Syftet med studien är att utifrån ett lärarperspektiv, undersöka vad matematiklärare i årskurs4–6 säger om deras arbete med representationsformer inom genren textuppgifter. Med entematisk analys av 10 intervjuer med lärare i årskurs 4–6 har vi ämnat att uppfylla syftet medstudien. Med en sociokulturell lins visar resultatet på att lärare tar hänsyn till elevernasförkunskaper genom att arbeta induktivt, deduktivt och abduktivt. Det framkom även attsammanhanget i textuppgifter representeras med vardagliga representationer ochdramatisering. Respondenterna reflekterar över att representationer kan ställa till det närelever inte befäster kunskapen som representationsformer har för syfte att förmedla genom attelever inte klarar sig utan konkretisering vid provtillfällen. Att reflektera över didaktiskadilemman kring representationer var också något respondenterna resonerade kring. Vårslutsats är därför att lärare beaktar elevernas förkunskaper, att externa representationer förkonkretisering används i ett lärande syfte samt didaktiska dilemman i sitt arbete medrepresentationsformer inom genren textuppgifter.

No description available.

The purpose of this essay is to explore a new way to incorporate lived religion into everyday teaching. The aim is to theoretically examine the potential of using brochures from various churches to add nuance to religious teaching in school, which often tend to become abstract. Research have shown that integrating lived religion in school requires considerable time to be beneficial for students understanding of religion. Religious education in Swedish secondary school is one of the most time-limited subjects. To cover all necessary content, lessons often become abstract, with few elements highlighting the diversity within each religion due to the efficiency of this abstract approach. The essay´s theoretical framework is based on Thérèse Halvarsson Brittons lecture design, which helps to understand the potential of these brochures in a lesson context. All brochures were collected from eight different local churches representing various Christian communities. All available brochures were gathered and analysed thorough content analysis, then integrated into the theoretical framework to understand their use in everyday teaching. The results show that some brochures have the potential to be used in a classroom context to teach lived religion and demonstrate Christian diversity. Brochures from two of the churches have more potential than the others for use in everyday teaching. However, there is also a potential to use all the brochures to illustrate the diversity within Christianity. Although there is a theoretical potential to use the material in ordinary teaching, further studies are needed to determine how well the material adepts in practice.

Denna studies syfte har varit att utforska den erfarenhet och kunskap som religionskunskapslärare har från undervisning av autistiska elever i religionskunskap. Lärarna som intervjuades är eller har varit verksamma undervisande religionskunskapslärare på skolor där undervisningen anpassas för elever med autism. För att ta del av lärarnas erfarenheter användes halvstrukturerade intervjuer som metod. Förhoppningen med denna studie är att bidra med kunskap till andra lärare samt blivande lärare som kommer möta autistiska elever i religionskunskapsundervisningen. För att analysera studiens material har religionsdidaktiska ansatserna tolkande ansats samt religiös litteracitet använts. Resultatet jämförs även med en studie om religionskunskapslärares erfarenheter i ordinarie undervisning. En möjlig slutsats som går att dra utifrån denna studies resultat och den tidigare forskning är att erfarenhet och/eller kunskap om anpassningar och autism är något som lärare helst behöver besitta, men att det är det enskilda individuella behoven som är centralt för att tillämpa adekvata anpassningar i religionskunskapsundervisningen med autistiska elever. Det framgår även av resultatet att i relationen med eleverna kan lärarna få syn på elevers enskilda behov och lärarens förmåga att bygga relationer med elever förefaller vara betydande. Utifrån de beskrivningar som religionskunskapslärare framhöll som arbetssätt för att förmedla ämnesinnehållet var enskilt arbete mest framträdande. Vilket även stämde överens med tidigare forskning. En generell slutsats som därför kan dras är att enskilt arbete förefaller vara lämpligt arbetssätt i religionskunskapsundervisningen med autistiska elever. Dock framkommer det av denna studies resultat att enskilt arbete inte vara enkom det arbetssätt som användes i AST-anpassade klasser. Gruppdiskussioner och helklassundervisningen var också framträdande i de beskrivningar om arbetssätt som denna studies intervjuade religionskunskapslärare framhöll, dock kräver det planering och förberedelse från läraren för att tillämpa diskussioner som arbetssätt. Att i religionskunskapsundervisningen synliggöra hur religiösa människor upplever religion och religiositet för att kunna uppnå kursmålet att kunna resonera utifrån olika perspektiv framstår som central. Därför kan ytterligare en slutsats dras att variation i hur ämnesinnehållet ska förmedlas till eleverna ska religionskunskapslärare inte vara främmande för i undervisningen med autistiska elever. Av resultatet framkom att struktur och tydlighet är centralt och förefaller vara en anpassning som tillämpas övergripande i religionskunskapsundervisningen med autistiska elever. De delar i undervisningen där struktur var främst framträdande är över hur lektionen ska se ut, klassrumsmiljön samt uppgifter och undervisningsmaterial. Struktur tillämpades således både som anpassning för undervisningsgruppen och individuellt. Studiens tidigare forskningen indikerar även att struktur ansågs vara ett lämpligt tillvägagångsätt för att elever i behov av stöd skulle förstå vad som efterfrågades av dem och således lyckas med sina studier. Syftet med denna studie var också att jämföra likheter och skillnader med erfarna lärare som undervisar religionskunskap i ordinarie undervisning med den AST-anpassade undervisningen i religionskunskap. Den utmärkande skillnaden i undervisning med AST-anpassade klasser och klasser i ordinarie undervisningen är hur ämnesinnehållet ska förmedlas till eleverna. I den ordinarie undervisningen anpassas arbetssätten mer utifrån elevgruppen medan i den AST-anpassade undervisningen anpassas arbetssätten utifrån elevers individuella behov och förutsättningar.

