The purpose of this essay is to examine and thusly gain greater understanding of the impactnarrative abbreviatures may have on pupils metahistorical reasoning. Narrative abbreviaturesis a somewhat unexplored topic in Swedish history didactics and thus few studies have beenpublished that focuses specifically on these and even less so by empirical means. The studyalso aims to give suggestions on further theoretical understanding on narrative abbreviaturesand introduces new concepts in the discussion of these. The study finds that narrativeabbreviatures may have a purpose to serve as a bridge between the abstract and the concreteand between the historical and metahistorical. The pupil’s answers varied in this regard, witha little over half of the respondents arguing in metahistorical terms, whilst others did not. Themethodology to distinguish if answers were metahistorical were inspired by Hayden Whiteand focused on whether the responses argued with a focus on the subject interacting withhistory or the object in terms of the history itself. From these analyses it could be deduced thatstudents metahistorical reasoning varied, including historiographic arguments, moraljudgements and reflections on the narrative abbreviatures themselves. In this the pupilsdisplayed how their narrative competencies were useful in the metahistorical argumentsputting forth and thusly displaying the role that narrative abbreviatures might well play in aneducation interested in pupils metahistorical reasoning capabilities. The study may serve asinspiration for more rigorous studies that further explores causality, rather than correlationand may also serve as inspiration for teachers in search of methods for improving pupil’smetahistorical reasoning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka läromedel i samhällskunskap som köps in och sedan används av lärare på gymnasieskolor i Stockholms län. Intresset riktas mot varför vissa läromedel väljs och vilka ramarna för valprocessen kan vara. Undersökningen har genomförts genom enkäter till kommuner och gymnasieskolor i Stockholms län. Svaren har sedan följts upp, sedan kompletterats med intervjuer med författare, projektledare, en pedagogisk webbdesigner och en säljchef. De kompletterande uppgifter som hämtats in tjänar till att förstå de olika författarfilosofierna och förlagens marknadsstrategier. Forskning om svenska läromedel och har gåtts igenom. Rönen här pekar mot att skolor och lärare har ett begränsat valutrymme inför val av läromedel i samhällskunskap på grund av givna juridiska, ekonomiska och ideologiska ramar. Det finns inom forskningen en oro för att teknik ska styra mer än didaktik. Osäkerhet råder också om den betydelse som digitalisering av skolan får för läromedelssituationen. Uppsatsens analys har gjorts med stöd av ramfaktorteorin, som först gås igenom i viss detalj. Resultaten från enkäten till gymnasierna visar att det sortiment av läromedel som säljer är begränsat. Nästan uteslutande är det en del av produkterna från de stora förlagen som säljer. Det enda hotet på marknaden kommer från en konkurrent med ”hard bargain”-profil.. En tendens till marknadskoncentration existerar. I stort är priskonkurrensen mycket måttlig trots goda vinstmarginaler i branschen och att läromedelsbudgetarna på en monopson köparsida är under press. Skälet till detta kan sökas i olika ramfaktorer. Hos gymnasieskolor med Stockholm stad som huvudman har året före pandemin tillgänglig ekonomi för läromedelsinköp minskat med ungefär 10 %. Likadan ekonomisk utveckling för läromedelskontot kan konstateras i flera andra kommuner. Generellt läggs mindre pengar på läromedlen för samhällskunskap än genomsnittet. Nästan alla gymnasier verkar dock ha tillgång till inköpta läromedel som inte är föråldrade. Interaktiva (digitala) läromedel är på papperet ofta billigare än de läromedel som framställs i tryckpress, men uppvisar inte någon dominans i undersökningen.

Sedan svenskämnet introducerades i skolväsendet har vad som ansetts centralt inom ämnet varierat. Över tid uppstod ämneskonceptioner inom ämnet; svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne. Än idag anspelar styrdokument och läroböcker på de tre ämneskonceptionerna, och även en fjärde – svenska som erfarenhetspedagogiskt demokratiämne – har diskuterats. Forskning visar dessutom på en diskrepans mellan vilka ämneskonceptioner som berörs inom studieförberedande- och yrkesförberedande program på gymnasiet. Denna studie har genom en kvalitativ komparativ textanalys analyserat ämnesplanen för svenska 1, samt två läroböcker för svenska 1, för att urskilja vilka ämneskonceptioner som där är synliga. Analysen visade på skillnader mellan såväl ämnesplan och läroböcker, där olika ämneskonceptioner var framträdande, som mellan läroböcker för olika programtyper. Resultaten visade att svenska som färdighetsämne var mer framträdande inom läroboken för studieförberedande program, medan svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne var tydligare i läroboken för yrkesförberedande program. Detta resultat motsäger tidigare forskning.

The year 1990 Sweden stopped to screen schoolbooks and left the choice of literature to the schools. This may have influenced what is portrayed in student literature. This study was created to map out how gender is portrayed in English schoolbooks for the course of English 5. Gender is a social construct, created by society that explains to us how we are supposed to act based on the sex one was born with. Humans are always influenced by the environment and are assumed to behave a certain way.  With the help of a discourse analysis, a student literature was analyzed with gender equality viewpoint on how men and women were portrayed in the literature. With the help of the analysis some concluding thoughts were made, that even though our society has evolved, some traditional norms are still in texts and influence readers, even though more modern aspects are portrayed throughout students’ literature.

