Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom där kroppens egen insulinproduktion helt eller delvis upphört. Sjukdomen ökar bland barn och ungdomar. Dess behandling utgörs av insulintillförsel, kost och fysisk aktivitet. Det krävs stabilitet mellan dessa komponenter för en effektiv och fullgod behandling. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars erfarenheter av behandling vid diabetes typ 1 hos barn.    Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie, där sju artiklar publicerade mellan år 2000-2015 inkluderades. Tillvägagångssättet inspirerades av Forsberg och Wengström. Analysen genomfördes som en innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: förändrad tillvaro, emotionell påverkan, bristande förståelse hos andra samt hanteringsstrategier. Oro beskrevs i situationer tillsammans med känslor av dålig kontroll. Oron var större hos föräldrar vars barn fick dagliga insulininjektioner, jämfört med kontinuerlig tillförsel via pump. Nyttjandet av stödgrupper och mentorskap ansågs fördelaktigt. Slutsats: Det förelåg oro hos föräldrarna där mödrarnas oro tycktes mer påttaglig än fäders. Stöd ansågs som betydelsefullt och kunde yttra sig genom mentorskap och stödgrupper. Kunskapen från litteraturstudiens resultat kan förhoppningsvis ge sjuksköterskan de redskap som behövs för att kunna bemöta, stötta och vägleda föräldrarna, så att de kan ge barnet en fullgod och säker behandling.

Diese Arbeit soll mit Hilfe einer prospektiven, multizentrischen Doppelblind-Studie zeigen, dass durch den Einsatz von Pioglitazon bei Patienten mit Diabetes mellitus Typ II und dialysepflichtiger Niereninsuffizienz, die tägliche Insulindosis signifikant reduziert werden kann. Durch das orale Antidiabetikum soll gezeigt werden, dass die Patienten sich deutlich weniger Insulin injizieren müssen, eine bessere Einstellung der diabetischen Stoffwechsellage erreicht wird und somit die Komplikationsrate sowie die Wahrscheinlichkeit einer Nebenwirkung durch die Insulintherapie sinkt. Des Weiteren sollte überprüft werden, ob bekannte pleiotrope Effekte von Pioglitazon ebenfalls beobachtet werden können. Viele unterschiedliche antidiabetisch wirkende Parameter im Blut wurden mittels laborchemischer Untersuchung über einen Zeitraum von einem halben Jahr miteinander verglichen, um die Wirkung von Pioglitazon auf den Diabetes mellitus zu bestätigen. Zusätzlich wurde mit Hilfe von bestimmten Laborparametern versucht ein möglichst genaues kardiovaskuläres Profil der einzelnen Probanden unter Therapie zu ermitteln, um mögliche pleiotrope Effekte des Medikaments nachzuweisen. / The aim of this study was to point that pioglitazone allows patients with type 2 diabetes meliitus with renal failure requiring hemodialysis to reduce the daily insulin requirements and the overall metabolic status. The therapy enables a significant improvement of HbA1c and reduces the risk of intricacies as e.g. lipid metabolism and the cardiovascular risk profile. Furthermore the study indicates that pioglitazone has a positive impact on the longterm disease prognosis in late stage diabetes.

<p>Diabetes mellitus är en folksjukdom som ökar. En bidragande orsak till detta är att övervikt och inaktivitet blir allt vanligare. Det talas till och med om en diabetespandemi. Sjukdomen går att förhindra genom att göra livsstilsförändringar som kostförändring och regelbunden fysisk aktivitet. Att genomföra livsstilsförändringar är en komplex process som kräver kunskap och motivation hos patienten. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som bidrar till patientens motivation till livsstilsförändring vid diabetes mellitus typ II. I litteraturstudien analyserades 12 vetenskapliga artiklar och en avhandling induktivt. Resultatet visade att de faktorer som motiverade patienterna till en livsstilsförändring var bemötande, rådgivning och stöd. Sjuksköterskan ska fokusera på patientens egna upplevelser och ha insikt om att patienter har olika möjligheter till en livsstilsförändring. Relationen mellan patient och sjuksköterska har stor betydelse för att patienten ska kunna hantera sin sjukdom i det dagliga livet. Det krävs att sjuksköterskan hittar strategier för att patienten ska känna sig sedd, hörd och tagen på allvar eftersom det visat sig öka motivationen. En fortsatt forskning med kvalitativ inriktning under ett längre tidsperspektiv är nödvändig för att öka kunskapen om patientens upplevelse och erfarenheter av livsstilförändring vid diabetes mellitus.</p>

