Immigration is today happening in Sweden to a great extent and this requires a higher level of demands within the transcultural nursing. With this fact as a base to our literature review the aim of the study was developed. This was to investigate how immigrants with diabetes mellitus type 2 experience health and to find out the importance of knowledge related to the patients compliance of given advise and prescriptions. On the basis of the aim the following questions of issue was formulated: How do immigrants with diabetes mellitus type 2 experience their health and what knowledge do they possess concerning their illness? and Within which areas of the immigrants life is it important for the nurse to gain knowledge in order to affect and oblige him or her? A critical review of nine scientific articles emerged in three themes that answer the questions of issue. These themes are: Experience of health and illness, Factors that influence the immigrants acting and Religion, culture and communication. The themes of the study support and relates to Leiningers sunrise model. / Invandring sker i Sverige idag i allt större utsträckning och högre krav ställs på den transkulturella omvårdnaden. Med detta som grund utformades studiens syfte som var att genom litteraturstudie undersöka hur invandrare med diabetes mellitus typ 2 upplever hälsa samt kunskapens betydelse för patientens följsamhet till givna råd och ordination. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar Hur upplever invandrare med diabetes mellitus typ 2 sin hälsa och vad har de för kunskap kring sin sjukdom? samt Kring vilka områden i den invandrades liv behöver sjuksköterskan ha kunskap för att på bästa sätt kunna påverka och tillmötesgå denna? Efter att kritiskt granskat 9 vetenskapliga artiklar mynnade resultaten ut i tre teman som svarar på frågeställningarna. Dessa teman är Hälso- och sjukdomsuppfattning, Faktorer som påverkar den invandrades agerande och Religion, kultur och kommunikation. Studiens teman stöttar och anknytes till Leiningers sunrise-modell.

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar allt mer i Sverige och i övriga världen. Att få diagnosen diabetes innebär för patienten en svår upplevelse och förknippas ofta med komplikationer, vilket leder till upplevelsen av försämrad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur diabetes typ 2 patienter upplever sin livskvalitet. Frågeställningen var vilka faktorer som påverkar livskvaliteten såväl positivt som negativt. Artikelsökningen i databaserna PubMed, Cinahl och Medline resulterade i totalt 12 vetenskapliga artiklar som behandlade ämnet och svarade på studiens syfte och frågeställning. I resultaten framgick att socialt stöd, egenvård, diabeteskomplikationer, psykologiska faktorer samt socioekonomiska faktorer påverkade patienternas livskvalitet på olika sätt. Sjuksköterskor behöver öka sina kunskaper om faktorer som påverkar livskvaliteten och att öka förståelsen för patienterna. Genom patientundervisning och information, stöd, patientengagemang i egenvården samt uppmuntran till uppföljning av den kommer sjuksköterskan att bidra till en lyckad sjukdomsbehandling och att patienten bibehåller eller stärker sin livskvalitet. / Diabetes mellitus type 2 is a chronic disease increasing in Sweden as well as worldwide. To be diagnosed with type 2 diabetes means a difficult experience and it is often associated with complications, leading to the perception of decreased quality of life. The purpose of this literature review was to describe how type 2 diabetes patients experience their quality of life. The question was which factors that affect the healthrelated quality of life in both positive and negative ways. Search for scientific articles in the databases PubMed, Cinahl and Medline resulted in a total of twelve scientific articles on the subject that answered the study's purpose and question. The results showed that social support, self care, diabetes complications, psychological factors and socio-economic factors affected patients' quality of life in different ways. Nurses need to increase their knowledge about factors that affect quality of life and increase understanding of patients. Through patient education and information, support, patient involvement in self care and encouragement to follow-up self care behaviours can the nurse contribute to a successful disease treatment and the patient maintain or increase their quality of life.

