<p>Syftet med undersökningen är att få en bild av för- respektive nackdelar med att använda sig av skönlitteratur i undervisningen. Vidare vill vi veta hur en sådan undervisningsmetod uppfattas ur ett lärarperspektiv, främst utifrån de frågeställningar som utgör grunden för denna uppsats.</p><p>Vi har valt att använda oss av en enkätundersökning för att på ett kvantitativt sätt få en bild av nuvarande utsträckning av undervisningsmetoden. För att på ett kvalitativt sätt undersöka vilka för- och nackdelar de tillfrågade lärarna ser med användandet av undervisningsmetoden har vi använt oss av intervjuer.</p><p>Våra intervjuer visade att de tillfrågade lärarna utgick från att läromedelsförfattarna tagit hänsyn till styrdokument då de skrev läromedlet. Vid val av annat material än lärobok tas hänsyn till den gemensamma kursplanen samt lärarnas erfarenhet. Lärarna angav ett flertal faktorer som de ansåg påverkar elevers motivation t.ex. varierad undervisning och ett varierat arbetssätt. Nackdelar lärarna såg med användandet av skönlitteratur i undervisningen var bl.a. att elever med bristande läsförståelse kunde missgynnas. Fördelar kunde vara sådant som en utvecklad begreppsförståelse samt en verklighetsanknytning till matematiken m.m.</p><p>Utifrån våra resultat samt vår teoretiska bakgrund konstaterade vi att skönlitteratur används i viss utsträckning, då främst i de tidigare åren av grundskolan. Vi märkte även att detta arbetssätt stämmer väl överens med vad som står i kursplanen för matematik.</p>

<p>I gymnasiets fysikkurser ingår som ett moment att eleverna ska planera, genomföra och utvärdera experiment. I dagligt tal kallas detta för ”laborationer”. Under min tid som lärare har jag vid flera tillfällen noterat att de mål man som pedagog ställt upp avseende laborationerna ofta uteblir, eller åtminstone inte uppfylls helt och hållet. Man kan tänka sig en rad orsaker till detta. Instruktionerna kan vara bristfälliga och eleverna är kanske inte bekanta med den utrustning som används vid laborationen.</p><p>För att undersöka hur eleverna uppfattar laborationerna har jag genomfört en undersökning bland eleverna i en klass på Naturvetenskapsprogrammets första årskurs. I undersökningen provades tre olika laborationer som syftade till att ge eleverna kunskap om vilket samband som råder mellan tryck och volym i en innesluten gasmängd – Boyles lag.</p><p>Jag genomförde även en enkätundersökning för att utröna elevernas uppfattning om laborationerna i fysik. Undersökningen genomfördes på två kommunala gymnasieskolor i Malmö.</p><p>Mina observationer visar att utformningen av laborationerna har betydelse för i vilken grad eleverna kan tillgodogöra sig ny teori. Även instruktionerna har betydelse.</p><p>Av enkätundersökningen framgår det att eleverna anser att laborationerna är ett viktigt inslag i fysikundervisningen för att förståelsen för ämnet ska bli så stor som möjligt. Paradoxalt nog verkar det som att eleverna anser sig lära sig mer då läraren förklarar jämfört med när de genomför laborationer på egen hand. Detta faktum tycker jag är värt att beakta.</p><p>Att laborativt arbete och experiment är en viktig del i naturvetenskapligt arbete kan verka självklart. Ändå finns det tidigare forskning som visar att elever som inte fått göra laborationer har tillägnat sig samma kunskaper som de som fått utföra laborationer i sin utbildning. Laborationer görs ofta i mindre grupper och kräver inte sällan dyr utrustning. Om inte laborationerna bidrar positivt till elevernas inlärning kan de inte anses ekonomiskt försvarbara.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka om det är någon skillnad i förskolepedagogernas inställning till utomhuspedagogik och arbetssätt beroende på lokalisering av förskolan. Undersökningen grundar sig på en enkätstudie utförd på fem förskolor i Stockholms innerstad och förorter. Resultaten visade att både pedagoger i innerstad och förort var intresserade av utomhuspedagogik och går till skogen med barnen nästan varje vecka året runt. De såg många fördelar, till exempel att använda sig av skogen som ett pedagogiskt verktyg och utnyttja miljön för barnens lärande. Denna studie visade också att en mycket stor del av pedagogerna önskade mer utbildning inom utomhuspedagogik. Pedagogerna hade planerade aktiviteter både i skogen och på förskolegården. Utomhus finns många möjligheter till upptäckande och utforskande tillsammans med barnen och som pedagoger kan vi planera fler aktivteter utomhus och använda oss av utemiljön för barnens lärande.

