Syftet med den här studien är att undersöka vad fritidspedagoger säger om hur de arbetar med integration av nyanlända elever. Detta mot bakgrunden att många människor, under de senaste decennierna, sökt sig till Sverige av olika anledningar. Arbetet har det institutionella perspektivet som teoretisk utgångspunkt, fritidshemmet som institution och de elever och personal som vistas där påverkas och förändras i takt med samhällsförändringar. Den stora invandringen påverkar samhället i allmänhet och de svenska skolorna i synnerhet. När nästan var fjärde elev i den svenska skolan talar ett annat modersmål än svenska finns det gott om utmaningar för de som verkar i skolans olika verksamheter. I den här studien har sju fritidspedagoger med lång erfarenhet från arbete i fritidshem intervjuats. Resultatet från intervjuerna presenteras i 11 kategorier. En stor del av informanternas svar handlar om hur politiska beslut har gjort arbetet med nyanlända elevers integration svår. Vidare visar resultatet att några av de intervjuade fritidspedagogerna anser att det är svårt att få till en god integration när många skolor består av en stor majoritet med utländska elever. En annan slutsats som framkommer ur resultatet är att informanterna är överens om att fritidsverksamheterna har god effekt på integrationen av de nyanlända eleverna. Detta beroende på att de under mer informella former får möjlighet att integreras i barngruppen samt får större möjlighet till språkutveckling, ofta med leken som grund. Det hade varit mycket intressant att i en vidare forskning undersöka hur skolledningar och politiker avser ge fritidspedagogerna större stöd i deras arbete för integration av nyanlända elever.

I denna studie undersöks hur inre- och yttre ramfaktorer påverkar högstadielärares användning av läroböcker i religionskunskap. Ämnet blev intressant när vi, under våra VFU-perioder, upplevt att det skiljer mycket mellan hur olika religionskunskapslärare använder läroboken och vilken typ av lärobok de tillämpar. Vi vill undersöka vilka faktorer som ligger bakom skillnaden som vi upplevt. Vi applicerar ramfaktorteorin för att se hur inre och yttre ramfaktorer påverkar lärarens val och användning av läroboken. De yttre ramfaktorer som vi undersöker är styrdokument, tid, pengar och styrning samt elevgruppen och de inre ramfaktorer som vi undersöker är lärares erfarenheter. Genom att göra en kvalitativ studie i form av intervjuer har vi undersökt hur, lärare som undervisar i religionskunskap, använder sig av eller inte använder läroboken i sin planering, undervisning och uppgifter. I denna studie intervjuas 6 högstadielärare som undervisar i ämnet religionskunskap. Lärarna jobbar på olika skolor i olika områden men i samma kommun. Lärarna har olika lång erfarenhet av yrket, är i olika åldrar samt av olika kön. Vi kom fram till att de faktorer som påverkar lärares planering och utformande av undervisning i praktiken skiljer sig åt beroende på om det är inre eller yttre ramfaktorer som är inblandade. De yttre ramfaktorerna påverkar generellt lärarens arbete mer än de inre och lärarna kan i ganska liten utsträckning göra något för att påverka dessa faktorer och kan endast försöka hitta ett sätt att förhålla sig till dessa. De inre ramfaktorerna är lättare för en lärare att påverka då dessa behandlar lärarens egna arbets- och synsätt. Styrdokument är den yttre faktor som har störst inverkan på valet av lärobok och lärarens erfarenhet är den inre faktor som har stor inverkan på hur läraren använder läroboken.

Studiens syfte har varit att undersöka vilka olika tolkningar tekniklärare gör av kursplanen med fokus på materialundervisningen. I studien medverkade fem lärare från tre olika kommuner i södra Sverige. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer som spelades in och transkriberades. Resultatet beskrivs i form av olika teman som framkommit vid en jämförande analys av de transkriberade intervjuerna. Resultatet består av två delar där den första delen beskriver tre olika perspektiv på hur lärare väljer de material som ska ingå i undervisningen. Den andra delen beskriver fyra perspektiv på hur lärarna tolkar undervisningen om olika miljöaspekter som är relevanta i materialundervisningen. De olika teman som framkommit diskuteras utifrån den tidigare forskningen och de didaktiska konsekvenser de kan få. Avslutningsvis ges några förslag på fortsatt forskning.

Vid arbete med problemlösning är det svårt att fastställa att de uppgifter som eleverna arbetar med upplevs som problem. Eftersom personen som löser uppgiften uppfattar den olika så används i denna studie benämningen problemuppgifter. För att kunna lösa olika problemuppgifter är det viktigt att kunna välja och använda olika lösningsstrategier. Denna studie syftar till att ta reda på vilka strategier elever använder när de löser problemuppgifter med inriktning på de fyra räknesätten. Studien syftar också till att undersöka arbetskonstellationernas påverkan på strategierna samt elevernas synpunkter om arbetskonstellationer vid arbete med problemuppgifter. För att ta reda på detta löste elever i årskurs tre problemuppgifter, enskilt och i grupp. Vidare intervjuades ett antal elever för att ta reda på deras tankar och åsikter om problemuppgifter i dessa konstellationer. Resultatet visar att elever använder strategierna bild, de fyra räknesätten och laborativt material och att de i stort sett använder samma strategier när de löser problemuppgifter enskilt och i grupp. Eleverna anser att arbete med problemuppgifter i grupp är fördelaktigt då de kan hjälpa och lära av varandra. Grupparbete kan dock innebära att eleverna inte kommer överens samt att det blir stökigt och okoncentrerat. Fördelar med att arbeta enskilt med problemuppgifter är enligt eleverna att få bestämma och tänka själv medan nackdelar är att inte få hjälp.