Diabetes typ 2 är en folksjukdom och har en ökande incidens i Sverige. Detta innebär att dessa patienter blir mer och mer förekommande i sjukvården, varför det är av intresse att studera upplevelsen av att få diagnosen diabetes typ 2. En ökad kunskap i ämnet kan möjliggöra en bättre och mer personlig omvårdnad av dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelse av att få diagnosen diabetes typ 2. Endast kvalitativa artiklar inkluderades, då syftet var att beskriva en upplevelse. Vi fann fem övergripande teman för resultatet: emotionella reaktioner, effekter på det dagliga livet, förändrad identitet, information och utbildning samt copingstrategier. Slutsatsen är att upplevelsen av att få diabetes typ 2 varierar kraftigt. En kombination av olika faktorer tros påverka patienters reaktioner vid diagnostillfället; dessa är kultur, socioekonomisk tillhörighet, kulturell bakgrund och identitet samt tidigare erfarenheter av sjukdomen. En viktig uppgift för sjuksköterskan är att se individen vid diabetesdiagnosen och att inte utgå ifrån att patienten ska uppvisa en viss reaktion, utan ta såväl personens bakgrund som livssituation i beaktande. / Type 2 diabetes is a widespread disease that is of increasing incidence in Sweden. Since this means that these patients will be a more common patient category in Swedish health care, we found it of interest to study the lived experience of being diagnosed with type 2 diabetes. By gaining a better knowledge on this subject nurses can be able to provide a better care for these patients. The aim of the literature review is to describe the patient’s experience of being diagnosed with type 2 diabetes. Only qualitative articles were included since we seeked to describe experiences. Five themes were found: emotional reactions, effects on daily living, a changed identity, information and education, and coping strategies. Our conclusion is that the experience of being diagnosed with type 2 diabetes varies greatly. A combination of various factors are believed to influence patients' reactions at the time of diagnosis; these are culture, socioeconomicbelonging, cultural background and identity, and previous experience of the disease. It is important for nurses to see the individual at the time of the type 2 diabetes diagnosis, and not to expect a certain reaction from the patient, but to take into account the background of the person as well as his/her life situation.

Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 2. Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en utbredd folksjukdom i världen. Personcentrerad vård är nödvändig för att nå goda behandlingsresultat. Patientens förmåga att hantera och förstå sjukdomen är avgörande för dennes följsamhet till behandlingsrekommendationerna. Tidigare studier visar att diabetes påverkar kvinnors liv både fysiskt och psykiskt. Forskning kring hur kvinnor upplever att leva med sin sjukdom skulle ge djupare förståelse hos vårdgivaren vilket kunde leda till bättre förutsättningar för personcentrerad vård. Metod: Denna litteraturstudie baseras på 10 kvalitativa studier. Datainsamling genomfördes via databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Innehållsanalys gjordes med inspiration från Graneheim och Lundmans metod. Resultat: Dataanalysen resulterade i fem kategorier: Känslomässig upplevelse, Upplevelse av krav, Upplevelse av motstånd, Upplevelse av prioriteringar och Upplevelse av support. Konklusion: Kvinnors upplevelser av att leva med DMT2 var personliga men likheter gick att urskilja. Sjukdomen väckte för det mesta svåra känslor. Orsaken till att kvinnor mådde dåligt av sin diabetes kunde bero på flera olika faktorer – såväl biologiska som livsvillkor och inte minst de normer som påverkade kvinnans roll i samhället. Kvinnans förmåga att hantera sjukdomens krav och känna meningsfullhet i livet trots sjukdomen påverkade upplevelsen av att leva med DMT2. / Objective: The aim of the study was to elucidate women’s experiences of living with diabetes mellitus type 2. Background: Diabetes mellitus type 2 is a widespread public health problem in the world. Person-centered care is necessary to achieve good treatment results. The ability to manage and understand the disease is crucial for patient’s adherence to treatment recommendations. Earlier studies show that diabetes affects women's lives both physically and mentally. With a research that is focused on how women experience their illness a deeper understanding of the healthcare providers would be reached which could lead to better conditions for the person-centered care. Method: This literature review was based on 10 qualitative studies. Data collection was conducted via PubMed, CINAHL and PsycINFO. Content analysis had been made by inspiration from Graneheim and Lund's method. Results: The content analysis resulted in five main categories: Emotional experience, Experience of requirements, Experience of resistance, Experience of priorities and Experience of support. Conclusion: The women’s experiences of living with DMT2 were personal but the similarities could be discerned. For the most of women the disease was linked to difficult emotions. The reason why women felt bad of their diabetes could be due to several factors - both biological and living conditions, and not least the standards that affect the role of women in society. A woman's ability to manage the disease demands and feel meaningfulness in life despite the disease affected the experience of living with DMT2.

Individernas syn på hälsa och sjukdom bestäms utifrån deras kulturella bakgrunder. I ett mångkulturellt samhälle finns ett ökat behov av en individuell anpassad omvårdnad till varje vårdtagare. Uppfattningar om sjukdomen diabetes mellitus typ 2 skiljer sig mellan olika kulturer. Utifrån denna grund utformades ett syfte att genom en litteraturstudie belysa skillnader och likheter i synen på denna sjukdom och dess egenvård. Utifrån syftet formulerades frågeställningarna: vilka uppfattningar och kunskaper finns det bland patienter med diabetes mellitus typ 2 i olika kulturer? Hur ser egenvården ut bland patienter med diabetes typ 2 i olika kulturer? Efter att kritiskt granskat nio vetenskapliga artiklar presenterades resultatet och utifrån det bildades fyra teman vilka besvarar frågeställningarna. Dessa teman är: uppfattningar och kunskaper om diabetes typ 2; religion och tron; kosten och motionen; provtagning, medicinering och sjukvårdspersonal / Individuals attitudes towards health and disease determinate by their cultural background. There is a growing need for the individually adjusted care to each patient in a multicultural society. Perceptions about the type 2 diabetes mellitus are diverse between different cultures. On of the basis of this statement the purpose of the literature review was developed. This was to investigate differences and likenesses of disease perceptions and knowledge about self care. Following question of the review were formulated: Which perceptions and knowledge have patients with type 2 diabetes mellitus in different cultures? How do the patients manage their self -care in different cultures? Following the critical reading of nine scientific articles four themes that answer the review questions was emerged in the result: Perceptions and knowledge about type 2 diabetes; religion and faith; food and exercise; glucose monitoring, medication and healthcare personal.

