Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 använder sig av nyheter ur ett didaktiskt perspektiv. Den använda metoden för studien är semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Resultatet visar på att det finns ett flertal syften med nyhetsförmedling i undervisning, exempelvis för att utveckla förmågor såsom att diskutera och argumentera, för att förstärka och komplettera andra kunskaper och för att hjälpa elever utveckla ett källkritiskt tänkande. Slutsatser som dras är bland annat att det är viktigt med nyhetsförmedling i undervisning för att elever ska bli självständiga och demokratiska medborgare i framtiden.

Under fem veckor genomfördes detta utvecklingsarbete som var förankrat i aktionsforskning. Syftet med utvecklingsarbetet var att genom samlingar som övergångsmetod skapa tydlighet för eleverna. Arbetet är förankrat i aktionsforskning och genomfördes under en period av fem veckor. Eleverna som deltog gick i första och andra klass. I arbetets nulägesanalys framgår det att det funnits samlingar innan men att de sedan tagits bort. Jag har i mitt utvecklingsarbete valt att återinföra dessa samlingar genom att användningen av andra metoder. Tre olika former av samlingar genomfördes. En samling genomfördes i övergången mellan skoltid och fritidstid. De andra två genomfördes i övergången mellan aktivitet och mellanmål samt mellanmål och aktivitet. Samlingarna som utfördes i utvecklingsarbetet gav olika resultat. Det blev ett blandat resultat av samlingarna som genomfördes. En del moment blev lyckade och eleverna fick tydlighet i vad de skulle göra under dagen på fritidshemmet. En del elever tog också egna initiativ genom att skapa en dialog i samlingarna. Andra moment blev mindre lyckade eftersom resultatet visade att alla moment inte var utformade för att passa alla elever. Reflektioner över detta och alternativa lösningar som hade fungerat bättre är något jag tar med mig. Intervjuer och samtal gjordes med både eleverna samt personalen på fritidshemmet. Utöver intervjumaterialet användes en loggbok där personliga reflektioner skrevs ner under arbetets gång.

Ofta upplevs matematikämnet som svårt, då är det viktigt att eleverna har möjlighet till en god fysisk klassrumsmiljö där de får förutsättningar att utveckla sin matematiska förmåga. I en fysisk klassrumsmiljö får eleverna stöttning av kamrater och lärare och de får möjlighet att påverka sin utbildning. Viktiga delar i den fysiska klassrumsmiljön är att eleverna ska få möjlighet lugn och ro, få vara med och påverka sin undervisning samt att få stöttning av både lärare och kamrater.

Assessment is a permanent part of history teaching, and the interest in assessment is highly current in the Swedish educational system. One aspect is formative assessment and feedback as a tool for learning; another aspect is that assessment tends to be more and more formalized. Earlier research on written assignments and tests show that history teachers often focus on assessing history knowledge as content and memorizing school textbook. Thus the risk is that history education and assessment does not correspond to the new curricula and rating scale with a wider range of goals. This study investigates the ongoing assessment in the history classroom, frequently entitled ”the black box”. Four history teachers in Swedish upper secondary school were interviewed about assessment, and their classroom assessments in a series of lessons were observed and recorded. The requested historical competencies in teachers´ questioning and feedback are interpreted through the concepts of the historical thinking tradition. Similarities and differences are discussed. Results show a great variety in questioning and feedback. Closed questions are present, but are not in majority, and encouraging feedback is more frequent than rejective. All teachers have the same principle – first order concepts or content come first, then second order concepts or thinking about the first order concepts. Among the second order concepts comparision stands as a universal tool to understand content and handle second order concepts. Cause and consequence combined with continuity and change (most focus on change) also appear to be common in the classroom assessements. More rare are historical persectives and significance. Most teachers consider the classroom assessment as valuable chances to get to know pupils´ history knowledge, but one teacher consider the ongoing pupils’ statements as far more reliable than the written ones, when it comes to grading. The over all result indicates that classroom assessments can involve more than history knowledge as memorized content like single facts. / Tidigare forskning har visat att historielärares arbete med bedömning av skriftliga elevarbeten ofta tenderar att begränsas till innehålls- och minneskunskaper, och att historiska kunskaper som förmågor kommer på undantag. De allra flesta lärare gör dock fortlöpande klassrumsbedömningar, som är integrerade i undervisningen. I denna studie intervjuas fyra gymnasielärare i historia om sin bedömningspraktik, och deras klassrumsbedömningar observeras och spelas in. Empirin ställs i relation till och analyseras med kunskapsbegrepp från det historiska tänkandets didaktik. Resultatet visar att medverkande lärare följer principen att innehållskunskaper utgör en grundläggande kunskapsbas, men att andra aspekter av historiska kunskaper också iscensätts, t.ex. orsak-konsekvens, förändring-kontinuitet och i viss mån perspektivtagande samt signifikans. Tydligast framträder förmågan att jämföra som ett redskap att såväl förstå innehåll som att dra slutsatser.

