Detta arbete syftar till att undersöka verksamma historielärares uppfattning om narrativ historieundervisning. Den didaktiska pendeln har svängt i takt med de trender som färgat undervisningen och den narrativa traditionen har kommit och gått. Narrativ undervisning är ett omdiskuterat ämne men dess fördelar har sedan 1980-talet etablerats i allt större utsträckning, trots det lyser den berättande läraren med sin frånvaro i majoriteten av de svenska klassrummen. Den befintliga forskningen kring narrativ historieundervisning har sällan riktats mot verksamheten på mellanstadiet, vilket denna studie har haft som huvudsakligt fokus. Under de genomförda intervjuerna beskriver verksamma historielärare på mellanstadiet hur de förhåller sig till narrativ historieundervisning samt hur de upplever att narrativ undervisning påverkar deltagande individer. Utifrån den samlade definitionen av narrativitet, vilken grundar sig på teoretiker som Rüsen, Karlegärd och Fines, analyseras intervjuerna. Studien visar att verksamma historielärare har en mycket bred syn på begreppet narrativitet och gärna använder sig av externa medier hellre än att bedriva den klassiska formen av narrativ undervisning. Trots att den berättande läraren verkar lysa med sin frånvaro ser de intervjuade lärarna mycket positivt på andra former av narrativitet i klassrummet och har ambitioner att utöka detta arbete ytterligare, men att yttre faktorer gör att de känner sig begränsade.

In this thesis Clarkson's inequalities and their generalizations are the main tools. The technique that can be used to prove Clarkson type inequalities in more dimensions is shown. We also establish Clarkson type inequalities in general Banach spaces and point out the connections between Clarkson's inequalities and the concept of type and cotype. The classical results on the von Neumann-Jordan constant, closely related to Clarkson's inequalities, are shortly presented. The concepts of moduli of convexity and smoothness, which are connected with the geometry of Banach spaces, are discussed. Some equivalent ways of describing modulus of convexity and some properties of this function are formulated. The estimation of the modulus of convexity for L(p)-spaces is presented as well. Finally, several examples of moduli of convexity and smoothness for different spaces are described. / <p>Godkänd; 1999; 20070320 (ysko)</p>

Utvecklingsarbetet handlar om hur författaren skapade en lektionsserie för två gymnasieklasser inom musik i kursen gehörs- och musiklära. Under lektionsserien undervisade författaren om hur man kan planka musik, det vill säga hur man genom gehöret återger olika stämmor ur en låt. Att planka musik innebär dels att man med hjälp av ett instrument efterliknar det man hör, dels transkriberar musiken på noter, eller både och. Arbetet behandlar den transkriberade plankningen och vilka metoder man kan använda för att lära sig att höra olika stämmor inom en poplåt. Syftet med arbetet är att se vilka förmågor musikgymnasieelever utvecklar i gehörs- och musiklära under en lektionsserie där musik plankas. Elevernas kunskaper mättes genom ett screeningtest och ett slutprov efter fyra lektioner. Under lektionerna fick eleverna olika plankningsövningar på vanligt förekommande instrument inom popgenren som piano, elbas och trummor. Resultaten pekar på att det krävs förkunskaper om notation samt ett utvecklat gehör för att planka korrekt rytmiskt och harmoniskt.

The purpose of this study is to disseminate knowledge about how teachers in social studies education resolve the tension between equality in teaching and individualization of teaching in a social constructivist spirit. As well as seeing what obstacles teachers experience in order to implement the best possible teaching. This will be done by answering the following questions; To what extent will a social-constructivist approach to teaching and learning be expressed in teachers' speech on the topic of social science? and What barriers do teachers perceive that there is to working towards a social constructivist approach in social studies? These questions are answered through interviews with three teachers in social studies. The teachers express an willingness to work with social construction theory but due to structural obstacles they all choose to prioritize equality in their teaching over individualization of teaching. They do this by choosing written exams over any other form of exam. / Syftet med den här undersökningen är att sprida kunskap om hur samhällskunskapslärare löser spänningen mellan likvärdighet och individualisering på en socialkonstruktivistisk anda. Samt att belysa vilka ramfaktorer lärarna upplever för att implementera ett socialkonstruktivistiskt grepp på undervisningen. Detta görs genom att besvara följande frågor; I vilken utsträckning kommer ett socialkonstruktivistiskt synsätt på undervisning och lärande till uttryck i lärares tal om ämnet samhällskunskap? och Vilka hinder uppfattar lärarna att det finns att arbeta efter ett socialkonstruktivistiskt synsätt i samhällskunskap? Dessa frågor besvaras genom intervjuer med tre samhällskunskapslärare. Lärarna uttryckte en vilja att arbeta på ett socialkonstruktivistiskt sätt men på grund av ramfaktorer väljer de alla att fokusera på likvärdigheten i undervisningen över individualiseringen av deras undervisning. Detta gör de genom att välja skrivna prov över muntliga examinationer.

Syftet med studien är att undersöka vilka överväganden lärare på högstadiet säger sig göra när de organiserar sin ensembleundervisning och i vilken utsträckning dessa rutiner motsvaras av de ämneskonceptioner som beskrivs av Frede V. Nielsen. Genom intervjuer med musiklärare på högstadiet samlades data in som underlag i för studien. Resultatet i studien utgår ifrån de fyra frågeställningarna som berör överväganden angående kursens mål, repertoar, ramfaktorer och elevers förutsättningar som sätts i relation till den tidigare forskningen i diskussionen. Resultatet tolkas även utifrån de ämneskonceptioner som beskrivs av Frede V. Nielsen. Resultatet visar att överväganden mot kursens mål varierar kraftigt då några använder sig av kursplanen i hög grad då de organiserar ensembleundervisning medan andra bortser från den helt. I val av repertoar visade det sig att det viktigaste inte var att lära sig spela låtar enligt de intervjuade lärarna utan att musicera med flyt samt att kunna göra en egen tolkning av en låt. Den mest begränsande ramfaktoriska aspekten var att tiden skulle räcka till under lektionerna. När det kommer till elevers olika förutsättningar menade de intervjuade lärarna i studien att det gäller att vara lyhörd och anpassningsbar. Musikämnet som ett musiskt ämne och gemenskapsämne var de ämneskonceptioner som framstod mest i linje med de intervjuade lärarnas musikpedagogiska grundsyn.