Giving effective instructional explanations is one of the most important teacher competences. Recent di dactic literature provides, however, little insight on teacher explanations. In our previous work we devel- oped guidelines for designing comprehensible explanations in the field of business (teacher) education, which are along general lines transferable to other subject areas and target audiences. In this article, we first compare our guidelines to the state of research in general and mathematics didactics. We then in vestigate their applicability to teaching operations research at university level, based on interviews with professors of the international operations research community.

Title: Various Approaches to Didactics of Physics in the Czech Republic and Abroad Abstract: This diploma work deals with selected aspects of didactics of physics as a branch of science. Its aim is to start a more systematic reflection of a domestic didactics of physics in connection with the situation abroad as well as with previous developments in the Czech Republic. Important approaches to didactics of physics, (above all the applied, integrated and communicative approach) are described in this work and attention is also paid to international developments. This work also presents arguments about why didactics of physics could be perceived as a branch of science together with the mutual relationships of didactics of physics with other scientific fields. In the last chapter there is a discussion about new possibilities in the development of didactics of physics, especially about the tendency of mutual linking of didactics of physics with didactics of other school subjects. In this chapter there is also an outline of a new approach which focuses on goals. Keywords: didactics of physics, physics education research, approach to didactics of physics, subject didactics

This essay, “Education in literature, for what reason?” with the subtitle “A qualitative study of teachers reflections on the didactic questions what and why in the education of literature” has as its purpose to research how gymnasium teachers in literature reflects on the didactic questions what and why in relationship to the literature field of education. This is explored using qualitative interviews made with five teachers that is teaching literature in the Swedish gymnasium. The collected data is categorized into five aspects and analyzed with a focus on which aspects and raison d'être the informants use as a base for their reflections around the didactic questions. In the discussion chapter  of the essay the result of the study is put against current literature didactic research and also relevant theories of general didactics. The result shows that the informants conducts a meta reflexive process in the education of literature and that there also exists inner conflicts in the didactic process, which in the discussion is connected to a discrepancy between the measurable goals in the teaching and the raison d'être that is in the essay called the socio cultural aspect. A consequence of this discrepancy that is being lifted in the final discussion is that the pupils understanding of why they are reading literature in school and the teachers understanding of why is not in alignment, which could cause confusion amongst the pupils. / Denna uppsats, ”Litteraturundervisning, av vilken anledning?” med undertiteln ”En kvalitativ studie av gymnasielärares reflektioner om de didaktiska frågorna vad och varför i litteraturundervisningen” har som syfte att undersöka hur gymnasielärare i ämnet svenska reflekterar över de didaktiska frågorna vad och varför i förhållande till litteraturundervisningen. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer utförda med fem undervisande svensklärare i gymnasieskolan. Den insamlade empirin kategoriseras utifrån fem aspekter och analyseras med ett fokus på vilka aspekter och legitimeringsgrunder som informanterna utgår ifrån i sina reflektioner kring de didaktiska frågorna. I diskussionen ställs studiens resultat mot aktuell litteraturdidaktisk och allmän didaktisk forskning. Resultatet visar att informanterna har en metareflexiv process i litteraturundervisningen. Samt att det finns inre konflikter i den didaktiseringsprocessen som i uppsatsens diskussion diskuteras kopplat till en diskrepans mellan det mätbara i undervisningen och den legitimeringsgrund som i uppsatsen kategoriseras som den sociokulturella aspekten. En konsekvens av detta som lyfts fram i den avslutande diskussionen är att elevernas förståelse för varför de ska läsa litteratur i skolan och lärarnas bild av ämnets legitimering skiljer sig åt, vilket kan skapa förvirring hos eleverna.

Syftet med undersökningen var dels att studera svenska elevers kunskap, självvärdering och informationskällor gällande sex och samlevnad, dels att jämföra med en liknade grekisk studie. Svenska skolan har obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning vilken den grekiska skolan inte har. Andra aspekter som undersöktes var hur elevers självvärdering stämmer överens med deras egentliga kunskap. 75 gymnasieelever fick svara på en enkät. Resultatet visar att svenska elever har en högre lägsta nivå i sin självvärdering av sina kunskaper om sex och samlevnad, jämfört med de grekiska eleverna. Enligt eleverna i undersökningen visar den svenska skolans sex- och samlevnadsundervisning större variation när det gäller kvalitet . De svenska eleverna undervärderade sina kunskaper när det kommer till sex- och samlevnadsfrågor enligt den undersökning som vi genomförde. Detta visar på att skolans obligatoriska undervisning har betydelse men att den även kan förbättras.

This study aims to examine the education in mathematics in Colombia and by examining a few cases aspires to describe how education in mathematics in Colombia can operate and which patterns that are common in those cases. This was actualized by using methodological triangulation at three schools in Colombia. The data collection methods that were combined were: observations, interviews with teachers, interviews with students and interpretation of national standards, as well as other essential documents used in mathematics education in Colombia. An analytic framework was created from prior studies that were conducted in Latin America and also from well known pedagogical research across the world. The results of the study were many and they indicated, inter alia, that the students, teachers and other employees had different views of the lessons and classes in mathematics. Furthermore, common concept within education – in mathematics and in general – appeared to be completely non-existent to every party.

No description available.