De övergripande syftena med denna undersökning var dels att lyfta fram vilka olika typer av aktiviteter förskolor använder sig av för att utveckla barnens kunskap om kompostering, djur, bär/svampar och växter, dels att undersöka pedagogernas uppfattning om förutsättningar för detta arbete. Dessutom var syftet att undersöka om det är skillnader i hur förskolorna arbetar och ser på förutsättningar beroende på om de ligger i en stad eller by. Undersökningen gjordes genom en enkätundersökning som skickades ut till, totalt tretton förskolor, olika förskolor i en större stad, mellanstor stad samt olika byar. Resultaten i denna undersökning visar att det geografiska läget på förskolorna inte behöver ha sådan stor inverkan på hur mycket de arbetar med att utveckla barnens kunskap om naturen. Resultaten visar dock att städer arbetar mer med kompostering än de förskolor som ligger i en by eller i en mellanstor stad. Resultaten då det gällde vissa praktiska förutsättningar visade att förskolorna till stor del ansåg sig ha goda praktiska förutsättningar i arbetet med att utveckla barnens kunskap om naturen.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur tonåriga grundskoleelever skildrar människor i bild och hur genus påverkar deras bilder. Genom att analysera 71 bilder som föreställer människor tecknade av elever i årskurs 8 har jag funnit att eleverna nästan uteslutande väljer att rita människor av det egna könet, och att det finns en rad aspekter där pojkars och flickors bilder skiljer sig åt. Människorna tar större plats på flickornas bilder medan pojkarna tecknar personer med fler föremål. Vilken typ av föremål de har skiljer sig också mellan könen. Bilderna uppvisar flera tydliga tecken eleverna använder sig av för att markera genus, exempelvis ögonfransarnas synlighet. Elevernas uppgift gick ut på att avbilda en människokropp med riktiga proportioner, men cirka hälften av flickorna har ritat tjejer med en midja som är ungefär lika smal eller smalare än huvudet. Detta fenomen förekommer inte alls på pojkarnas bilder.

Syftet med studien är att undersöka om/hur förskollärare använder sig av kombinationen matematik och musik i den pedagogiska verksamheten, samt att undersöka hur de ser på kombinationen av dessa ämnen. För att ta reda på detta har observationer och intervjuer använts. Resultatet visar att de utvalda förskolorna för studien arbetar med matematik och musik kombinerat, det finns en röd tråd i hur de integrerar musiken och matematiken i verksamheten. Samtliga intervjuade förskollärarna ser kombinationen musik och matematik som något naturligt, som hör ihop och de är samtidigt hungriga att lära sig mer kring detta. Slutsatserna som kan dras av den här studien är att musik och matematik hör ihop och att det går att kombinera de två ämnena tillsammans. Det som behövs är att tänka i nya banor hela tiden och se lite längre, att ta på sig de rätta glasögonen.

No description available.

