Bakgrund: Diabetes Mellitus är kronisk sjukdom som är kopplat till lidande och förlust av livskvalitet. Egenvård är avgörande för att minska de negativa konsekvenserna. Mindre än hälften av alla diabetespatienter uppnår god egenvård. Anledningen är bland annat begränsad kunskap om diabetes och bristande egenvårdsföljsamhet. Införandet av Informations- och kommunikationsteknologi i diabetesvården påbörjades för att förbättra det kliniska resultatet och livskvaliteten för patienter med diabetes typ 2. Syfte: Att beskriva hur information och kommunikationsteknologi kan främja egenvård på distans för patienter med diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturstudie, där artiklarna söktes i CINAHL, PubMed och Web of Science. Artiklarna som inkluderades var 15 artiklar med kvantitativ, kvalitativ samt mixed metod. Resultat: Resultatet visade att Information och kommunikationsteknologi såsom internet, dator och mobiltelefonbaserade egenvårdsprogram främjade egenvård hos patienter med diabetes typ 2 genom ökad kunskap, ökad medvetenhet, ökad motivation samt förbättrad livsstilsförändring i kost och motion. Slutsats: IKT som hjälpmedel kan underlätta dagliga utmaningarna för patienter med diabetes typ 2 eftersom den täcker kunskapsluckan och därtill ökar patienternas medvetenhet och motivation till egenvård. / Introduction: Diabetes Mellitus is a chronic disease that is linked to suffering and lack of quality of life. Self-care is essential to reduce the negative consequences. Less than half of all patients achieve good self-care. Some of the reasons are limited knowledge of diabetes and poor self-care compliance. The introduction of ICT in diabetes care was started to improve clinical outcomes and quality of life for patients with diabetes type 2. Aim: To describe how information and communication technology can promote self-care in distance for patients with diabetes mellitus type 2. Methods: Literature study, in which the articles were searched in CINAHL, PubMed and Web of Science. Articles included were 15 articles with a quantitative, qualitative and mixed method. Results: The results showed that information and communication technology such as internet, computer and mobile phone-based self-care program promoted self-care in patients with diabetes type 2 by increasing knowledge, awareness, motivation and improving lifestyle change. Conclusion: Information and communication technology can facilitate the daily challenges for patients with type 2 diabetes because it covers the knowledge gap and increases patient awareness and motivation for self-care.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är ett globalt problem som blir allt vanligare. Den nödvändiga egenvården kräver mycket av diabetes typ 2-patienten, och vårdpersonalen behöver adekvat kompetens för att kunna stötta dessa individer på bästa sätt. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturöversikt har gjorts baserat på elva originalartiklar tillgängliga på databaserna CINAHL Complete och PubMed. Artiklarna analyserades enligt Friberg, och teman och subteman skapades. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman. Det första temat är Patienters upplevelse av kostförändringar och har tre subteman: Kunskap och motivation, Kostförändringars inverkan på livskvalitet samt Egenvårdskontroll. Två andra teman som presenteras är Upplevelsen av läkemedelsbehandling och Upplevelsen av egenvård genom motion. Det fjärde och sista temat är Sjukvårdens roll i egenvården och presenteras genom tre subteman: Upplevelsen av gruppbaserad utbildning, Behov av stöd i egenvården samt Upplevelsen av mötet med sjukvården. Diskussion: Huvudfynden i resultatet analyserades för att se likheter och olikheter i de upplevelser som patienterna beskrivit. Dessa upplevelser diskuteras under två rubriker; Stödjande faktorer för egenvård och Försvårande faktorer för egenvård. Resultatet diskuterades utifrån Dorothea Orems egenvårdsteori samt konsensusbegreppet hälsa. / Background: Type 2 diabetes mellitus is a global problem that is increasing worldwide. The necessary self-management is demanding a lot of the type 2 diabetes-patient, and the health professionals needs adequate competence to be able to support these individuals in the best way. Aim: To examine patients' experience of self-management in type 2 diabetes mellitus. Method: A literature review has been made based on eleven original articles available on the databases CINAHL Complete and PubMed. The articles were analysed according to Friberg, and themes and subthemes were created. Results: The result is presented in four themes. The first theme is Patients´ experience of dietary changes and has three subthemes: Knowledge and motivation, Dietary changes and its impact on the quality of life and Self-management control. Two other themes are presented as The experience of drug treatment and The experience of self-management through physical activity. The fourth and last theme is The role of healthcare in self-management and is presented through three subthemes: The experience of group based education, The need of support in self-management and The experience of the meeting with the healthcare. Discussion: The main findings in the result were analysed to discover similarities and differences within the experiences as described by patients. These experiences were then discussed under two subtitles; Supporting factors for self-management and Aggravating factors for self-management. The result was discussed from the theory of self-care by Dorothea Orem and the consensus concept of health.

