This study investigates upper secondary school students’ opinions on working with a computer simulation in microbiology. During one lesson, the students got to work with the simulation and answer questions about what was happening in the simulation. Collection of data was made through observation, surveys and interviews. The result shows an overall positive attitude among the students towards working with simulations in biology class. Despite this, using simulations as a learning tool can not be recommended without reservation. It is of importance that the simulation to be used is carefully selected according to learning goals and that students are supported in their interpretation of the simulation. The most important support is the teacher explaining what the simulation is showing.

The study aims to find differences and similarities in the English subject for upper-secondary schools in Österbotten Finland and Västerbotten Sweden in the sense of curricular differences and similarities but also teachers’ attitudes to the curriculum. To research whether there are any differences and/or similarities and to analyse the national curriculums, course plans and grading criteria, the study will be enabling the theories in curriculum theory as described by Linde and Englund. The study also consists of a small questionnaire study that was developed to scan and analyse teachers’ attitudes to the curriculum and how they feel it affects the teaching, planning and grading of the English subject. The study found, that there are more similarities than differences in the curriculums of the two countries. The study also found, that the teachers in Finland seem to feel more autonomous in planning teaching and grading of the English subject, than their Swedish counterparts.

Flera internationella undersökningar visar att svenska elever är jämförelsevis svaga i matematik och framförallt i algebra. Syftet med vår undersökning är att få en uppfattning om hur lärare introducerar moment ur algebra i årskurs åtta och lärares syn på algebra. Vidare är syftet att analysera elevers svårigheter och vilka fel de gör inom algebra. Vi vill även titta närmare på hur kommunikationen sker i klassrummet, vid introduktionen av ett nytt moment. De två undersökta lärarna och deras två klasser kommer från samma centrala skola i Uppsala. Med hjälp av videokamera och bandspelare filmades fyra lektioner i följd per klass. Lärarna intervjuades innan den första observerade lektionen och sedan efter varje observationstillfälle. Provet som eleverna gjorde efter avslutat moment analyserades. Vår undersökning visar att lärarna introducerar algebra genom konkret abstraktion eller genom mönstertänkande. De oftast förekommande algebrarelaterade fel som eleverna gör är att de ignorerar bokstaven eller koefficienten vid uträkningarna. Svårigheter med prioriteringsregler och parenteser samt ekvationslösning är också relativt vanligt förekommande.

Syftet med denna undersökning har varit att studera vilka olika faktorer som kan påverka fritidspedagogers engagemang under deras yrkesliv och i så fall på vilket sätt. Arbetets teoretiska perspektiv grundas i relationell pedagogik som har varit utgångspunkten till att tolka respondenternas svar i de intervjuer som först med 15 yrkesaktiva fritidspedagoger. Arbetet grundas även i tidigare forskning och en kvalitativ metod. Resultatet av undersökningen påvisar att det finns många inre såväl som yttre faktorer som kan påverka engagemanget hos fritidspedagogerna som till exempel inre motivation, arbetsmiljö och relationer. Dessa olika faktorer kan påverka engagemanget hos fritidspedagogerna på både ett positivt och negativt sätt och innebära delar som ett givande arbete eller utbrändhet. Resultatet pekar på vikten av goda kollegiala relationer, elevgruppens storlek, samt hur möjligheten till att både självständigt och tillsammans med arbetslaget utveckla verksamheten har en viss påverkan på engagemanget hos fritidspedagogerna.