I detta examensarbete har lärares uppfattningar om problemlösning i matematiken undersökts ur ett kunskaps- och lärandeperspektiv. Rapporten inleds med en genomgång av vad litteraturen tar upp angående problemlösning och även en kort genomgång av olika kunskaps- och lärandeperspektiv. Därefter redovisas resultatet av den empiriska undersökningen som har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer av fem lärare som undervisar i matematik på högstadiet. Lärarna i denna studie framhåller framförallt följande som motiv till varför problemlösning ska finnas med i undervisningen: affektiva aspekter, förståelse, verklighetsanknytning och tänkande. Det finns dock olika synsätt på varför dessa komponenter är viktiga och detta beror till stor del på att lärarna har olika syn på lärande och kunskap. Resultatet visar att det går att se tendenser som överensstämmer mycket bra med det som framkommer i litteraturen, d.v.s. att det finns en koppling mellan lärarnas uppfattningar om problemlösning och deras syn på lärande och kunskap inom matematiken. De av lärarna som har uppfattningen att matematik kan läras ut genom problemlösning, gärna vid grupparbete, har en mer sociokulturell inställning till kunskap och lärande. De lärare som anser att problemlösning kan användas först när all kunskap är på plats (för-perspektivet) har en mer behavioristisk syn på lärande och kunskap. Grupparbete kan här ses mer som att eleverna ska få ha kul.

Sammanfattning I detta arbete studerades förklaringsmodeller i fyra olika läroböcker i fysik för grundskolans senare år. Syftet med arbetet var att se vilka olika typer av förklaringsmodeller som fanns i kapitlet om tryck i böckerna samt om vissa förklaringsmodeller var återkommande i flera av böckerna. I detta arbete så gjordes även två enkätundersökningar. Dessa hade som syfte att dels ge kännedom om läromedelförfattarnas motiv och källor till det valda faktainnehållet samt att få en inblick i elevernas uppfattningar av innehållet i deras lärobok. Resultatet av undersökningarna visade att det fanns förklaringsmodeller som återkom i flera av läroböckerna, att läromedelsförfattarna hade gemensamma beröringspunkter i såväl källor som motiv till faktainnehållet samt att det gick att urskilja gemensamma uppfattningar hos eleverna beträffande innehållet i deras lärobok.

Undersökningar som Skolverket har gjort visar att matematikundervisningen idag till stor del består av enskild räkning i läroboken. I styrdokumenten framkommer det tydligt att man inom skolan ska arbeta på ett varierat sätt, men i verkligenheten ser det annorlunda ut. Vår undersökning handlar om att ta reda på hur lärarna resonerar kring det enskilda arbetet i läroboken som arbetssätt.Syftet med arbetet är att undersöka vad lärare anger som anledning till val av arbetsmetoder i matematikundervisningen, och deras syn på det enskilda arbetet i läroboken som arbetssätt. Vi vill undersöka om lärarna anser att styrdokumentens intentioner angående matematikämnet uppfylls genom att låta eleverna arbeta enskilt i läroboken. Vi har då valt att avgränsa vår undersökning till kommunikationen i styrdokumenten, eftersom det finns så många olika faktorer och tiden inte räcker till för att undersöka fler. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex lärare som jobbar på grundskolans senare år.Den litteratur vi har studerat är överlag negativt inställd till lärobokens dominans. Samtidigt som det finns en förståelse för att undervisningen idag ser ut som den gör, bland annat för att läroboken är enkel att använda och underlättar lärarnas arbete, ifrågasätts det om arbetssättet är lämpligt för alla elever. Våra slutsatser är bland annat att lärarna väljer att jobba med enskild räkning i läroboken för att tiden är för knapp för att hinna med att jobba på andra sätt, och för att eleverna är så vana att jobba i läroboken att de blir stressade av andra arbetssätt. Att styrdokumenten anses luddiga och svåra att samköra med undervisningen är också en anledning till att lärarna väljer det enskilda arbetet i läroboken. Lärobokens fördelar överväger dess nackdelar och det väger också in i lärarnas val av metod. Det är uppnåendemålen som i verkligheten styr undervisningen. Trots att kommunikation anses som en viktig del av undervisningen bortses det från vid valet av metod eftersom läroboken används, och vid det enskilda arbetet i den faller kommunikation lätt bort.