I denna studie analyserades två läroböcker ur populära läromedelsserierna Happy och Magic ur ett intersektionellt perspektiv för att undersöka deras överensstämmelse med skolans värdegrund (Lgr11). Böckernas karaktärer låg till grund för analysen. Analysen visade på allvarliga brister i representationen av minoriteter och icke-normativa egenskaper. Det tas endast hänsyn till jämlik representation av kön och (i viss mån) etnicitet, andra faktorer som könsöverskridande identitet, funktionsvariation, sexualitet/alternativa familjeformer eller religion tas inte hänsyn till överhuvudtaget. För att kunna använda dessa böcker i engelskundervisningen och samtidigt kunna skapa ett tryggt sammanhang för eleverna rekommenderas därför komplettering med andra, mer inkluderande läromedel eller användning av mer intersektionella läroböcker.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken mån och hur flerspråkighet synliggörs i en skolas lingvistiska landskap. Detta görs utifrån följande frågeställningar: (1) Vilka språk finns representerade i skolans lingvistiska landskap och hur reflekterar de elevernas språkliga resurser? (2) I vilken mån framställs flerspråkighet som en resurs i det lingvistiska landskapet? (3) På vilket sätt kan det lingvistiska landskapet bidra till (re)produktionen av ideologier förknippade med språk i skolan? Flerspråkighet tolkas i uppsatsen utifrån ett translanguaging-perspektiv, där språkförmågan hos individen ses som en sammanhållen, flytande kompetens. Frågeställningarna undersöks med en etnografiskt inspirerad metoduppsättning, bestående av informella intervjuer och deltagande observation, som tillsammans gör det möjligt att analysera den mångkulturella skolans språkmiljö i sin kontext. Totalt har 164 fotografier föreställandes semiotiska artefakter i det lingvistiska landskapet analyserats, med hjälp av de geosemiotiska begreppen situering och kodpreferens. Resultatet visar att skolans lingvistiska landskap endast i mycket liten utsträckning reflekterar elevernas språkliga kompetenser och synen på flerspråkighet som resurs. Det framgår också av det lingvistiska landskapet att flerspråkiga elever  positioneras som andraspråksinlärare, snarare än emergent flerspråkiga. En slutsats är att ett mer medvetet arbete med synliggörandet av flerspråkighet i skolans fysiska miljö sannolikt skulle ge eleverna bättre förutsättningar att realisera sin potential som flerspråkiga individer.

This essay is based on a survey of student’s attitudes and knowledge about global warming. A survey was used to obtain answers. The questionnaire is divided into three different stages. Some whit knowledge- based questions, one whit self-assessing questions and some with selffulfilling questions. Several studies have been created to survey students’ attitudes and knowledge, to see if there are knowledge gaps among university student, and to see if the universities lack certain teaching components. In the results, it was noted that Karlstad’s students had relatively low level of knowledge and assessed their own knowledge relatively high to the actual knowledge they hold. The students felt that society cares about global warming to some extent, and they want to counteract global warming but at the same time adapt society to the climate of the future. As an Australian study, (Pfautsch . and Gray 2017), the Karlstad students had an equal view as the Australian students of how to evaluate various sources of global warming, for example, politicians, classic media and social media were ranked among all as very unreliable sources.

Detta examensarbetes syfte är att undersöka hur förskolepersonal arbetar med den del av förskolans uppdrag som handlar om jämställdhet och likabehandling. Jag har försökt närma mig dessa ämnen genom att använda mig av en kvalitativ studie där mitt fokus har varit semistrukturerade intervjuer. I genomgången av litteraturen kan man se tydligt att män och kvinnor behandlas olika och att det är något som börjar redan i låg ålder. Resultatet som framkommer i denna studie visar på att det finns en vilja att arbeta både med jämställdhet och likabehandling i förskolan men att det finns en viss okunskap om vad begreppet jämställhet betyder. I resultatet kan man också se att det viktigaste för förskolepersonalen är att arbeta för allas lika värde och främja arbetet kring de olika diskrimineringsgrunderna. Slutet av denna studie består av en metoddiskussion där för och nackdelar diskuteras kring den valda metoden. Sedan fortsätter det med en resultatdiskussion där litteratur kopplas samman med det resultat som har framkommit. Slutet på denna studie är en sammanfattande reflektion där jag som författare reflekterar över det som har kommit fram under studiens gång.