This is a study of seven Swedish textbooks for the course Swedish 1. The main point of this study was to determine how source criticism is managed in different textbooks. The study focused on where in the textbook source criticism was placed, how source criticism was defined in the textbooks, what knowledge the textbooks conveyed about source criticism, how students was encouraged to work with source criticism and what differences and similarities it was in the management of source criticism in the textbook. The result show that the management of source criticism differs between the textbooks. Source criticism is often placed in the beginning or the middle of the book and in correlation to text writing, information search and media. All the textbooks encourage the students to be critic to their sources but five of the seven textbooks doesn’t define what source criticism is or how to use it. Most of the textbooks also encourage the students to ask questions that is the same or similar to what the Swedish institution Skolverket wants the students to ask to their source material. The exercises that the textbooks proposes is foremost about analysing an article in a newspaper and assess a internet site or compare a site against another.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare på gymnasiet motiverar sina elever i sin matematikundervisning gällande begreppet derivata och hur motiverade deras elever är och varför. En kvalitativ metod och observation har använts, där både lärare och elever har intervjuats. Sedan kommer även skillnader och likheter mellan lärarnas ambitioner och elevernas verkliga motivation redas ut. Något som visar sig vara viktigt både för lärare och elever för motivationen är att de har en god relation med varandra, vilket ger tillit och respekt till lärarna från elevernas sida. Slutligen visar det sig också att lärarna har någorlunda bra koll på vad som motiverar just deras elever, vid jämförelse av elevernas och lärarnas intervjusvar.

The aim of this essay is to explore the possibilities of using science fiction short stories when discussing the morals and values prescribed by the Swedish curriculum for upper secondary level. The two main focus points are pinpointing the ways in which the four short stories depict cognitive estrangement, and examining how these elements of cognitive estrangement aid in the use of these stories in the classroom. A hermeneutic method, in which the material is analyzed and interpreted from a didactic viewpoint, is used to achieve these two goals. Through the analysis of the four short stories, values such as tolerance, responsibility, autonomy, and understanding others’ viewpoints can be found, and the illustrations are well suited for a variety of topics for discussion in a classroom scenario. These values are illustrated through the fictious environments and situations that signify the science fiction genre – the element of cognitive estrangement.

Abstract The purpose of this study was to explore students’ ideas on the readability of classical literature andthe subsequent conversations about the literature. The teacher’s viewpoints were included, and shestated her teaching techniques and how these appeared to be perceived by the students. Theoretically,older literature can present a challenge to understand and interpret, in addition to the language beingold-fashioned. Furthermore, proven scientific strategies such as “deep reading” were explored. In thisstudy, a focus group with ninth year students discussed the texts Mor badar and Vägen ut by MoaMartinson and Harry Martinson and argued their views on the language and the readability in thetexts. The teacher was also interviewed to obtain her perspective of the students’ challenges, as well asher reading strategies to facilitate the students reading comprehension. To summarize, the results ofthe study showed that the students had difficulty in understanding the classic literary texts andrequired help and assistance from the teacher and fellow students, in order to understand the use of thelanguage and the message in the texts. According to the results, the students stated that they appliedreading strategies such as “deep reading” to decipher the meaning of the texts. In addition, havingconversations about the texts and the literary works proved to be a useful tool to them.

In this essay, five digital textbooks in social sciences at secondary school have been studied with the purpose of examining how, and to what extent, transgender people are portrayed. Furthermore, the purpose has also been to examine whether it is possible to see any change in representation and presentation based on the year of publication of each digital textbook. The study is based on transgender studies and Judith Butler's theory of gender, sex and performativity. A qualitative content analysis has been used to study selected chapters that concerns the identities of groups and individuals in order to answer the questions raised in this essay. The result shows that transgender people are mentioned either implicitly and/or explicitly in all of the five digital textbooks that have been examined. However, how developed the descriptions are varies and also which subcategories are given room. In two of the digital textbooks, transgender people/gender identity is mixed with sexuality, which is in line with previous studies. Furthermore, an increased representation in relation to previous research can be seen, especially when it comes to nonbinary people. It is also possible to see that the newer textbooks tend to have more detailed descriptions of transgender people than the older ones.

Vårt syfte med detta arbete har varit att fastställa vilka fördelar det finns med att inkludera utomhuspedagogik i historieundervisningen. Vårt intresse för denna fråga kommer dels ifrån ett delat historieintresse, dels ambitionen att historieämnet ska var något intresseväckande som eleverna vill lära sig mer om. Ett sätt för att göra historieämnet mer lustfyllt för elever kan vara genom att variera historieundervisningen med utomhuspedagogik. Det vi kom fram till genom att studera både nationella samt internationella studier var att det finns en mängd fördelar med att bedriva utomhuspedagogik såsom ökad motivation, ett ökat historiemedvetande samt att det gör undervisning mindre abstrakt för eleverna. För att eleverna ska kunna ta del av fördelarna så ställs vissa krav på lärarens arbete. Dessa krav är till exempel att eleverna måste få chans att ta till sig en god förförståelse innan det att lärtillfället för utomhuspedagogik ska äga rum. De måste även få besöka en plats som är relevant för det stoff som ska läras ut samt så ställs det höga krav på lärarens kompetens kring metoder för utomhuspedagogik. Eleverna måste även få chans att cementera sina nyvunna kunskaper genom ett efterarbete av det som lärts ut vid lärtillfället. I vår empiriska undersökning har vi intervjuat lärare. Vi undersökte ifall lärare bedrev utomhuspedagogik, deras syn på utomhuspedagogik jämfört med definitionen vi valt att använda oss av samt hur de bedrev utomhuspedagogik. Vi använde oss av den insamlade empirin för att jämföra med hur teorin menar att utomhuspedagogik bör gå till för att gynna elevers lärande.