The aim of this study is to contribute with knowledge from a close teachers’ perspective on how teachers' considerations and choice of digital artefactsfor teaching are related to didactic beliefs that are shaped and changed over time in teacher's professional life. A thematic life history approach is used in combination with a socio-cultural perspective and didactic starting points. Life story interviews with six high school teachers from three Swe-dish schools constitute the empirical material that results in individual life history constructions about digitalization. The participating teachers have what is referred to as digital didactics, which focus on the teachers' competence to make didactic considerations and the choice of digital artefacts according to the needs that exist according to the target group for the teaching, subject content and surrounding envi-ronmental and time aspects. The findings of the study indicate that teachers have prominent didactic beliefs that are the hub for consideration and choice of digital resources. These can be understood as individual but also in a larger collective context. Teachers’ didactic beliefs are motivated by three dimensions, which are the teachers' subject matter, the desire to help the students and the personal satisfaction. The cognitive, historical and physical contexts are constantly changing due to the rapid development of digitalization and the didactic choices have been expanded with more opportunities but also greater chal-lenges. Didactic choices of digital artefacts can be divided into general-di-dactic choices, subject- and program-didactic choices and choices linked to didactic beliefs and experience. The contribution of this study is that teachers' digital didactics is based on teacher's didactic beliefs, which are formed in a historical, cultural and social context that influences the didactic present and the future. A school with digital artefacts is part of an ever-available global digital arena. The study contributes with a new model of an extended didactic triangle that visualizes teachers’ digital didactics where the teacher and the didactic belief are prominent.

Abstract  The aim of this study was to find whether teachers at intermediate level work with enforcing students’ trust in their own ability. The study is based on the Swedish curriculum Lgr22 and the theoretical model ‘the didactic triangle’. The research questions were built based on the triangle and the curriculum.  The method used is a qualitative study with semi-structured interviews. Eight well-experienced teachers participated from three F-6 schools in the middle of Sweden. The data were transcribed and then analysed according to a qualitative thematic method.  The results show that the teacher student relationship is very important and the starting point for strengthening the students’ trust in their own abilities. Other important factors that have an impact in the student’s confidence are: to adjust the teaching and the content; to give feedback and response; affirmation and to give students further motivation to practise their skills and abilities. In the discussion, the conclusion is conveyed in the form of four practical tips based on the results of the study. Hopefully, this study will help future teachers in their profession. / Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare på mellanstadiet arbetar med att stärkaelevers tillit till den egna förmågan. Studien grundar sig i Lgr22 och den teoretiska modellsom studien lutar sig mot är den didaktiska triangeln. Det var utefter det styrdokumentet ochden modellen studiens frågeställningar byggdes. Undersökningen är kvalitativ och metodensom användes för att få svar var semistrukturerade intervjuer. I studien deltog åtta erfarnamellanstadielärare från tre F-6 skolor i mellansverige. Datainsamlingen transkriberades ochanalyserades genom en kvalitativ tematisk metod. Resultatet visar att relationen till eleven ärväldigt viktig och en utgångspunkt för att lyckas med att stärka elevens tillit till den egnaförmågan. Att anpassa undervisning och innehåll, att återkoppla, ge respons och bekräfta,samt att motivera eleven att öva och träna, visade sig också som mycket viktiga faktorer föratt lyckas med uppdraget. I diskussionen förmedlas slutsatsen i form av fyra praktiska tipsutifrån studiens resultat. Förhoppningsvis kan på det viset studien användas av framtidalärare.

Motivation och attityderna gentemot matematik är avgörande för elevernas lärande och prestatiner. Forskning visar att bristande motivation och negativa attityder kan leda till minskat intresse samt sämre resultat i ämnet. Trots att detta äv välkännt finns det fortfarande en utmaning för lärare att skapa en stimulerande och engagerande undervisningsmiljö som främjar positiva attityder och ökar motivationen hos eleverna. Denna studie syftar till att utforska hur lärare väljer och använder didaktiska metoder för att öka motivationen och uppmuntra positiva attityder i matematikundervisningen på mellanstadiet. Studiens teoretiska utgångspunkt har i resultat tolkats uttifrån en fenomenografisk metod och därefter applicerat tematisk analys för att systematiskt analysera den insamlade data. Med kvalitativa metoder bestående av semistrukturerade och strukturerade intervjuer  med matematiklärare udnersöker studien olika strategier som används för att engagera elevernas motivation gentemot matematik. Resultaten betonar en stödjande och inkluderande miljö där lärare spelar en avgörande roll för att forma elevernas attityder samt motivation. Genom att förstå dynamiken mellan ämnet, läraren och eleverna strävar studien efter att erbjuda insikter i hur lärare kan anpassa undervisningsmetoder för att främja en gynnsam miljö för matematikinlärning.

