mig till att söka kunskap om elevernas syn på textillustrationer, i litteratur och genom intervjuer. Den här studien handlar om hur elever i skolår 2 upplever läsning, och då främst med bilder. Syftet består i att undersöka vad illustrationer kan ha för betydelse vid läsförståelse för elever i skolår 2. Jag vill också ta reda på hur eleverna ser sig själva som läsare och var eleverna befinner sig enligt olika kartläggningsmaterial om läsförståelse. Åtta barn, både tjejer och killar har deltagit i intervjun. De fick läsa högt ur tre böcker i olika format med samma tillvägagångssätt och frågor. Intervju och högläsning har spelats in och analyserats. Resultatet tyder på att eleverna inte alltid är medvetna om sin egen läsutvecklingsprocess och att betydelsen av bilder inte anses så stor bland eleverna. Noterbart är att många av dem använde sig av bilderna för att få den information de behövde för att svara på frågorna. De som läser annat än böcker hemma anser sig inte läsa, även om det innebär att avläsa information och meddelanden. Det vidgade textbegreppet, som innebär att text också innefattar budskap som medieras på annat sätt än genom det skrivna ordet, verkar obekant för eleverna. Det märks att det är av betydelse för deras läsförståelse bland de elever som läser mycket hemma.</p></p>

Abstract My curiosity of students' use of images for reading led me to seek knowledge of the students view on the text illustrations in the literature and through interviews. This study is about how pupils in the school year 2 experience reading, especially with images. The purpose is to investigate the significance of illustrations in reading for students in school year 2. I also want to find out how students see themselves as readers and how the survey material believes that the students comprehend reading. Eight children, both girls and boys have participated in the interview. They had to read from three books in different formats with the same approach and questions. Interview and reading aloud were recorded and analyzed. The results suggest that the students are not always aware of their own development of reading process and the importances of the images are not considered as high among students. Notably, many of them used the images to get the information they needed to answer questions. Those who read other than books at home believe that they do not read, even if reading is about decoding information and messages. ´The broadens the concept of text´, which means that the text also includes the message that is mediated by other than through the written word, seems unfamiliar to the students. You can see that it is of importance for their reading comprehension among the students who read a lot at home. / Sammanfattning Min nyfikenhet över elevernas användande av bilder vid läsning ledde mig till att söka kunskap om elevernas syn på textillustrationer, i litteratur och genom intervjuer. Den här studien handlar om hur elever i skolår 2 upplever läsning, och då främst med bilder. Syftet består i att undersöka vad illustrationer kan ha för betydelse vid läsförståelse för elever i skolår 2. Jag vill också ta reda på hur eleverna ser sig själva som läsare och var eleverna befinner sig enligt olika kartläggningsmaterial om läsförståelse. Åtta barn, både tjejer och killar har deltagit i intervjun. De fick läsa högt ur tre böcker i olika format med samma tillvägagångssätt och frågor. Intervju och högläsning har spelats in och analyserats. Resultatet tyder på att eleverna inte alltid är medvetna om sin egen läsutvecklingsprocess och att betydelsen av bilder inte anses så stor bland eleverna. Noterbart är att många av dem använde sig av bilderna för att få den information de behövde för att svara på frågorna. De som läser annat än böcker hemma anser sig inte läsa, även om det innebär att avläsa information och meddelanden. Det vidgade textbegreppet, som innebär att text också innefattar budskap som medieras på annat sätt än genom det skrivna ordet, verkar obekant för eleverna. Det märks att det är av betydelse för deras läsförståelse bland de elever som läser mycket hemma.

Skönlitteratur har en stor och central roll i skolans läroplan. Den har ävenen tydlig roll i dagens undervisning genom att pedagogerna i klassrummet ger elevernamöjligheten till att läsa under olika tillfällen samt genom gemensamma läsningsstunder. Detövergripande syftet med litteraturstudien är att få en uppfattning om betydelsen avskönlitterärt läsande för grundskolelevers utveckling av deras ordförråd. Forskning belyser attordförrådet är en viktig faktor för utvecklande läsning, likaväl för att bli en god läsare ochlyckas i skolan där eleverna skall få samma möjlighet till högre studier.Resultatet av litteraturstudien visar att ordförråd kan utvecklas hos eleverna med hjälp av defaktorer som analyseras i studien. Det allra första steget i ordförrådets utveckling är attföräldrarna är delaktiga redan från barnets första utvecklingsstadium. Därefter börjarutvecklingen ske i skolan under olika tillfällen. Litteraturstudien har även påvisat att genomskönlitteratur förmedlas upplevelser av spänning, glädje och utveckla sin kreativitet vilketbidrar till att förstå världen och framför allt sig själva. Det påvisas vidare att läsningen avskönlitteraturen kan bidra till att grundskoleelever kan få ett rikare språk och en störreförståelse av innehållet i ämnet som undervisas i skolan. I vidare forskning i ämnet kan jagundersöka om hur inlärning av ordförråd påverkas om den sker med hjälp av digitala verktyg.

The thesis concerns the topic of reading literacy at secondary education students with regard to adolescents' own attitudes and value orientations. The thesis describes, in the theoretical part, the origins of speech as the main means of interpersonal communication and presents development of reading literacy in students' ontogenesis with the emphasis on pubescent students. The thesis defines the phenomenon of reader socialisation and its development in time. The work addresses reader competence, its relation to contemporary education system and its significance in the present-day reality and the media society. In the end of the theoretical part, a contemporary level of reading literacy at secondary school students in the Czech Republic is presented. The practical part explores the development of reading literacy at secondary education students during their life with accent on the change in approach to reading when moving to a higher level of the education system and how the students themselves percieve these changes. Factors influencing the development of the participants' relationship to literature and motivation towards reading are also the subject of the research. The thesis explores respondents' attitudes towards school reading and the position of literature on their system of values in...