Bakgrund: År 2018 diagnostiserades 7630 barn och ungdomar med diabetes mellitus i Sverige. Diabetes mellitus typ 2 var tidigare en sällsynt diagnos hos barn och ungdomar men har ökat i takt med övervikt, fetma och fysisk inaktivitet. Barnkonventionen ger barn och ungdomar rättigheten att stödjas av familjen samt hälso- och sjukvården för att hantera sjukdomen på bästa sätt. Syfte: Var att belysa hur barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 2 kan stödjas i sin sjukdom. Metod: Litteraturöversikt som genomfördes med systematisk sökning, granskning och analys av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Sökningarna utfördes i databaserna Academic Search Elite, CINAHL, MEDLINE, PsycINFO och Scopus. Litteraturöversikten bestod av nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 2 var i stort behov av ett fungerande nätverk. Positivt och uppmuntrande stöd var en hörnsten i självhantering av sjukdomen. Emotionellt och praktiskt stöd från familjen och vännerna hade stor betydelse för individens diabeteshantering. Även barnsjuksköterskan hade en viktig roll i att stödjande barnet eller ungdomen genom att informera, undervisa och skapa ett bra samarbete och en god relation runt individen. Slutsats: När barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 2 fick stöd från omgivningen underlättades diabeteshanteringen. / Background: In 2018, 7630 children and adolescents with diabetes mellitus were diagnosed in Sweden. Type 2 diabetes mellitus was previously a rare diagnosis in children and adolescents but has increased in line with overweight, obesity and physical inactivity.  The Convention on the Rights of the Child gives children and adolescents the right to be supported by the family and the health and medical services to manage the disease in the best way. Purpose: Was to illustrate how children and adolescents with type 2 diabetes mellitus can be supported in their disease. Method: Conducted with systematic search, review and analysis of qualitative and quantitative articles. The searches were performed in five databases. The literature review consisted of nine scientific articles. Results: Children and adolescents with type 2 diabetes mellitus were in great need of a supporting network. Encouraging support was a cornerstone of self-management of the disease. Emotional and practical support from the family and friends was of great importance for the individual's diabetesmanagement. Even the pediatric nurse had an important role in supporting the child or adolescent by informing, teaching and creating a good relationship around the individual. Conclusion: When children and adolescents with type 2 diabetes mellitus received support from the environment, diabetes management was facilitated

No description available.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom och en av de sjukdomar som ökar kraftigasti världen. Behandlingen består av att patienten gör flera olika livsstilsförändringar i form avegenvård. Sjuksköterskor har en viktig roll i att stödja, motivera och undervisa patienten idetta och det är därför viktigt att sjuksköterskor ökar sin kunskap om hur patienter uppleveregenvård. Syfte: Beskriva patientens upplevelse av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: Enlitteraturöversikt som baseras på 15 kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel. Desystematiska sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: I dennalitteraturöversikt framkom flera faktorer som både främjar och hindrar utförandet avegenvård. Dessa presenteras under två huvudkategorier och sju underkategorier. Faktorersom upplevdes främja egenvården var att patienten hade en god relation till sjukvården, enhög egenvårdskapacitet samt kunskap och stöd från familj. Faktorer som upplevdes hindraen god egenvården var brist på kunskap, information och motivation men även bristandestöd från familj och vänner. Diskussion: Patienter med diabetes typ 2 har olika upplevelseroch behov av egenvård. Det är viktigt att sjuksköterskan i samråd med patienten identifierarstrategier som förbättrar patientens egenvårdsförmåga. Sjuksköterskan bör ge patientenadekvat information samt stötta och motivera patienten till att utföra en god egenvård.Slutsats: Det är betydelsefullt att sjuksköterskan har kunskap om patienters upplevelse avegenvård för att kunna stärka patientens egenvårdskapacitet samt öka patientens compliancetill behandling och på så sätt kunna bedriva en effektiv och god vård. / <p>Godkännande datum: 2018-11-06</p>