Syftet med den här studien är att undersöka pedagogers uppfattningar av barnsyn utifrån barns behov och pedagogers förhållningssätt. Barnsyn och uppfattningar är ett komplext begrepp som behöver studeras vidare för att kunna generera medvetenhet och insikter över hur synen på barn och dess uppfattningar faktiskt påverkar barns villkor i förskolan. Studiens forskningsansats har därav varit fenomenografi som fokuserar på uppfattningar. Studiens har en kvalitativ ansats med fem semistrukturerade intervjuer på två skilda förskolor.   Resultatet synliggör att barn har behov av vägledning genom uttänkt syfte, pedagogers närvaro och barns ålder. Genom vuxnas ansvar kan barns välbefinnande säkerhetsställas men barngruppens storlek och personlig kompetens är väsentliga faktorer för hur det praktiskt fungerar. Barn motiveras till självständighet och självkänsla av pedagoger för barns framtida vägnar. Pedagogers förhållningssätt karaktäriseras av bemötande, respekt och trygghet. Pedagoger behöver bemöta barn situationsbundet och personbundet där pedagogers dagsform kan påverka. Pedagogers förhållningssätt behöver präglas av respekt utifrån relationer, tillsägelser, regler och värdegrund. I sin yrkesprofession så behöver pedagoger vara trygga så att de kan besluta åt barn, tillsammans med barn, veta när och varför de säger nej.   Diskussionen karaktäriseras av tidigare forskning om barnsyn och resultatet där barns behov synliggör barns förmåga, hänsynstagande, barns rätt och barn i beroendeställning. Vidare diskuteras pedagogers förhållningssätt gentemot barn utifrån en framtidsvision, som kontextberoende och ansvar.

Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie med fokus på urvalsprocessen av skönlitteratur och spelfilm. Uppsatsen syftar till att undersöka svensklärares syn på svenskämnet och hur den i sin tur påverkar urvalsprocessen samt hur lärarna ser på upphovsrätt och andra lagar som finns att förhålla sig till när skönlitteratur läses och spelfilm visas i klassrummet. Genom livsvärldsintervjuer med lärare som arbetar i den senare grundskolan och gymnasieskolan har urvalsprocessen av skönlitteratur och spelfilm analyserats. Uppsatsen använder en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats och tematisk analys för att förklara hur lärarna reflekterar kring uppsatsens frågeställningar. Uppsatsens resultat visar att lärarnas syn på svenskämnet förändras beroende på syftet med undervisningen, till exempel kan undervisningen vara både erfarenhetsfokuserad och text estetiskt fokuserad om det är lärarens syfte med undervisningssituationen, och att det i sin tur påverkar urvalsprocessen. Resultatet visar att lärarna tydligt tar elevgruppen i beaktande när urvalet sker, innehållet och språket i skönlitteraturen och spelfilmen måste vara anpassat för elevgruppen utan att utmana gruppen eller enskilda elever på ett provocerande sätt. Även upphovsrättsliga aspekter och diskussioner med kollegor påverkar urvalet av skönlitteratur och spelfilm i skolan. Kring urvalet av spelfilm är åldersgräns och våldsinnehållet viktiga komponenter i urvalsprocessen.

Skolundervisningen kan spela en viktig roll i att fostra medborgare som både har viljan och kunskapen att bidra till ett mer ekologiskt hållbart samhälle. I detta examensarbete presenterar jag två uppgifter om hållbarhet för elever i årskurs sju och äldre. Uppgifterna är utformade för att öva elever i att och resonera kring miljö- och hållbarhetsfrågor och konflikter mellan olika ekologiska, sociala och ekonomiska mål och värden. I båda uppgifterna används scenarier för exploatering av naturresurser i elevernas hembygd, i syfte att anknyta till elevernas personliga erfarenheter och stärka deras personliga engagemang och miljömedvetenhet. Uppgifterna testades i två klasser i årskurs sju under en fyra veckor lång studie. Resultaten från studien visade att eleverna under arbetet med uppgifterna utvecklade kunskaper om den ekologiska grunden för hållbarhet och hur mänskliga verksamheter hänger samman med globala miljöproblem. Arbetet med uppgiften tycktes ge många av eleverna en ökad insikt i hur komplexa miljö- och hållbarhetsfrågor kan vara. Resultaten indikerade också att arbetet med uppgiften kan ha påverkat elevernas attityder och värderingar i riktning mot större omsorg om naturvärden.