Bakgrund: Allt fler människor diagnostiseras med diabetes typ 2 i Sverige, många av dessa återfinns i kommunal hälso- och sjukvård. Det finns ett stort behov av att motivera dessa patienter till livsstilsförändringar för att uppnå god hälsa. Distriktssköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård behöver arbeta hälsofrämjande och förebyggande. De behöver även kunna motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar för att förbättra omvårdnaden och motverka komplikationer. Syfte: Att beskriva kommunala distriktssköterskors erfarenheter av att motivera till livsstilsförändringar för patienter med diabetes typ 2. Metod: Studien har genomförts utifrån kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssätt. Data insamlades genom två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt nio distriktssköterskor yrkesverksamma inom kommunal hälso- och sjukvård. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; Olika strategier krävs i motivationsarbetet, faktorer som kan ha betydelse för motivationsarbetet och en känsla av att göra skillnad med motivationsarbetet. Slutsats: Som distriktssköterska inom kommunal hälso- och sjukvård är det viktigt att motivera till livsstilsförändringar för patienter som har diabetes typ 2 genom att vara lyhörd och respektfull mot patienten. Ett gott samarbete med patient, närstående och andra yrkesprofessioner kan vara nyckeln för att kunna motivera patienten till att göra en livsstilsförändring.

Bakgrund: Diabetes Mellitus Typ 2 är en kronisk sjukdom, som kan förebyggas med hjälp av egenvård. Egenvård och livsstilsförändringar är delar i behandlingen. Stöd från vården samt närstående behövs för att behålla motivationen för de nya förändringarna som kom. Syfte: Syftet var att belysa hur personer med diabetes mellitus typ 2 upplever sin egenvård. Metod: Detta examensarbete genomfördes som en litteraturöversikt. Totalt 15 kvalitativa originalartiklar inkluderades från Pubmed, Cinahl och PsycInfo. Analysprocessen skedde med hjälp av Graneheim och Lundman (2004), som resulterade i tre huvudkategorier, med tillhörande underkategorier. Resultat: Att få DM2 kunde vara tufft. Socialt stöd och stöd från sjukvården var nödvändigt, för att behålla motivationen till sina nya livsstilsförändringar samt få känna omhändertagande, och mer säkerhet kring sin egenvård. Diskussion:. Egenvården var en svår uppgift att utföra utan några förkunskaper till den. Sjuksköterskan behövde motivera personen, samt ge information och kunskap, medan det sociala stödet var viktigt för att personerna skulle känna sig trygg, och inte tappa motivationen lika lätt. Slutsats: Blandade känslor kring sin egenvård kom fram. Stöd från närstående och vården krävdes för att bibehålla sin nya livsstilsförändring, och sin motivation till egenvården, trots att de kom svåra stunder i livet. Vidare forskning behövs inom området, för att se hur sjuksköterskor kan minska stigmatiseringen kring egenvården vid DM2, hur stigmatiseringen yttrar sig, samt hur den skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället. / <p>2023-12-20</p>

