Denna systematiska litteraturstudie genomförs i syfte att undersöka vad befintlig forskning säger om användningen av skönlitteratur i undervisningen av teknik och naturvetenskap för årskurserna F-3. Frågeställningarna är enligt följande: - I vilken utsträckning kan, enligt tidigare forskning, skönlitteratur underlätta barns förståelse för teknik och naturvetenskap? - I vilken utsträckning kan, enligt tidigare forskning, skönlitteratur uppmuntra barns begreppsbildning i teknik och naturvetenskap? - I vilken utsträckning kan, enligt tidigare forskning, skönlitteratur bidra till att förbättra barns inställning till teknik och naturvetenskap? Några av de centrala begreppen i uppsatsen är begreppsbildning, teknik och teknisk allmänbildning, naturvetenskap och naturvetenskaplig allmänbildning, och skönlitterära barnböcker. Artiklarna som analyserats har främst hittats via databasen ERIC. Den litteratur det refereras till utöver artiklarna är till stor del kurslitteratur på grundlärarprogrammet F-3. Området är underbeforskat och vidare forskning anses vara befogad. Resultatet av analysen tyder på att skönlitteratur på ett bra sätt kan komplettera undervisningen av teknik och naturvetenskap, men att lärare måste vara aktiva i sitt val av de skönlitterära böcker som används. Analysen visar också att både skönlitteratur och läromedel kan innehålla förenklingar och stereotypa föreställningar som, om de får stå oemotsagda, riskerar att motverka undervisningens syfte - att grundlägga en teknisk och naturvetenskaplig allmänbildning. En saga må vara liten och oansenlig, men i kombination med rätt frågor kan den inverka på elevernas syn på teknik och naturvetenskap som i förlängningen påverkar deras framtida yrkesval.

Title: Approximants in a perception and production of Czech students Abstract: This work investigates the characteristics of three French approximants [j] - [] - [w]. First, they are analysed by historical, articulatory, and accoustic points of view. There is a brief summary of the problems and development of the terminology. We compare their appearance in French with their appearance in Czech. In the experimental part, there are studies of perception and of production by Czech students. We use an analysis of forms and of recordings in which we identify specific mistakes. Then, we look for the reasons for these mistakes in order to propose some solutions and ways to prevent them and, eventual-ly, check them. This thesis set up a compact system of activities and methods in receptive appropriation and active appropriation.

This study investigates the view of grammar knowledge that appears in the steering documents and six textbooks for Swedish in upper secondary school. The research was carried out with the research questions “What view of grammar knowledge appears in the curriculum?”, and “What view of grammar knowledge appears in the textbooks?”. The study was conducted with a qualitative content analysis of applicable parts of the curriculum and relevant meta-texts and student activities from the textbooks. The results show that the steering documents and the textbooks to varying degrees differ with respect to various aspects of the concept view of grammar knowledge, compared with each other and within the different groups of materials. Moreover, the results illustrate that the steering documents, with their general expressions, allow a broader view of grammar than the view which each individual textbook offers.

I gymnasieskolans ämnesplan för matematik står det att undervisningen ska ge elever förutsättningar att utveckla förmåga att följa, föra och bedöma matematiska resonemang. Lektionens genomgång är ett tillfälle där läraren har en unik möjlighet att skapa förståelse hos eleverna. Den här studien undersöker hur lärare nyttjar genomgången i syfte att utveckla elevers resonemangsförmåga och vad som påverkar lärare i deras utformning av dessa genomgångar. Resultatet av semistrukturerade intervjuer med sju matematiklärare på gymnasiet säger att samtliga anser sig nyttja genomgången till att utveckla elevers resonemangsförmåga genom muntliga och eller skriftliga aktiviteter. Generellt ansåg lärarna genomgången som väl lämpad att utveckla elevernas förmåga att föra och följa resonemang, medan att utveckla förmågan att bedöma resonemang bäst gjordes utanför genomgången. Det som enligt lärarna påverkar utformningen av dessa genomgångar mest är faktorer rörande elevgruppen så som gruppens ambitioner, att de vågar prata och ha fel, dagsform och förmåga att lära sig matematik, följt av lärarens motivation och praktiska begränsningar så som tid.

I de mätningar som PISA och PIRLS genomfört har pojkars resultat gällande läsförmågan försämrats de senaste åren. Pojkar tycks inte uppskatta läsning lika mycket som flickor och enligt forskning finns det en teori om att pojkar utvecklar sin språkmognad senare än flickor. Skönlitterära böcker är inte alltid så tilltalande för pojkarna och bearbetningen av det lästa sker inte på ett varierat sätt. Syftet med studien har varit att undersöka vilken attityd till läsning som pojkar i årskurs 6 visar sig ha samt hur skönlitterära böcker används i klassrummet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med en fenomenografisk forskningsansats. Genom semistrukturerade intervjuer med 16 pojkar i årskurs 6 framkom det att flera av pojkarna hade en neutral attityd till böcker och läsning. Pojkarna förstod vikten av att läsa men efterfrågade ett mer varierat arbetssätt med läsningen. För att pojkarna ska läsa mer och uppskatta läsningen behöver bearbetningen av det lästa ske på ett annat sätt. Att läsa ska vara en gemensam aktivitet där upplevelsen ska delas med andra. / In the measurements conducted by PISA and PIRLS, boys' results regarding reading ability have deteriorated in recent years. Boys do not seem to appreciate reading as much as girls, and according to research there is a theory that boys develop their linguistic development later than girls. Fictional books are not always so appealing to the boys, and the processing of what they read is not done in a varied way. The aim of this study has been to examine boys’ attitude towards reading in sixth grade and how fictional books is used in the classroom. The study is based on a socio-cultural perspective with a phenomenological research approach. By semi structured interviews with 16 boys in sixth grade, it was found that many of the boys had a neutral attitude towards books and reading. The boys understood the importance of reading but asked for a more varied way of working with reading. To increase boys reading and get them to appreciate reading, the processing of what they read needs to be done in a different way. Reading should be a common activity where the experience is shared with others.