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom där antalet drabbade ökar varje år. Sjukdomen innebär livslång behandling och det krävs kontinuerligt engagemang från den som lever med sjukdomen. Det ställs höga krav på att dessa personer ska kunna sköta sin vård självständigt. För att ha den möjligheten krävs en kunskap om sjukdomen men även basal förståelse hur kost, motion, stress och infektioner påverkar kroppen. Med hjälp av förändrad livsstil, såsom hälsosam kost, regelbunden motion och avhållsamhet från tobak kan komplikationer från sjukdomen lindras och fördröjas. Genom att låta patienten vara delaktig i behandlingen och få lyfta fram egna omvårdnadsmål kan patienten få ökad kontroll över sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad som påverkar patientens följsamhet till egenvård och livsstilsförändringar vid Diabetes Mellitus typ 2. Metod: En allmän litteraturöversikt där 16 artiklar av antingen kvalitativ eller kvantitativ design har inkluderats i resultatet. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att söka artiklar. Artiklarna har kvalitetsgranskats och en integrerad analys genomfördes för att sammanställa resultatet. Resultat: Tre huvudkategorier framkom där utbildning, patientens attityd och ålder visade sig ha påverkat följsamheten antingen positivt eller negativt. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskans professionella ansvar var betydande på så sätt att ett personcentrerat förhållningssätt kunde främja följsamheten. Detta skapade ökat förtroende och tillit som i sin tur ökade följsamheten till egenvård. Därför är det viktigt som hälso- och sjukvårdspersonal att arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt.

Diabetes mellitus typ II är en global sjukdom som blir allt vanligare då människor lever ett mer stillasittande liv och äter fetare samt sockerrikare kost. Om diabetes mellitus typ II inte behandlas kan sjukdomen leda till allvarliga senkomplikationer och andra följdsjukdomar. Ökad fysisk aktivitet och en väl balanserad kost är livsstilsförändringar som utgör en viktig del i behandlingen av sjukdomen. Det är därför viktigt ur ett hälsoperspektiv att patienter genomför dessa livsstilsförändringar. Att genomföra livsstilsförändringar är komplext och syftet är därför att beskriva hur patienter upplever dessa livsstilsförändringar i samband med diabetes mellitus typ II. Arbetet är en litteraturöversikt som är baserat på en analys av nio stycken kvalitativa artiklar. Resultatet visar att patienterna uttryckte både ett välmående och ett illabefinnande i samband med livsstilsförändringarna. Illabefinnandet ges till uttryck genom att känna rädsla, förändrade relationer, att inte räcka till och att känna hinder till en förändring. Välmåendet ges till uttryck genom att finna motivation och att ha en känsla av att lyckas. Livsstilsförändringarna upplevs som komplicerade att genomföra och påverkar patienternas livsvärld då nya rutiner skall integreras i vardagen. Litteraturöversiktens resultat kan ge sjuksköterskan kunskap och ökad förståelse hur patienter med diabetes mellitus typ II upplever livsstilsförändringarna. Detta leder till en ökad medvetenhet, ett bättre bemötande och god omvårdnad gentemot dessa patienter. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Förekomsten av diabetes har under de senaste 20 åren ökat tillsammans med övervikt och fetma. Ca 90% av alla med diagnosen diabetes har typ 2. Egenvård är en viktig del för att bromsa sjukdomsförloppet.Syfte: Att undersöka sjuksköterskans betydelse vid egenvård för patienter med diabetes mellitus typ 2.Metod: Litteraturöversikten innehöll mestadels kvantitativa studier men även kvalitativa studier. Litteratursökning gjordes i PubMed och CINAHL, där 17 studier valdes ut efter kvalitets- och relevansbedömning.Resultat: Majoriteten av studierna visade att sjuksköterskeledd vård förbättrade patienters HbA1c och andra värden såsom vikt, kolesterolhalt och blodtryck. Även förändringar i egenvårdsrutiner samt psykosociala barriärer uppmärksammades. Resultatet påvisade även patienternas upplevelse av vården genom kvalitativa studier.Diskussion: Litteraturöversiktens resultat stöttades av annan litteratur och relaterades till grunderna i Penders omvårdnadsteori. Sjuksköterskans betydelse kopplades till aspekter som var relevanta för framgångsrik vård av DMT2.Slutsats: Sjuksköterskans roll är komplex gällande egenvård för patienter med DMT2. Den innefattar många delar, detta gör det till en svår roll men också en betydelsefull sådan. Vidare forskning rekommenderas gällande ämnet. / <p>Godkännande datum: 2018-12-06</p>

No description available.