Syfte med detta arbete är att studera hur genus hanteras som ett didaktiskt innehåll i förskollärarstudenters examensarbeten. Detta kommer att ske med hjälp av en textanalys av 13 examensarbeten från vårterminen 2017. Urval av arbeten är från högskolor och universitet runt om i Sverige, utifrån detta har ett examensarbete från varje högskola och universitet tagits fram.  De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Vilka syften har förskollärarstudenter i sina examensarbeten som handlar om genus? Vilka genusteorier kommer till uttryck i förskollärarstudenters examensarbete? Vilka metoder har förskollärarstudenterna använt sig av i examensrbetena? Finns det likheter och/eller skillnader mellan universitet och högskolor? Om så är fallet, vilken/vilka? Resultatet av denna textanalys är att genus är ett begrepp som tolkas på många olika sätt. Genus i förskolan är ett aktuellt område och det skrivs om ämnet i många examensarbeten utifrån olika syften kopplat till förskolans verksamhet. Syftena i examensarbetena har varierat, dock framkom det att litteracitet/musik var det syfte som flest examensarbeten undersökte. De analyserade examensarbetena har till stor del använt sig av samma genusteorier som teoretiskt ramverk. Däremot finns det arbeten som inte fördjupat sig i begreppet genus. De genusteorier som framkom i denna textanalys är genussystem och genusordning.

I många klassrum i Sverige förefaller matematikundervisningen huvudsakligen inrikta sig på att lära ut procedurella färdigheter (Bergqvist, Bergqvist, Boesen, Helenius, Lithner, Palm, & Palmberg, 2014:85; Skolinspektionen, 2009). Det innebär att undervisningen inriktar sig på att lära eleverna hur de ska utföra olika typer av beräkningar och lösningsmetoder (Bergqvist et al. 2014). Då elever behöver få rika möjligheter att utveckla sin konceptuella förståelse, kompetensen att rättfärdiga förklaringar med matematiska argument och utveckla kompetensen att se matematiska samband var syftet med denna kvalitativa studie att få kunskap om mellanstadie-elevers resonemangsförmåga i gruppsamtal vid arbete med matematiska uppgifter. Empirin samlades in genom videodokumentation från två klasser i årskurs sex när de i mindre grupper samtalade om och löste matematiska problem. Dessa samtal kategoriseras med hjälp av Mercers tre samtalstyper och analyserades sedan utifrån frågeställningarna “Hur interagerar elever i mindre grupper när de löser matematiska problem?” samt “Vilka interaktionsmönster gynnar elevers muntliga resonemang vid problemlösning?”. Resultatet visade att eleverna interagerade genom alla Mercer tre samtalstyper. Ur en matematisk synvinkel var det framförallt i de utforskande samtalen som elevernas resonemangsförmåga utvecklades. Vår slutsats är att eleverna interagerar på olika sätt och att kvaliteten av det gemensamma resonemanget varierar mellan olika grupper men även inom samma grupp.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka möjligheter som kan finnas inom området djur och natur och på vilket sätt det i förekommande fall används som en resurs på de förskolor jag besökt. Jag har intervjuat pedagoger för att få en uppfattning om hur de ser på djur och natur och dess möjligheter samt huruvida några hinder kan upplevas i detta arbete. Jag har funnit att djur och natur anses vara ett viktigt område och ett intresse som i många fall delas av både barn och pedagoger. De främsta skälen för att inte hålla egna djur på förskolan var allergier och tidsbrist. Djur och natur används som en resurs på de förskolor jag besökt och flera angav att det var en del av deras arbete med miljöfrågor.

This thesis examines how teachers resonate when they chose what literature to use in the classroom. The focus of the study is how the teachers relate to using literature that have the potential to provoke and cause strong emotional responses. The method used was interviews with six teachers, which were then processed using a thematic analysis. The result showed that the teachers in our study, although initially positive towards the use of provocative literature, had some reservations regarding the actual use of literary texts with the potential to provoke and upset the students, but also themselves. For this, there were several reasons, and among them that the teachers felt the need to protect and care for their students' well-being, but also the fact that the teachers felt that it was hard to talk about morally reprehensible subjects with their students. The thesis concludes with a discussion regarding the provocative literatures position in education, the perceived distinction between “good” and “bad” provocations in the classroom and a short reflection about the didactic implications of the study and possible future research.

