Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattning om hur undervisningen anpassas efter klassernas gymnasieprogram. Studien har med ett didaktiskt perspektiv fokuserats på om lärarna uppfattar uppdraget att anpassa undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A, om lärarna uppfattar behovet av anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A samt hur lärarna beskriver sitt arbete med anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A. Med en tolkande ansats som utgångspunkt har fyra lärare intervjuats i en kvalitativ intervjustudie. Lärarna är medvetna om uppdraget att anpassa efter gymnasieprogrammets inriktning och upplever att det finns behov av anpassning efter gymnasieprogrammets inriktning. Men de uttrycker att det finns också behov att göra andra anpassningar så som individanpassning. Lärarna beskriver sitt arbete med anpassningar och det viktigaste att anpassa tycker de är att prata så alla förstår samt att det är en tryggmiljö i klassrummet. Det stämmer överrens med att det krävs en trygg klassrumsmiljö för att ur ett sociokulturellt perspektiv kunna utforma kunskap. Som en intressant biprodukt, med stöd av intervjuerna, har det i studien utvecklats en modell som beskriver lärarnas arbete med anpassning. Modellen beskriver hur lärarna först möter en grupp och sedan när de lärt känna varandra kan gå från grupp till individnivå. Vilket program eleverna går på och vilken årskurs de kommer ifrån påverkar också hur gruppen ser ut tillsammans med vilka individer som gruppen består av. Modellen säger att lärare hämtar information ifrån individerna, årskursen och programmet för att kunna göra olika anpassningar. Jag har kunnat identifiera två olika typer av lärare som har olika lång arbetsstäcka för att komma till individnivå beroende på att de befinner sig i olika kontexter.

Denna studie syftar till att belysa vilka arbetssätt som kan öka elevers intresse för ämnet biologi. Vi menar att en undervisning som präglas av laborativa inslag främjar elevers intresse för biologi. Vidare tror vi att gruppuppgifter, diskussioner samt utomhusundervisning, så som exkursioner, kan leda till att främja intresset hos eleverna. Både elev- och lärarenkät har använts i studien, som har riktat sig till 98 elever i årskurs 8 och 9 samt klassens undervisande biologilärare. Våra resultat visar att drygt 70 % av eleverna finner ämnet intressant och 80 % upplever ämnet som viktigt. Sambandet mellan högt intresse och fler utförda laborationer/experiment var inte signifikant men visar ändå en indikation på att dessa inslag kan påverka intresset. Ytterligare resultat visar att både elever och lärare efterfrågar fler laborativa och undersökande inslag i undervisningen och båda grupperna tror också att detta kan höja intresset för biologi. Studiens resultat kan användas som argument för att skolor ska lägga större vikt på praktiska inslag i undervisningen.

No description available.

I gymnasiets fysikkurser ingår som ett moment att eleverna ska planera, genomföra och utvärdera experiment. I dagligt tal kallas detta för ”laborationer”. Under min tid som lärare har jag vid flera tillfällen noterat att de mål man som pedagog ställt upp avseende laborationerna ofta uteblir, eller åtminstone inte uppfylls helt och hållet. Man kan tänka sig en rad orsaker till detta. Instruktionerna kan vara bristfälliga och eleverna är kanske inte bekanta med den utrustning som används vid laborationen. För att undersöka hur eleverna uppfattar laborationerna har jag genomfört en undersökning bland eleverna i en klass på Naturvetenskapsprogrammets första årskurs. I undersökningen provades tre olika laborationer som syftade till att ge eleverna kunskap om vilket samband som råder mellan tryck och volym i en innesluten gasmängd – Boyles lag. Jag genomförde även en enkätundersökning för att utröna elevernas uppfattning om laborationerna i fysik. Undersökningen genomfördes på två kommunala gymnasieskolor i Malmö. Mina observationer visar att utformningen av laborationerna har betydelse för i vilken grad eleverna kan tillgodogöra sig ny teori. Även instruktionerna har betydelse. Av enkätundersökningen framgår det att eleverna anser att laborationerna är ett viktigt inslag i fysikundervisningen för att förståelsen för ämnet ska bli så stor som möjligt. Paradoxalt nog verkar det som att eleverna anser sig lära sig mer då läraren förklarar jämfört med när de genomför laborationer på egen hand. Detta faktum tycker jag är värt att beakta. Att laborativt arbete och experiment är en viktig del i naturvetenskapligt arbete kan verka självklart. Ändå finns det tidigare forskning som visar att elever som inte fått göra laborationer har tillägnat sig samma kunskaper som de som fått utföra laborationer i sin utbildning. Laborationer görs ofta i mindre grupper och kräver inte sällan dyr utrustning. Om inte laborationerna bidrar positivt till elevernas inlärning kan de inte anses ekonomiskt försvarbara.