Uppsatsen studerar tre svenska läromedel som omfattar Samhällskunskap kurs 1b i gymnasiet. Den undersöker om dessa lever upp till skolans styrdokuments krav på saklighet och allsidighet samt tar upp olika demokratimodeller i undervisningen kring demokrati och hur dessa värderas. Den teoretiska utgångspunkten är Robert Dahls idealtyper för fullständig proceduriell demokrati samt tre demokratimodeller: den liberala, den republikanska och den marxistiska. Slutsatsen är att det finns en tydlig bias, där läroböckerna inte lever upp till styrdokumentens krav på saklighet och allsidighet, utan den liberala demokratimodellen dominerar och värdesätts tydligt positivt i relation till alternativen, om de alls diskuteras.

Syftet med den här studien var att undersöka hur minnestester används vid kartläggningar i en mindre svensk kommun. Frågeställningarna som låg till grund för studien var: Vilka olika minnestester används i den aktuella kommunen? Vilket syfte framkom till varför just dessa tester används? Hur kan bristande eller begränsat arbetsminne synliggöras och assisteras i den aktuella kommunen, utifrån empiriinsamling och relevant forskning? Empiriinsamlingen har skett genom intervjuer av speciallärare, specialpedagoger och skolpsykolog om minnestest i samband med kartläggningar och efterföljande stödinsatser. Genom gemensamma reflektioner, analyser och utvärderingar diskuterades kategorierna syfte, forskningsbakgrund, normering, elevurval, innehåll, typ av uppgifter, mängd samt efterföljande stödinsatser. I resultatet framkom att flera olika test används med olika inriktningar i olika kartläggningar och att minnestesterna bara är en liten del av dessa. Inriktningarna var mot språk-, läs-, skriv- och räknesvårigheter samt mot vidare NPF eller begåvningsutredningar. Samtliga test och stödinsatser är till för att reducera svårigheter. Arbetsminnet har betydande påverkan på matematikutvecklingen och är en stark prediktor för matematiksvårigheter. Anpassningar och stödinsatser måste vara elevspecifika och utifrån den kontext eleven befinner sig i. Slutresultatet av studien har lett till en kommungemensam praktiknära modell för hur elevhälsan kan arbeta med arbetsminnestest, testresultat, stödinsatser, anpassningar, strategier och kompensatoriska hjälpmedel.

Många elever på yrkesprogram har svårt att klara matematiken. Syftet med denna studie var att öka kunskaperna om hur ett antal elever på fordonsprogrammet uppfattade och tänkte kring ämnet matematik liksom deras tidigare erfarenheter av matematikundervisning och hur motivation, självreglerat lärande och stöd påverkat och påverkar deras matematikinlärning. För att komma fram till det intervjuades sex elever och deras matematiklärare i två olika skolor i helt olika delar av Sverige. Eleverna i studien hade alla likadan erfarenhet av matematikundervisning, där lektionerna började med en genomgång och efter det eget arbete med uppgifter, oftast från matematikboken. Alla intervjuade elever hade till allra största del yttre motivation till att klara godkänt betyg i matematik, där de yttre faktorer som påverkade dem var kopplade till en bra framtid. Ingen av de intervjuade eleverna hade klart för sig vilka kunskaper som förväntades av dem i matematiken, vilket gjorde att de inte hade de förutsättningar som behövdes för att använda sig av självreglerat lärande, SRL, och gjorde inte heller det. Förbättrade resultat i matematik går att få genom ökad motivation hos eleverna, och motivationen kan förbättras genom att eleverna ser nyttan med matematiken liksom att de har en känsla av att klara av den. En kombination av undervisning med laborativa och yrkesanknutna uppgifter, grupparbeten och övningsuppgifter inom den proximala utvecklingszonen liksom tydliga mål skulle höja elevernas motivation och därmed resultaten i matematik.