No description available.

Studiens syfte äratt undersöka förskollärares erfarenheter och användning av digital litteratur som ett verktyg i förskolans verksamhet. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet. Kvalitativa intervjuer av semi- och ostrukturerad form genomfördes med fem förskollärare verksamma i en kommun i norra Sverige. I studien framkommer det att den digitala litteratur som används av de deltagande förskollärarna är applikationen Ugglo. Resultatet visar på motsägelsefulla beskrivningar av användandet av digital litteratur. Den beskrivs av de deltagande förskollärarna både som ett organisatoriskt verktyg, på så sätt att det används för att sysselsätta barn när personaltätheten är låg, och som ett didaktiskt verktyg vid projekt- och temaarbete. Den digitala litteraturen lyfts av förskollärarna som ett gott komplement till traditionell litteratur samt som ett bra verktyg att använda i arbetet med flerspråkighet. Utifrån resultatet dras slutsatsen att det bör finnas en medvetenhet om den digitala litteraturens fördelar när det gäller möjligheten att presentera text och bild för barnen och på så vis bidra till deras språk- och litteracitetsutveckling.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare i år 1–3 planerade och genomförde en problemlösningslektion samt få en uppfattning om vilka olika frågetyper som användes under lektionen. Hur förberedde läraren lektionen och vilken roll ansåg läraren att den hade, vilket belystes utifrån det sociokulturella perspektivet. En kvalitativ metod användes genom dels semistrukturerade intervjuer i vilka lärarna beskrev hur de såg på problemlösning och sin roll under lektionen. Dessutom användes observationer av problemlösningslektioner där lärarnas frågetyper bokfördes. Analys av frågorna kategoriserades utifrån ett framtaget analysverktyg. Detta genomfördes vid sju lektionstillfällen med olika lärare. Resultatet visade att lärare ledde lektionen, där arbetssättet och lektionens genomförande var i fokus. Lärarna ställde fler faktafrågor och färre reflekterande frågor.  Studiens slutsats blir att lärare bör utmana eleverna under problemlösningslektioner genom att ställa fler reflekterande frågor vilka behöver förberedas utifrån problemets matematiska innehåll.

In this paper I describe eight students’ opinions and feelings towards level-marking of tasks in mathematics textbooks and on tests. The way the level-markings are used by the students to achieve the grades' criterias are investigated as well as how their motivation is affected by these level-markings.  It was discovered in focused interviews that the students use the level-markings as a way of concretely visualize the grades’ criteria and as a guide when choosing tasks to work with. The students express how they get an immediate feedback of how they are performing compared to their goals but also that the markings contribute to a decrease in work effort. While discussing motivation it was discovered that students choose tasks from the level they earlier performed on. It is mostly the students’ endurance working with these tasks that is damaged by the level markings. Many of them focus primarily on the markings and make assumptions about their own forthcoming performance.

Genom en kvalitativ metod kartlägger studien sju pedagogers upplevelser av hur mångkulturella skolor och fritidshem didaktiskt arbetar med inkludering av elever med migrationsbakgrund sett ur perspektivet friluftsliv på fritidshemmet. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet och det situerade lärandet. Studiens resultat visar på olikheter i arbetssätt mellan de skolor som ingått i studien, där en av de tre undersökta skolorna har ett mindre arbete med friluftslivsundervisning och två av skolorna har ett mer ingående arbete. Studien slutsats är att språket som medierande redskap tillsammans med platsen spelar en stor roll för inkluderingen till friluftslivsundervisningen i skolan och fritidshemmet.

This essay aims to show how literary fiction can be combined with teaching aids in school while conducting lessons about historic events, or even outright replace teaching aids in this matter. This essay will also show how a teacher can work in an interdisciplinary way in the school subjects Swedish and History. The historic event that has been chosen for this research is the First World War. The method for this study is hermeneutic and it analyzes two literary works of fiction and a teaching aid for History at high school level. This study shows that literary fiction does not have to serve as a complementary source of knowledge when it comes to historic events because it can very well stand on its own two feet. Another conclusion from this study is that the feelings evoked from the text of literary fiction contributes to greater understanding of a historic event.