Detta examensarbete syftar till att söka gemensamma beröringspunkter i kursmålen för matematik och teknik, i grundskolans senare del, för att se om dessa är lämpliga utgångspunkter för integrering av undervisningen i dessa ämnen. Arbetet syftar även till att söka tillämpningar och konkreta exempel på ämnesintegrering av matematik och teknik. Undersökningen består av två delar där den ena är en granskning av styrdokumenten för undervisning i matematik och teknik. Den andra granskar litteratur som ger argument för och emot ämnesintegrering i grundskolan i allmänhet och i matematik och teknik i synnerhet. I examensarbetet ingår även en intervjustudie där några utvalda lärare intervjuas om sina erfarenheter och ambitioner angående ämnesintegrerad undervisning.  Resultatet av undersökningen visar att det största hindret för ämnesintegrerad undervisning är den organisatoriska struktur som är mycket vanlig i den svenska grundskolan.  Det är den ämnesuppdelade undervisningen som har dominerat då administration och organisation har byggts upp och det har resulterat i att organisationen har fått sådana egenskaper att det framstår som mycket svårt att undervisa med annat arbetssätt än ämnesuppdelat. Det finns även andra orsaker till att ett ämnesintegrerat arbetssätt inte förekommer i större utsträckning, till exempel att läroböcker och annat undervisningsmateriel som är anpassade för ämnesintegrering saknas. Granskningen av styrdokumenten visar att både matematik och teknik har väsentliga delar gemensamma i dess målformuleringar. Lärarna känner oro för att arbetsbördan skulle öka oacceptabelt mycket vid en övergång till mer ämnesintegrerad undervisning. Det som enligt de intervjuade lärarna tydligast talar för att integrera undervisningen är att eleverna anses få en mer komplett bild av ämnena och de kan lättare sätta in både matematik och teknik i ett sammanhang.

Atomer och molekyler kanske är komplext för många, men i en lärarhandledning har jag försökt att lära ut och ge en bild vad atomer kan vara i en klass 3 med tre laborationer. Lärarhandledningen har jag utvecklat i enlighet med uppsatta punkter i metoddel, och en teoridel har jag skrivit för att få en bild av vardagsföreställningar, kunskap och intresse hos elever. Mitt viktigaste resultat är att det går att lära ut om atomer. Laborationerna passade eleverna och de fick goda resultat och vissa elever fick en bild av vad atomer kan vara för något. Eleverna hade bra koll på olika grundämnen, fick intresse för att använda sig av stereolupp för att se närmare på föremål.

This study maps compensation strategies in English as a foreign language used in immediate receptive situations by students of English and other modern languages. By mapping these strategies, language learners’ thinking processes are made visible, which in turn may assist teachers in modifying teaching methods. The study is comparative and highlights the difference in the use of strategies between learners who exclusively study English and learners who study at least one other modern language apart from English. The focus is on two major components of second language acquisition, viz. grammaticality and unknown words in context. Two major strategies have been used: (1) a quantitative analysis, and (2) a qualitative analysis, of sentences and words in context. Data have been collected from two surveys and two sets of recorded introspection with ten informants. This study proposes a classification of receptive compensation strategies including a division of achievement and avoidance strategies. The findings from the comparative study point out the major differences between learners of English only and learners of other modern languages. Finally, a discussion about what these results may imply for teaching is given.