This dissertation deals with the didactic consequences of assessment for learning (AfL) in the subject of physical education and health (PEH) at three upper secondary schools in Sweden. The purpose of the study is to investigate how assessment for learning is realised in PEH and what triadic relations between the teacher, student and subject content are established in the formative assessment practice. The empirical material consists of group reflections within a Teacher Learning Community (TLC) as well as field studies, including lesson observations and semi structured interviews with both students and teachers. In the first step of the analysis the material is categorized by means of the five key strategies (Wiliam, 2010a), in order to identify different ways of working with AfL in upper secondary PEH. The second step is a combination of a governmentality (Foucault, 1978/1991b), a performativity (Ball, 2003) and a didactic (Hudson, 2002) analysis, which illuminates what triadic relations are established under different conditions of governance. The findings highlight five fabrications of AfL in PEH, named after their most prominent features or functions, AfL as: i) Empowerment, ii) Physical Activation, iii) Grade Generation, iv) Constructive Alignment, v) Negotiation. ”Among the products of discursive practices are the very persons who engage in them” (Davies & Harré, 2001, p. 263). Accordingly, different teacher and student subjects as well as characteristics of the subject content are constituted in each of these fabrications. Moreover, the so called ‘backwash effect’ (Torrance, 2012) implies that the contrasting versions of AfL promote different kinds of learning, such as: i) increased autonomy, ii) participation in a community of practice, iii) criteria compliance, iv) acquisition of prescribed abilities, v) group development. However, the big idea of AfL is to adapt the teaching to the students and not the students to the knowledge requirements. Hence, this dissertation could serve as a basis for discussion on possible didactic implications of AfL in PEH.

School constantly changes and adapts methods to teach and contents according to the society. The change has led to a growing trend for digitalcurriculum resources in the classroom and mathematic as a subject. Thepurpose of this paper is therefore to investigate usage of digital curriculum resources in learning mathematics and teachers’ opinion about thedigital curriculum resources. The data was collected by a questionnaire,in total 87 respondents participated. The data was interpreted with thedidactic triangle and external factors.As a result, teachers express that the digital curriculum resources can leadto a wider scale of teaching methods and increases motivation for the pupils. On the other hand, teachers also express that the digital curriculumresources can lead to a distraction for the pupils and that they tend to hassle. The result shows that less teachers express that digital curriculum resources are used rather than analogue material. / Skolan är i ständig förnyelse och anpassar sig både i arbetssätt och innehållsmässigt utefter hur samhället ser ut och fungerar. Det har bidragit tillatt det i matematikundervisningen idag finns ett stort intresse för att använda digitala läromedel. Denna studie har därför som syfte att utforskaanvändningen av digitala läromedel i matematikundervisning samt vadlärare som undervisar i årskurs 1–3 uttrycker om de digitala läromedlen.Studien genomfördes med forskningsmetoden enkät och 87 respondenterhar använts till studien. Empirin som samlats in har tolkats med den didaktiska triangeln och ramfaktorer.Resultatet av studien visar att lärarna uttrycker att de digitala läromedlenkan bidra till ökad variation i undervisningen och till att öka motivationenhos eleverna. Lärarna uttrycker även att de kan bidra till en distraktionhos eleverna och att de digitala läromedlen krånglar. Resultatet visarockså att det är en mindre andel lärare som uttrycker att de använder digitala läromedel i sin matematikundervisning än analoga läromedel.

Syftet med studien är att ta reda på om lärare i årskurs 4–6 undervisar i engelsk grammatik och vilka undervisningsstrategier de använder sig av under sina grammatiklektioner i ämnet engelska i årskurs 4–6. För att undersöka studiens syfte har sex klassrumsobservationer och fyra semistrukturerade intervjuer med lärare på fyra skolor i södra Sverige genomförts. Den didaktiska triangeln har använts som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att lärare använder sig av en integrerad undervisning för att lära ut engelsk grammatik. Lärare använder ett läromedel som utgångspunkt och sedan väljer att komplettera grammatikundervisningen för att få en fördjupad och ökad förståelse av grammatiken.