För barn som har fått diabetes mellitus typ 1 betyder diagnosen en del förändringar och inskränkningar i vardagen eftersom vardagen behöver förändras både utifrån deras sociala, fysiska men också mentala perspektiv. För att som sjuksköterska kunna stödja barn och deras familjer är det av betydelse att ha kunskap om hur barnen upplever situationen med sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva barns upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metoden som har använts är en systematisk litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna Cinahl, PsycINFO, Pubmed och Elin@lnu.se samt via manuella sökningar. För att säkerställa artiklarnas kvalitet gjordes en kvalitetsgranskning. Analysen har genomförts med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultaten visar att barnen var oroliga och rädda att drabbas av komplikationer. Många av dem kände sig begränsade i vardagen på grund av de rutiner som finns kring diabetesbehandlingen. Viktiga faktorer för att barnen skulle känner sig trygga var stödet av familjer, vänner och skolpersonal, men även kunskap om diabetes och dess behandling som sjuksköterskan tillhandahåller i form av diabetesutbildning.

Diabetes är en av de stora folksjukdomarna ivärlden och cirka 300 000 personer i Sverige har diabetes mellitus typ 2. Tidigare forskningar har visat att olika diabetesrelaterade faktorer påverkar den upplevda livskvalitén negativt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som påverkar den upplevda livskvalitén hos indi- vider med diabetes mellitus typ 2. Identifierade faktorer var bland annat egenvård, utbildning, komplikationer, depression, biverkningar samt behandlingar. Resultatet visade att egenvård och utbildning i sjukdomshantering hade en stark po- sitiv inverkan på livskvalitén. Studien visade också att det kan vara hälsovådligt om en individ med diabetes typ 2 drabbas av depressionssym- tom då det kan minska individens följsamhet i sin behandling vilket kan leda till svåra komplikat- ioner. Även hypo- och hyperglykemi visade sig ha en negativ inverkan på livskvalitén. Inade- kvata blodglukosvärden kan leda till mikro- och makrovaskulära komplikationer. Sjuksköterskan behöver besitta kunskaper kring hur dessa sjuk- domsrelaterade faktorer påverkar individen för att kunna hjälpa till att förbättra dennes livskvalité.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården. Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod. Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.   Resultat: Ungdomarna upplevde svårigheter i att upprätthålla en god egenvård under övergångsperioden mot vuxenlivet. Struktur och rutiner i vardagen beskrevs som en förutsättning för en bra egenvård och minskad risk för komplikationer. Ungdomarna beskrev att rutinerna kring egenvården påverkades av flytt från föräldrarna och aktiviteter med vänner. Strävan efter självständighet och frigörelse från föräldrarna kunde leda till konflikter kring sjukdomsansvaret. Övergången från pediatrisk till vuxenvård beskrevs ibland som problematisk, vilket ungdomarna önskade skulle fungera bättre. Slutsats: Ungdomar som lever med diabetes typ 1 måste varje dag genomföra egenvårdsåtgärder för att upprätthålla en god hälsa. Detta kräver tydliga rutiner och ett stort ansvarstagande, vilket ungdomarna lärde sig att utveckla med tiden och genom erfarenhet. Stöd från familj, vänner och sjuksköterska är av stor vikt i ungdomarnas sjukdomshantering och vardag. Det är viktigt att övergången från pediatrisk till vuxenklinik fungerar bra för att ungdomarna ska känna trygghet och få en fortsatt bra diabetesvård.

Statistiken visar att insjuknandet i diabetes typ 1 ökar. Många barn och ungdomar drabbas, oftast mycket snabbt. Därmed förändras hela deras livsvärld. För de drabbade unga, uppstår en mängd av känslor som kan vara svåra att härbärgera. Som sjuksköterskor är det viktigt att förstå hur barnen och ungdomarna upplever sin situation, detta för att kunna hjälpa dem till ett bättre välbefinnande. Syftet var att beskriva barns och tonåringars (5-15 år) upplevelse av hur det är att leva med diabetes typ 1. Den metod som använts är litteraturöversikt, där tidigare resultat från tio artiklar sammanställts och analyserats. I resultatet har fyra huvudtema framträtt. De är att de unga upplever att de i och med sjukdomen fått ”ett förändrat fysiskt liv”, ”ett förändrat socialt liv”, ”ett känslosamt liv” samt ”ett identitetsskapande liv”. De beskriver upplevelser av att ha fått ett liv med begränsningar där de inte känner igen sin kropp. De berättar också om känslor av utanförskap, frustration, ensamhet, ilska, förlust, skam och smärta. I resultatet framkom också att de unga som drabbas känner sig annorlunda än sina vänner och får en stark önskan att känna sig normala. Trots alla dessa upplevelser och känslor kunde de ändå berätta om strategier att hantera sjukdomen på och att de upplevde sig ha fått en självkännedom som de inte hade innan sjukdomen. Denna sammanlagda kunskap om hur barnet upplever sin sjukdom kan hjälpa sjuksköterskan att förstå hur barnens behov ska bemötas och därmed bidra till bättre välbefinnande och hälsa hos barn med diabetes typ 1.

Bakgrund: Diabetes typ I är en kronisk sjukdom som innebär att insulinproduktionen i bukspottskörteln upphör. Sjukdomen kräver daglig behandling och en anpassad livsstil är nödvändig för att undvika komplikationer på både kort och lång sikt.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur unga människor i åldrarna 17-38  år upplever hur det är att leva med diabetes typ I. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie genomförd med induktiv ansats. De utvalda artiklarna analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Under textanalysen framkom ett antal fenomen och beskrivningar som kategoriserades i två huvudkategorier och flera underkategorier. Den första huvudkategorin var att sjukdomen påverkar den drabbade individens livsstil på olika sätt, bl.a. genom att skapa ett behov av en strukturerad tillvaro. Den andra slutsatsen var att sjukdomen påverkar den drabbades sociala liv, inte minst genom att han eller hon påverkas av hur andra människor uppfattar diabetes som sjukdom. Slutsats: Resultatets två huvudkategorier överensstämde i huvudsak med den etablerade forskningen. Författarna pekar på förutom dessa slutsatser också på behovet av individuella lösningar inom diabetesutbildningen liksom bättre förberedda övergångar mellan barn-och vuxendiabetesvård. Man får inte heller glömma bort gravida diabetessjuka kvinnors behov och utmaningar och därmed sjuk-och hälsovårdens behov av att kunna ge stöd till dessa.

Zugl.: Giessen, Univ., Diss., 2006

Konstanz, Univ., Diplomarb., 2003.

Tübingen, Univ., Diss., 2004.

Zugl.: Bremen, Univ., Diss., 2008

Zugl.: Bremen, Universiẗat, Diss., 2008.