<p>Uppsatsen är genomförd vt -2000 inom ramen för kördirigeringsutbildning vid Göteborgs universitet.</p>

Studiens syfte är att undersöka hur arbetslaget i förskolan resonerar om sitt egetdeltagande i barns utomhuslek. Denna kvalitativa studie grundar sig i två förskollärareoch två barnskötares uttalanden. Genom semistrukturerade intervjuer undersöks hurarbetslaget beskriver barns utomhuslek samt hur de resonerar om sitt eget deltagande ibarns utomhuslek i förskolan. Utifrån studiens resultat framkommer det att barnsutomhuslek beskrivs som både fri i sin form samt styrd av olika faktorer, även attarbetslagets deltagande i barns utomhuslek tar olika uttryck och sker i olika grad.

Den här uppsatsen kommer att behandla hur förskolans pedagoger utformarförskolans lärmiljöer inomhus. Denna undersökning lägger vikt på hur barnen görsdelaktiga samt hur de får möjlighet att påverka utformningen av förskolanslärmiljöer. Att kunna se barnen som kompetenta individer skapar en självsäkerhethos barnen. Förskolan ska kunna erbjuda en inspirerande miljö där fokus ligger påatt barnen ska känna ett samspel med varandra som möjliggör barns delaktighet ochinflytande.Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärarnas förhållningssätt samtutformning av förskolornas lärmiljöer inomhus. Studien utgångspunkt är hur barnengörs delaktiga och får inflytande i förskolans lärmiljöer. Teorin som används för attstärka studien är utvecklingspedagogiken. Som metod har jag använt mig avfenomenografin som via intervjuer med förskollärare har samlat in data omförskollärarnas förhållningssätt samt utformning av förskolornas lärmiljöer.I resultatet lyfts relevant samlade data kopplad till centrala begrepp upp samt olikastrategier som förskollärarna använder för att möjliggöra barns delaktighet ochinflytande. I resultatet visar det även att ett hinder när det kommer till lärmiljön äratt det kan finnas brist på personal eller inte köpa in de material som barnen önskar.Det framhävs även i resultatet att den pedagogiska dokumentationen är av stor vikt,för att kunna se utifrån barnens perspektiv och därmed möjliggöra barnensdelaktighet samt inflytande i förskolans lärmiljöer. Avslutningsvis kommer det attges tips på vidare forskning.

Forskning visar att musik och musikstunder kan användas för att främja barns språkutveckling. I Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) står att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin förmåga att uttrycka och kommunicera sina upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som till exempel musik.    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på och använder sig av musik som ett stöd för barns kommunikation och språkutveckling. Studien utgår från två teoretiska perspektiv. Det första är Holmbergs fyra lärande perspektiv som handlar om lärande om, med, i och genom musik samt Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv har vi valt att utgå från två olika grundsyner, imitation och interaktion. Tio förskollärare från sju olika förskolor inom fyra olika kommuner intervjuades. Studien visade att förskollärarna använder sig av musik och musikundervisning för att främja barns språkutveckling. Sånger och ramsor var vanligt förekommande i musikundervisningen och dessa aktiviteter ansågs bidra till barnens språkutveckling. Förskollärarna använde sig av flera olika redskap inom musikundervisning för att utveckla språket, bland annat sångkort, sångpåse och sångsagor. Musik användes främst som ett sätt att lära sig något annat, det vill säga lärande med musik där musiken hade ett utommusikaliskt mål. Musik förekom under dagen, både som planerade musikstunder och som en spontan aktivitet i olika situationer eller sammanhang där både förskollärare och barnen initierade musikstunden. Förutom att musik användes som ett sätt att utveckla barnens språk lyfte förskollärarna även fram musik som ett sätt att bygga gemenskap och som en inkluderande aktivitet i förskolan.

The following study investigates using fiction to create gender awareness and understanding in the ESL classroom. As stated by Skolverket (2013), all teaching is to embody a gender perspective. However, for many educators, this is a multifaceted and difficult subject to grasp. Even more intricate is how to implement gender awareness into teaching, and the demanded knowledge level on the subject is challenging. Therefore, most L2 teachers do not take advantage of the possibilities offered by using fiction to address gender consciousness and question norms. Consequently, this study proposes investigating how fiction creates gender awareness and understanding in the L2 classroom and what strategies teachers might use to better facilitate learning about gender using fiction. This paper presents a literature review and analysis of contemporary research implicating why teaching gender through fiction is important. Moreover, the research suggests how this can be taught in the classroom and in teacher training to enforce didactic confidence on sensitive subjects. The different findings for teaching gender through fiction in an ESL classroom expand students' metacognitive thinking and help develop an understanding of the power of social constructs. Fiction may be a significant tool for learning both language and cultural necessities in a global context. We conclude with a discussion of the studies' implications for the Swedish educational context, including what pedagogical considerations must be taken into account when implementing gender awareness teaching using fiction in the L2 classroom. Finally, the findings are discussed in relation to Butlers' theory on gender, Flavells' metacognitive strategies on reading, and Ruddell and Unraus' motivated meaning-constructions process theory.