<p>The purpose of this literature review was to describe if the nutritional balance of the fats, carbohydrates, proteins and fibers can lead to weight reduction and to improve glucos-/blood lipid for individuals with obesity and type 2 diabetes. The method used was a literature review. Twenty-two scientific articles were chosen, which were consistent with the study purpose and questions. The articles were selected based on searches in the Medline database by PubMed. The keywords used were type 2 diabetes mellitus, diet, obesity, comparative, fat, carbohydrate, low carbohydrate, high fat and saturated fat. The articles were reviewed critically to assess their quality. In most of the studies, it turned out that the cost recommendations all resulted in different results of reduced weight, BMI and waistlines irrespective of which diet you choose. Some studies showed changes in blood sugar / blood lipid values, primarily that high intake of fat increased blood fat values. The conclusion of this study is that changes in dietary habits can result in increased weight loss and improved blood sugar / blood lipid values.</p>

<p>Den ökade prevalensen av diabetes mellitus typ 1 är ett globalt problem och Sverige är ett av de landen med högst prevalens. Diabetes är en sjukdom som den drabbade får leva med resten av livet. Ungdomen kan vara en problematisk tid då det är vanligt att ungdomarna missköter sin diabetes. Under denna tid är det viktigt att ha bra kontakter och stöd i relationer till närstående och vårdpersonal. Syftet med detta arbete är att belysa hur ungdomar beskriver sina erfarenheter av att leva med diabetes typ 1. Då sjuksköterskans uppgift är att ge ungdomarna med diabetes stöd, råd och utbildning kan kunskap om den diabetesdrabbade ungdomens erfarenheter av diabetes ha betydelse i att kunna anpassa vården efter den enskilde individen. Metoden som användes är systematisk litteraturstudie. Åtta artiklar användes i resultatet, dessa hittades genom sökningar i databaserna Cinahl, Pubmed, Psycinfo, ELIN@Kalmar samt genom manuella sökningar och google scholar. Huvudresultaten vi fann var ungdomarnas behov av stöd, deras följsamhet i egenvården samt kunskap om sin sjukdom.</p>

<p>Bakgrund: Diabetes typ 2 är en livsstilssjukdom där riskfaktorer för sjukdomen har sin grund i sociala, beteendemässiga samt miljömässiga aspekter. Att diagnostiseras med diabetes typ 2 kan framkalla starka känslor. Sjukdomsupplevelsen har väsentlig betydelse då en stor del av ansvaret för en framgångsrik behandling, kräver engagemang av den enskilde patienten. Behandlingen av sjukdomen består av livsstilsanpassning vars syfte är att förhindra senkomplikationer och att bibehålla hög livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters svårigheter att genomföra livsstilsanpassningar vid diabetes mellitus typ 2 Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie genom systematisk granskning av vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: bristande insikt om sin sjukdom, vardagslivets och samhällets inverkan, bristfällig information och kunskap om sjukdomen, svårigheter att bryta gamla vanor samt bristande stöd och förståelse från sjukvården. Patienterna upplevde flertalet svårigheter då livsstilsanpassning skulle genomföras. Slutsats: Patienternas individuella reaktioner och upplevelser vid diabetes typ 2 är grundläggande för att tillfredsställande omvårdnad skall kunna utövas i syfte att förbättra egenvården. För att stödja patienter med diabetes som har svårigheter att genomföra livsstilsanpassningar, behöver nya strategier för undervisning och information utvecklas.</p>

