München, Techn. Univ., Diss., 2002.

München, Techn. Univ., Diss., 2004.

Zugl.: München, Univ., Diss., 2008

Introduktion: Diabetes mellitus typ 2 är en livslång sjukdom med ökande prevalens i hela världen. Diagnostisering sker oftast många år efter insjuknandet och därmed har många patienter redan utvecklat komplikationer som kräver kontinuerlig vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors kunskap i relation till diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturstudie som utformades efter Polit och Becks (2012) nio steg. Databaser som användes var CINAHL och PubMed. Relevanta artiklar till studiens syfte genomgick en artikelgranskning. Efter granskningen kvarstod elva artiklar. Därefter sammanställdes data.         Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras genom fyra kategorier: Sjukdomslära, Behandling, Patientundervisning samt Sjuksköterskans reflektion över sin egen kompetens. Slutsats: Brister inom teoretisk och praktisk kunskap identifierades hos sjuksköterskorna i relation till diabetes mellitus typ 2.  Mer kunskap krävs hos sjuksköterskor vid omvårdnad till patienter med diabetes mellitus typ 2.

Introduktion: Diabetes mellitus är en allvarlig kronisk sjukdom och antalet drabbade har ökats de senaste 30 åren. Diabetes typ 2 orsakas till största del av fetma och fysisk inaktivitet. Egenvård utförs självständigt av patienten efter att ha erhållit kunskap från sjuksköterskan. Syfte: Att belysa patienters följsamhet till egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturstudie har tillämpats och genomförts efter Polit och Becks (2012) niosteg. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Sju kvantitativa och fyra kvalitativa artiklar valdes efter urvalen samt granskning, det resulterade i att fem kategorier uppkom. Resultat: Litteraturstudiens resultat redovisades i fem kategorier, Låg följsamhet av blodglukosmätning, Hög följsamhet av läkemedeladministrering, Låg följsamhet till kostråd, Låg följsamhet av fotvård och Låg följsamhet vid fysisk aktivitet. Kategorierna valdes eftersom det är de främsta egenvårdsåtgärder i diabetesbehandling. Resultaten visade varierad följsamhet till de olika egenvårdsåtgärdena. Resultatet redovisades även med diagram om hur många procent av patienterna som följde egenvårdsåtgärderna samt antal dagar i snitt per vecka det utfördes. Slutsats: Förändring av livsstilen var den svåraste delen för patienter. Patienter hade bättre följsamhet till administrering av läkemedel än förändring av livsstilen genom att förändra beteendet vid skötsel av fötter, kost- och motionsvanor.

No description available.

Diabetes mellitus typ 1 är en sjukdom som drabbar ca 900 barn om året i Sverige. Att behandla och underhålla sjukdomen kräver mycket tid, engagemang men också livsstilsförändringar. Diabetes mellitus typ 1 påverkar inte bara det diagnostiserade barnet utan hela familjen. Vårdnadshavaren blir ofta den som får huvudansvaret över barnets diabetes mellitus typ 1 då barnet sällan klarar av det själv. Syftet med litteraturstudien var att lyfta fram vårdnadshavarnas upplevelser av att leva tillsammans med ett barn diagnostiserad med diabetes mellitus typ 1. Detta arbete är en litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar granskats och sammanställts till ett resultat med två teman och fem subteman. Resultatet visade att vårdnadshavare upplever känslor som oro, ångest, sorg och skuld vilka är kopplade till olika upplevelser. Många vårdnadshavare upplever skuld kopplat till att inte alltid kunna vara närvarande för barnet. Sorg, oro och ångest över att tänka på barnets framtida hälsa då diabetes mellitus typ 1 kan ge komplikationer efter långvarigt svängande blodsocker. Vårdnadshavare uttryckte även känslor som stress och ångest över att barnet i högre ålder ska ta mer ansvar över sin diabetes mellitus typ 1 då de upplevde en förlust av kontroll. Resultatet visar på en tydlig sammankoppling mellan vårdnadshavares upplevda hälsa och barnets diabetes mellitus typ 1.

No description available.

Diabetes mellitus typ 1 är en allvarlig och kronisk sjukdom som främst drabbar barn och ungdomar. Sjukdomen innebär en förändring av livet som kan vara svår, inte minst i ungdomsåren. De här åren innebär hormonella förändringar men det är också en känslig tid avseende vägen mot vuxenlivet. Syftet med den här litteraturstudien är därmed att belysa hur ungdomar upplever att leva med diabetes mellitus typ 1. Det har genomförts med en litteraturöversikt och genom Fribergs granskningsmall har nio kvalitativa forskningsartiklar granskats och analyserats. Resultatet visade att ungdomar i stor utsträckning kände sig annorlunda gentemot de som är jämnåriga samt en önskan om ett friskt liv. Ungdomarna i studierna kände rädsla för att drabbas av allvarliga komplikationer vilket påverkade deras sätt att hantera sin sjukdom. Stödet från familj, vänner och sjuk- vårdspersonalen var uppskattat av ungdomarna och ledde till en känsla av självständig- het och välbefinnande. Som sjuksköterska är det viktigt att bemöta varje ungdom som en unik individ för att kunna ge bästa möjliga information och behandling. En god kunskap hos sjuksköterskan ger en ökad trygghet och en känsla av delaktighet i ungdomens vård.

Bakgrund: År 1993 identifierades adrenomedullin (ADM) som är en 52 aminosyror långmultifunktionell peptid som utsöndras och syntetiseras från flera olika organ i kroppen. Exakt hur ADM verkar och utsöndras är ännu inte helt klarlagt. Friska personer har normalt en låg ADM,koncentration men vid olika sjukdomar stiger den. ADM påverkar bl.a. hormonet insulin på olika sätt och vid sjukdomen diabetes mellitus typ 2 (DM2) är insulinkänslighet och insulinfrisättning påverkade. Globalt sätt ökar DM2 delvis p.g.a. att befolkningen blir allt mer stillasittande vilket resulterar i att allt fler blir feta. I förlängningen drabbas många av metabola syndromet (MetS) som är en samling av olika komponenter däribland bukfetma och nedsatt glukostolerans. Adipocyterna i buken, och på andra ställen, lagrar och utsöndrar triglycerider under perioder av fasta för energiförsörjning av andra celler. Insulin deltar i fettmetabolismen och hämmar fettnedbrytningen i adipocyterna. Syfte: Syftet var att ta reda på om det är någon skillnad i frisättningen av ADM hos DM2-patienter och friska samt hur ADM frisätts. Vidare undersöks om ADM bildning skiljer sig mellan feta och magra personer. Metod: Arbetet är utfört som en litteraturstudie där databasen PubMed använts för att söka vetenskapliga artiklar. Sex studier inkluderades i arbetet. Resultat: Resultaten från studierna visar att koncentrationen av ADM ökar vid sjukdomstillstånd som DM2. Vid diabetskomplikationer blir koncentrationer ännu högre. Feta kvinnor syntetiserar mer ADM i omental-fettväv jämfört med magra. Slutsats: Koncentrationen av ADM ökar med ökande svårighetsgrad av diabeteskomplikationer som nefropati. ADM bildas i större uträckning i omental-vävnad hos feta kvinnor jämfört med magra.