This study examines how literature can be used in value system education in the Swedish high school. It uses anti-oppressive theory to focus gender issues in three literary works, Jane Eyre (1847) by Charlotte Brontë, Orlando (1928) by Virginia Woolf and Mira (2016) by Eija Hetekivi Olsson. The novels are chosen with historical diversion so that they can be compared according to changing norm systems. The study is organized in two parts where the first, the literary analysis, examines how the characters relate to gender norms. The second part contains a didactic discussion on how the results from the literary analysis can be applied in the classroom. The study shows that the literary characters, even though they come from different times, deal with much the same kinds of power structures. The study argues that the characters can be used in different ways to discuss anti-oppressive questions and theory in the classroom, examples are the performative theories of Judith Butler and Iris Marion Young, and that value system education can be helped by providing students with theoretical approaches. It also argues that the supposed conflict between facts and value system knowledge is not inherent in the curriculum and can be solved by combining reading and literary analysis with anti-oppressive theory. It shows that Jane Eyre and Miira have many similarities in their relation to gender norms, while Orlando is an outsider among outsiders. Thus, Orlando can be used as a contrast to the other two in illustrating norms and in pinpointing how norms change while maintaining its regulating functions. The didactic discussion uses socio-cultural theory and critical literacy to argue that reading should take place in a social context where writing and class room dialogue are key parts of the learning process.

Orientador: José Carlos Barreiro / Banca: Célia Camargo / Banca: Milton Carlos Costa / Resumo: Durante o período de construção do Estado Nacional e de descolonização, as elites dirigentes investiram conscientemente contra as manifestações sociais das classes subalternas, entendidas como desordens sociais. Sob a influência do pensamento liberal e iluminista, atribuíam à instrução dessas classes a função de preservar e garantir o funcionamento do Estado Monárquico, a unidade e a integridade nacional, mais a manutenção da estrutura social regida pela economia escravista. A instrumentalização desse "projeto civilizatório" se fez por meio da oficialização do Método Pedagógico Lancasteriano, em 1827. Tal contexto amparou a construção da problemática da investigação desta tese, a qual gira em torno das questões: quais as características e quais os pressupostos que o Método revelava, para despertar o interesse das elites ilustradas? O que explicava os interesses que aproximavam as elites do Método? As hipóteses formuladas foram: o Método apresentava um ideal pedagógico altamente disciplinador; os objetivos, a dinâmica e o processo de avaliação pedagógica investiam na construção de um homem militarmente disciplinado e socialmente obediente. A partir dessas formulações estabeleceu-se como objetivo geral investigar a implantação e a anexação do Método Lancasteriano como um projeto das elites que constituíram o Estado Nacional, para atuar no complexo quadro da disciplinarização das classes subalternas e da formação da nação, priorizando a Província de São Paulo. As principais fontes consultadas foram o livro de Joseph Lancaster, Improvements in Education (1805), e os Relatórios manuscritos dos professores da Província de São Paulo (1850 - 1889). Os referenciais teóricos foram construídos tendo por suporte historiadores nacionais que analisam e investigam as classes subalternas brasileiras do ...(Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo) / Abstract: During the reconstruction period, of the National State for decolonization, the leading elite consciously invested against the social manifestations of the subordinate classes, known as "social disorder". Under the influence of the enlightened liberal thinkers, education for the subordinate classes was seen as a way to preserve and guarantee the functioning of the Monarchic State, the national unity and integrity, and, as a way of maintaining the structure ruled by the slave society. This "project of civilization" was put into practice by officially implementing the Lancaster Method in 1827. This context protected the construction of research problems that revolve around such questions as: what are the characteristics and the suppositions that this method revealed in order to awaken the interest of the elite? And, how can the interests that identified and brought the elite closer to the method be explained? The hypothesis brought up were: the method brought a highly disciplinary pedagogical ideal; the objectives, dynamics and the process of evaluation, invested in the education or construction of a militarized disciplined and socially obedient individual. It was established, from that methodological construction, the objective of studying the implementation and annexation of the Lancaster Method as an elite project, responsible for the "construction" of the National State to act upon the complex picture of disciplining the subordinate classes and the education of a nation. This discipline took place in the province of Sao Paulo. The main sources consulted were: Joseph Lancaster's book Improvements in Education (1805) and the manuscripts written by the teachers of the Sao Paulo province (1850-1889). The theoretical references were put together with the help of national historians who analyze and research the Brazilian subordinate classes... (Complete abstract, click electronic access below) / Doutor