<p>Att bli vuxen är en utmaning för alla unga, med kravet att börja ta eget ansvar. För unga vuxna med diabetes mellitus typ 1 innebär det ännu en utmaning, övergången från barn- till vuxenklinik. Syftet med studien var att belysa övergången från barn- till vuxenklinik hos unga vuxna med diabetes mellitus typ 1. Metoden som använts var en litteraturstudie som baserades på fem artiklar. I resultatet framkom det att övergången upplevdes både som positiv och negativ med yttre faktorer som kunde påverka. Framför allt var det informationen som upplevdes otillräcklig. Det var information som inte passade till de unga vuxnas ålder eller ingen information alls. I artiklarna uttrycktes det hur de önskade att övergången skulle ha varit, oavsett om den upplevdes som positiv eller negativ. Exempel på detta var mer information, miljön på vuxenkliniken och vårdpersonalens bemötande. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå de unga vuxna, vad de går igenom och deras eventuella reaktioner. Det finns en risk att de hamnar utanför vårdsystemet vid övergången. Det kan förhindras om övergången upplevs positivt. Sjuksköterskan kan underlätta för den unge vuxne genom att ge stöd, uppmuntran och information.</p>

Att bli vuxen är en utmaning för alla unga, med kravet att börja ta eget ansvar. För unga vuxna med diabetes mellitus typ 1 innebär det ännu en utmaning, övergången från barn- till vuxenklinik. Syftet med studien var att belysa övergången från barn- till vuxenklinik hos unga vuxna med diabetes mellitus typ 1. Metoden som använts var en litteraturstudie som baserades på fem artiklar. I resultatet framkom det att övergången upplevdes både som positiv och negativ med yttre faktorer som kunde påverka. Framför allt var det informationen som upplevdes otillräcklig. Det var information som inte passade till de unga vuxnas ålder eller ingen information alls. I artiklarna uttrycktes det hur de önskade att övergången skulle ha varit, oavsett om den upplevdes som positiv eller negativ. Exempel på detta var mer information, miljön på vuxenkliniken och vårdpersonalens bemötande. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå de unga vuxna, vad de går igenom och deras eventuella reaktioner. Det finns en risk att de hamnar utanför vårdsystemet vid övergången. Det kan förhindras om övergången upplevs positivt. Sjuksköterskan kan underlätta för den unge vuxne genom att ge stöd, uppmuntran och information.

Diabetes mellitus är en folksjukdom som ökar. En bidragande orsak till detta är att övervikt och inaktivitet blir allt vanligare. Det talas till och med om en diabetespandemi. Sjukdomen går att förhindra genom att göra livsstilsförändringar som kostförändring och regelbunden fysisk aktivitet. Att genomföra livsstilsförändringar är en komplex process som kräver kunskap och motivation hos patienten. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som bidrar till patientens motivation till livsstilsförändring vid diabetes mellitus typ II. I litteraturstudien analyserades 12 vetenskapliga artiklar och en avhandling induktivt. Resultatet visade att de faktorer som motiverade patienterna till en livsstilsförändring var bemötande, rådgivning och stöd. Sjuksköterskan ska fokusera på patientens egna upplevelser och ha insikt om att patienter har olika möjligheter till en livsstilsförändring. Relationen mellan patient och sjuksköterska har stor betydelse för att patienten ska kunna hantera sin sjukdom i det dagliga livet. Det krävs att sjuksköterskan hittar strategier för att patienten ska känna sig sedd, hörd och tagen på allvar eftersom det visat sig öka motivationen. En fortsatt forskning med kvalitativ inriktning under ett längre tidsperspektiv är nödvändig för att öka kunskapen om patientens upplevelse och erfarenheter av livsstilförändring vid diabetes mellitus.

The purpose of this literature review was to describe if the nutritional balance of the fats, carbohydrates, proteins and fibers can lead to weight reduction and to improve glucos-/blood lipid for individuals with obesity and type 2 diabetes. The method used was a literature review. Twenty-two scientific articles were chosen, which were consistent with the study purpose and questions. The articles were selected based on searches in the Medline database by PubMed. The keywords used were type 2 diabetes mellitus, diet, obesity, comparative, fat, carbohydrate, low carbohydrate, high fat and saturated fat. The articles were reviewed critically to assess their quality. In most of the studies, it turned out that the cost recommendations all resulted in different results of reduced weight, BMI and waistlines irrespective of which diet you choose. Some studies showed changes in blood sugar / blood lipid values, primarily that high intake of fat increased blood fat values. The conclusion of this study is that changes in dietary habits can result in increased weight loss and improved blood sugar / blood lipid values.