Idag finns det ingen som granskar läroböcker i Sverige. Enligt forskarna spelar matematikläroboken en dominerande roll i matematikundervisning i Sverige. Därför bör mer uppmärksamhet riktas mot läroböckernas kvalitet. Mitt syfte med denna studie är därför att se om och i vilken omfattning alla centrala aspekter inom grundläggande taluppfattning, addition och subtraktion finns med i tre matematikläroböcker för årskurs ett. Med centrala aspekter menas aspekter som är väsentliga för att eleven ska kunna bygga sitt vetande i ett visst ämnesområde. Det kan till exempel handla om strategier, räkneregler och räknelagar, begrepp eller en viss struktur som ligger till grund för att elever ska kunna tillägna sig goda ämneskunskaper. Läroböckerna granskades enligt centrala aspekter som jag valde ur didaktiska ämnesteorier i matematik, utifrån vissa kriterier. Didaktiska ämnesteoerier är teorier som förklarar hur ett visst ämne bör presenteras för eleverna för att ge dessa en adekvat uppfattning av ämnet. De forskningsfrågor som besvaras är: Finns alla centrala aspekter med i läroböckerna? Hur ser ut fördelningen mellan de centrala aspekterna? Resultatet visar att ingen av läroböckerna innehåller alla centrala aspekter inom grundläggande taluppfattning, addition och subtraktion. De förekommande aspekterna visade sig finnas i varierande omfattning. I vissa fall var dessa skillnader stora.

Jane Austen provides moral guidance in her nocels, showing her readers what is wrong with her society. Novels such as Pride & Prejudice and Sense & Sensibility contain studies of human character and lack of morals. She guides her readers towards a clearer moral vision by including characters such as George Wickham and John Willoughby, and warns her readers about trusting first impressions. The essay focuses on the moral aspects of these scoundrels. It analyses and compares the characters based on the first impressions from others, the events in the novels where their true colors emerge and how they are judged by the characters and the author in the novel. The essay argues that Austen's way of developing the scoundrels enables her to prove a point of morality to her readers, showing us the danger of trusting first impressions and appearances, warning us against the deceptive evil which presents itself disguised in charm and respectability. Thus she guides her readers towards a clearer vision of true worth and good morals - such as honesty and consideration for others - in a way that may be discussed and appreciated by young people of today. In addition, a didactic approach is included, showing how the findings in the esay can be used and interpreted in an English class in Swedish upper-secondary school. It provides a lesson plan based on the findings, and are justified by answering the question "why should we study literature" and "why should we study Jane Austen?". The goal is to form activities that students find both entertaining and motivating. It will show that both scoundrels are well-behaved, handsome and are well-liked by the majority of the characters in the beginning. However, they are also dishonest, selfish and driven by economival and sexual motives. This shows the danger of trusting fist impressions and justifies the reason why they are scoundrels. However, there are differences that differentiate them: Wickham is not able to love or feel remorse, while Willoughby is.

<p>Våra orsakstolkningar är nära relaterade till bland annat vår motivation, vår självuppfattning och våra förväntningar. Med dessa begrepp till vår hjälp kan vi bättre förstå vårt beteende och varför vi ibland misslyckas och ibland lyckas. Det primära syftet med denna studie är att undersöka vilka orsaker elever ser till framgångar och misslyckanden inom ämnet matematik. Hur eleverna uppfattar att lärare och föräldrar förhåller sig till, och tolkar, deras prestationer. Mitt mål är även att försöka förstå vad elever tror måste ske för att de ska bli bättre i ämnet matematik. Mina huvudfrågor lyder: Hur uppfattar eleverna att deras självuppfattning påverkar deras resultat?, Hur beskriver elever orsaker till fram- och motgångar i matematik? Hur ser eleverna på lärarens och föräldrarnas roller? Vad kan man enligt eleverna göra för att bli bättre i matematik?</p><p>Jag har gjort en kvalitativ studie och försökt besvara mina frågor genom att analysera och tolka 6 högstadieelevers berättelser om deras orsakstolkningar till fram- och motgång, hur de ser sig själva som matematikelever och sina tankar om förändring och förväntningar. Jag har genomfört semi-strukturerade intervjuer och analyserat och tolkat resultatet genom att bland annat jämföra vad som skiljer de olika elevkategorierna, hur deras berättelse kan kopplas till teorier om orsakstolkningar och prestationsmotivation och begrepp som självuppfattning och förväntningar. Till stöd för min analys och tolkning har jag även kopplat mina resultat till tidigare undersökningar på området.</p><p>Eleverna som intervjuats var väl medvetna om hur bland annat självförtroende kan påverka studieresultat. De hade många synpunkter på vad som orsakar fram- och motgång i matematik, och även om vad man bör göra för att förbättra sina resultat. Intressant var även resultatet att eleverna nästan aldrig samtalar med vuxna om varför det går bra eller dåligt i matematiken, och det framkom även att eleverna inte verkade medvetna vissa orsaker till misslyckanden som framkommit ur en tidigare studie där lärare intervjuats.</p>