Background: Diabetes type 2 is a chronic system disease which has a huge impact on the patient’s life. The disease can lead to many sequalae and involves different types of sufferings for the patient. The treatment consists of both medical and lifestyle changes where self-care has great importance. Previous researches have made evident that life with diabetes type 2 means a great change in lifestyle that affects the patient psychologically, physically, spiritually and socially. In addition, there were many people who had difficulty making these changes. Patients experienced shame because diabetes type 2 is seen as a lifestyle disease. Aim: The aim of this study was to describe patient experiences of living with diabetes type 2. Method: A systematic qualitative literature study was conducted with an inductive approach. A manifest content analysis was conducted on 13 articles. Result: People with type 2 diabetes experienced negative emotions such as fear, depression, anxiety and loneliness. Living with a changed body hindered everyday life and triggered feelings of dissatisfaction and frustration. The participants experienced restrictions in travel, career and social outlooks. Furthermore, patients with type 2 diabetes blamed themselves of getting diabetes. They also felt judged and blamed by others for getting diabetes type 2 because it is seen as a lifestyle disease. The consequence of this was that many participants hid their illness from others. Conclusions:  Many factors must work together, for life with type 2 diabetes to workout. It is the nurse’s responsibility support and provide the patient with the information needed to cope with the management of the disease, however, it is the patient’s responsibility to implement it. Furthermore, there is a lot of stigma against type 2 diabetes and more education is needed for patients, health care professionals and relatives/ the public in order to fight it. / Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk systemsjukdom som har en stor påverkan på patientens liv. Sjukdomen kan leda till många följdsjukdomar och innebär olika typer av lidande för patienten. Behandlingen består av både medicin och livsstilsförändringar där egenvården har en stor betydelse. Tidigare forskning visar att livet med diabetes typ 2 innebär en stor förändring som berör personen psykiskt, fysiskt, andligt och socialt. Dessutom finns det många människor som hade svårigheter att göra dessa förändringar. Patienter upplever skamkänslor eftersom diabetes typ 2 ses som en livsstilssjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie genomfördes med induktiv ansats. En manifest innehållsanalys gjordes på 13 artiklar. Resultat: Människor med diabetes typ 2 upplevde negativa känslor som bland annat rädsla, depression, oro och ensamhet. Att leva med en förändrad kropp hindrade det vardagliga livet och triggade igång känslor av missnöje och frustration. Deltagarna upplevde restriktioner i resor, karriär och sociala utsikter. Vidare, anklagade patienter med diabetes typ 2 sig själva för att ha fått diabetes. De kände sig även dömda och anklagade av andra för att ha fått diabetes genom att ha en dålig livsstil. Konsekvensen av detta blev att många deltagare dolde sin sjukdom för andra.  Slutsats: Många faktorer måste samverka för att livet med diabetes typ 2 ska fungera. Det är sjuksköterskans ansvar att stötta och ge patienten informationen som krävs för att klara av hanteringen av sjukdomen dock är det patientens ansvar att genomföra det. Det finns mycket stigmatisering mot diabetes typ 2 patienter och det krävs mer utbildning för patienter, vårdpersonal och närstående/allmänheten för att kunna kämpa emot det.