Diploma thesis deals with possibilities of implementation IFRS into teaching process at Business High schools and Colleges. Thesis stems from the current state of accounting teaching at Business High schools and Colleges and describes the problems of this teaching process. Further thesis characterizes the current development of accounting in the world and job requirements of labour market and the result of this part of thesis is the constation of necessity of implementation of IFRS into teaching process at Business High schools and Colleges. In the key and last chapter the thesis proposes the possibilities of implementation of IFRS into teaching process at Business High schools and Colleges and suggests concrete thematical plans for concrete ways of this implementation.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka argument lärare anger för att använda olika läromedel i matematikundervisningen i årskurs 1-3. För att få fram lärares tankar, argument och syften med användningen av olika läromedel skedde datainsamlingen genom intervjuer med fyra verksamma lärare. De läromedelstyper som berördes var läroböcker, konkret material och digitala verktyg. Utifrån litteraturgenomgången och intervjusvaren arbetades sju kategorier av argument fram: genomgång, skapa förståelse, färdighetsträning, individualisering, planering, motivation och komplettering. De sju kategorierna motsvarade olika argument lärare har för användningen av olika läromedelstyper. Resultatet antyder att läroböcker ofta används för att ligga till grund för undervisningen och konkret material används ofta för att konkretisera matematiken för eleverna. I resultatet framkommer det att argumenten för användning av digitala verktyg varierar beroende på vilken typ av digitalt verktyg det är. Studiens slutsats är att en läromedelstyp kan användas med många olika syften och att olika lärare kan ha olika argument för att använda samma läromedelstyp.

Denna studies syfte är att undersöka hur fritidspersonal upplever att de arbetar både med relationsskapande samt musik som ett relationsskapande verktyg. Studien vill också belysa hur fritidspersonalen upplever hur musik kan hjälpa elevernas välmående. Metoden för studien är en kvalitativ metod som utnyttjar olika former av intervjuer för att få fram empirin.    Resultatet av denna studie visar att relationer är det viktigaste fritidspersonalen kan arbeta med då all pedagogisk verksamhet bygger på goda relationer mellan elever och personal. Respondenterna överlag ställer sig positivt till att musik kan användas till relationsskapande. Respondenterna nämner även vikten av det sociala lärandet.

Syftet med denna studie är att bredda kunskapen om hur fritidslärare kan arbeta förebyggande mot verbal mobbning på fritidshemmet. För att få svar på studiens övergripande frågor har en kvalitativ forskningsintervju använts. De tre forskningsfrågorna i studien är: Hur arbetar fritidslärare för att förebygga verbal mobbning i verksamheten? Hur agerar fritidslärare när de upptäcker verbal mobbning i verksamheten? Upplever fritidslärare några svårigheter med arbetet mot verbal mobbning i verksamheten? Som analysverktyg har didaktisk teori använts. Studiens resultat visar att fritidslärarna använder sig av aktiviteter, exempelvis drama, olika sorters regelverk, samtal, samarbete, kartläggning av otrygga platser, fadderverksamhet och trivselledare i det förebyggande arbetet mot verbal mobbning. Resultatet visar också att det finns internationella studier som ger vid handen att man arbetar på liknande sätt som de fritidslärare vi har intervjuat. Det kan därför bli relevant att använda sig av internationella metoder i det förebyggande arbetet mot verbal mobbning. Svårigheter som lärarna upplever är att den verbala mobbningen oftast sker på platser där de inte befinner sig. Fritidslärarna anser att det är svårt att bedöma hur man bör agera vid situationer där verbal mobbning uppstår. Det visade sig dock att lärarna hade händelserapporter, handlingsplaner och elevhälsoteam som stöttning. Fritidslärare förhöll sig även till skolans likabehandlingsplan.

Syftet med studien Leisure-time teachers work with equality and gender roles är att utifrån en genusmodell synliggöra fritidslärares såväl medvetna som omedvetna arbete med jämställdhet. Frågeställningarna utgår från tre nivåer i genusmodellen, den strukturella, den symboliska och den individuella. Den strukturella nivån önskar synliggöra hur verksamheten organiseras, den symboliska om hur verksamheten arbetar för att motverka de traditionella könsmönstren. Till sist synliggörs genom den individuella nivån lärares egna uppfattningar om jämställdhet och hur pojkar och flickor bemöts. Studien har genomförts genom intervjuer med fyra fritidslärare och pedagoger.  Resultatet av hur fritidshemmets organiseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv visar att det inte är ett prioriterat arbetsområde. Lärarna för omedvetet vidare en traditionell syn på kön genom hur de arbetar med varandra, exempelvis med arbetsuppgiftsfördelning. Aktiviteter med eleverna uppdelas efter scheman och personliga intressen. Fritidshemmets arbete med att motverka de traditionella könsmönstren visar att de omedvetet för dem vidare till eleverna. Det finns förväntningar på att pojkar ska vara högljudda och inte lyssna medan flickor anses vara lugna och hjälpsamma. Medvetenhet kring jämställdhetsarbetet med att motverka traditionella könsmönster och vad det kan innebära i den pedagogiska praktiken saknades.  Lärares egna värderingar och förhållningssätt visar att de tycker det är viktigt att vara förebilder för eleverna. Men genom sitt förhållningssätt förmedlar de omedvetet en traditionell syn på kön och uppfattningen att manligt är mera värt än kvinnligt.