Bakgrund: Typ 2-diabetes är en global folksjukdom. Typ 2-diabetes kan orsaka allvarliga medicinska komplikationer för människor. Livsstilsförändringar i form av regelbunden motion, goda matvanor, rökningstopp, mindre intag av alkohol, minskad stress och viktminskning är viktiga för patienterna. Dessa åtgärder är en del av behandlingen av typ 2-diabetes. Allt fler personer med typ 2-diabetes står inför utmaningar att upprätthålla en förändrad livsstil. Därför är personcentrerat omvårdnadsarbete, där sjuksköterskan har en stödjande roll, viktigt vid genomförandet av livsstilsförändringar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vuxna personers upplevelse av vilka faktorer som påverkar genomförande och efterlevnad av livsstilsförändringar i samband med diabetes mellitus typ-2. Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt som bygger på studier med kvalitativ design. Arbetet baserades på åtta vetenskapliga artiklar, som analyserades med utgångspunkt i Fribergs fyra stegs modell. Resultat: Resultatet visar på olika faktorer som påverkar en persons motivation till att genomföra livsstilsändringar vid typ 2 diabetes mellitus. Det identifierades två huvudkategorier av vilka faktorer personer med typ 2 diabetes upplever påverkar genomförande och efterlevnad av livsstilsförändringar: Yttre faktorer och Inre faktorer. Huvudkategorin Yttre faktorer består av fyra underkategorier: Att uppleva olika aspekter av information, Att uppleva kulturens betydelse, Att uppleva betydelsen av det sociala sammanhanget och Att uppleva betydelsen av mätbara värden. Huvudkategorin Inre faktorer består av två underkategorier: Att uppleva betydelsen av den psykiska hälsan samt Att uppleva betydelsen av det egna ansvaret: att ta tillbaka makten. Slutsats: Livsstilsförändring är det första steget i behandlingen och en del av patientens egenvård vid behandling av typ 2-diabetes. Varje patient är unik med sina egna erfarenheter och sjukdomar, vilket ställer krav på att sjuksköterskan ska planera och genomföra hälsofrämjande omvårdnad utifrån en personcentrerad vård. Denna studie visade att det är nödvändigt att förstå vikten av en hälsosam livsstil för att en person ska kunna ändra sin livsstil.

Bakgrund: Diabetes mellitus förekommer i två huvudformer och delas in i typ 1 (DM1) och 2 (DM2). DM1 grundar sig i insulinbrist och DM2 i insulinresistens. Förekomsten av DM2 är ett folkhälsoproblem som ökar både i Sverige och globalt. För att kunna lindra sjukdomen krävs det medicinska behandlingar men även egenvård. Egenvården är en stor del av behandlingen för att kunna lindra sjukdomen och minska komplikationer som kan uppstå vid icke behandlad DM2. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur patienter upplever egenvård vid Diabetes mellitus typ 2. Metod: Denna litteraturöversikt byggdes på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed och analyserades enligt Fribergs beskrivning. Resultat: Sex huvudteman identifierades: Kontroll över sin sjukdom, Kost och fysisk aktivitet, Stöd från familj, Kunskap och kompetens, Patienters upplevelse av hälso- och sjukvården och Ekonomiska aspekter. Sammanfattning: Resultatet av denna litteraturöversikt visade att patienter upplevde att egenvården vid DM2 påverkades av olika grundläggande faktorer. Ansvaret för ett friskt och därmed långt liv låg på deltagarna. Detta hanterades olika beroende på de förutsättningar som individerna hade samt graden av ansvar som individen tog i förhållande till sin sjukdom. Stödet deltagarna fick från sina familjemedlemmar, vänner och grannar motiverade och uppmuntrade dem. Kunskap och stöd från sjukvårdspersonal var också en främjande faktor till att deltagarna blev motiverade till att lära sig mer om sjukdomen och upprätthålla egenvården. / Background: Diabetes mellitus occurs in two main forms: type 1 (DM1) and 2 (DM2). DM1 is based on insulin deficiency and DM2 on insulin resistance. Diabetes mellitus, type 2 is a public health problem that is increasing both in Sweden and globally. To alleviate the disease medical treatments are required but also self-care. Self-care is a large part of the treatment to alleviate the disease and reduce complications that can occur with untreated DM2. Aim: The aim of this literature review was to elucidate how patients experience self-care in diabetes mellitus type 2. Method: A literature review with 10 qualitative scientific articles that were chosen from the databases CINAHL Complete and PubMed. These articles were analyzed through Friberg`s method. Results: Six main themes were identified: Control over one`s illness, Diet and physical activity, Support from family, Knowledge and competence, Patients' experience of health care and Financial aspects. Summary: The results of this literature review showed that patients felt that self-care in DM2 was influenced by various basic factors. The responsibility for wanting to live and get healthy was on the participants, and that it was something no one else can take responsibility for. Getting support from their family members, friends and neighbors motivated and encouraged them. Knowledge and support from health care professionals was also a promoting factor for the participants to become motivated to learn more about the disease and maintain self-care.

Bakgrund: Varje år drabbas allt fler människor av diabetes mellitus typ 2 och det finns ett ökat behov hos dessa personer att lyckas bibehålla hälsan och livskvaliteten. Det finns tidigare litteraturstudier kring ämnet men ingen nyare på den senaste forskningen. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att leva med diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturstudie gjordes med induktiv ansats där nio vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterar i fyra kategorier: Att känna skam över att hadrabbats, att känna sig begränsad till följd av sjukdomens konsekvenser, att bli stärkt i att ta hand om sig själv med stöd av andra och att hitta sätt att hantera sin nya livssituation. Slutsats: Individanpassad utbildning om egenvård där anhöriga även inkluderas främjar en god egenvård. Tvärsektionell vård är ett bra verktyg för att fånga upp personer som lider av psykisk ohälsa relaterad till sjukdomen.