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning 23 grundskollärare använder utomhuspedagogik i sin undervisning samt att undersöka vilka möjligheter och hinder de ser med utomhuspedagogik som undervisningsmetod. Studien genomfördes med en enkätstudie och intervjuer. Resultaten jämfördes med varandra för att finna eventuella skillnader i svaren. Resultaten visade att majoriteten av de deltagande lärarna använder utomhuspedagogik i sin undervisning en gång i veckan. Både möjligheter och hinder med utomhuspedagogik som undervisningsmetod har kommit fram i resultaten. Slutsaten blev att det finns mestadels stora möjligheter med utomhuspedagogik som metod.

Denna studie syftar till att ge en bild av hur lärare tolkar kursplanen i engelska för årskurs 1–3 när de ska bestämma lärandemål och innehåll. Studien ämnar även till att synliggöra i vilken utsträckning lärare använder det vi benämner som pedagogiska texter, som stöd i sin transformering av kursplanen. Till vår hjälp använder vi läroplansteori och en enkät i vilken lärare delar med sig av hur de ser på denna avsaknad, vad de ser som önskvärda kunskapsmål för årskurs 3 och hur deras användning av studiens utvalda pedagogiska texter ser ut. Resultatet visar att en majoritet av informanterna ser avsaknaden av kunskapskrav som ett problem och att det är stora variationer rörande vad lärarna ser som önskvärda kunskapsmål. Vidare visar resultatet att en stor del av informanterna antingen inte känner till eller väljer att inte använda de pedagogiska texter som vi lyfter fram i denna studie.

Denna studie undersöker vilket stöd lärare får från rektor och huvudman för att kunna undervisa särskilt begåvade elever i matematik. Den granskar även hur lärare bedriver undervisningen av dessa elever och vilket stöd lärare anser sig sakna från rektor och huvudman för att kunna bedriva undervisningen för särskilt begåvade elever inom matematik. Detta har studerats med en enkät som rektor fick besvara samt intervjuer med lärare. Frågorna baserades på en taxonomi designad för att utveckla och förbättra matematikundervisningen, samt generella undervisningsstrategier för de särskilt begåvade. Fem rektorer och fem lärare, utspridda över fem skolor i norra Sverige deltog i studien. Resultatet visade att lärare inte får särskilt mycket stöd för att undervisa särskilt begåvade elever i matematik i de flesta fall på de utvalda skolorna samt att lärare använde sig av två metoder för att undervisa dessa elever: Acceleration och berikning.

Litteraturstudien syftar till att undersöka kunskapsområdet sex och samlevnad för att ge en inblick gällande vilket innehåll som inryms i undervisningen och av vilka skäl den bedrivs. Områdets komplexitet och bredd samt syfte att i svenska skolor undervisas ämnesöverskridande, kan vara en orsak till att undervisningen är otillräcklig eller uteblir. Ur ett naturvetenskapligt perspektiv har både nationell och internationell litteratur eftersökts genom ett målstyrt urval, följt av tematisk analys vid bearbetandet av det utvalda materialet. Detta resulterade i fyra teman, med syfte att besvara forskningsfrågorna, som bland annat visar att barn kommer i pubertet i yngre åldrar än tidigare, hur undervisning tenderar att kretsa kring överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter, samt att barn och unga gärna vänder sig till vänner för kunskap kring sexualitet men även ser skolan som en plats för inhämtandet av kunskaper. Den emotionella delen av ämnet har dock en tendens att förbises, då den är mer abstrakt och kräver diskussion som rör exempelvis värderingar, relationer och känslor. Undervisning i områdets helhet krävs för att möjliggöra arbete i förebyggande syfte, för att barn och unga ska få grundläggande kunskaper som kan utgöra en stadig grund inför deras framtida liv.

The primary purpose of this study is to investigate to what extent teaching materials, more specifically text- and workbooks for beginners in German as a foreign language in Swedish schools are adapted to the needs of pupils with reading-, writing- and concentration difficulties. In order to accomplish this, five text- and workbooks are qualitatively analysed with a checklist formulated and described in a report from The National Agency for Special Needs Education and Schools, SPSM. The main focus in this study is on examining the features of exercises and layout of each material to conclude whether it is accessible for all pupils regardless of their needs. The results disclose that the analysed teaching materials only conform with SPSM’s guidelines to a certain extent, of which can be concluded that further development of teaching materials is needed to ensure equivalent education for all. / Das Ziel der vorliegenden Examensarbeit ist es zu untersuchen, inwiefern Lehrmittel für Anfänger in Deutsch als Drittsprachenunterricht für Schüler mit einer Lese-, Schreib- oder Konzentrationsschwäche angepasst sind. Hierfür wurden fünf gewöhnliche Deutschlehrmittel in einer qualitativen Lehrmittelanalyse mit Hilfe einer Liste der sonderpädagogischen Schulbehörde mit Empfehlungen für Lehrmittelanpassungen analysiert. Hierbei liegt der Fokus der Arbeit in der Untersuchung der Charakteristika von Layout und Übungen, um zu beurteilen, ob diese zugänglich für alle Schüler ungeachtet einer möglichen Lernstörung sind. Die Ergebnisse bestätigen die Annahme, dass Deutschlehrmittel für Anfänger im Drittsprachenunterricht nur begrenzt mit den Vorgaben der Schulbehörde konform sind, woraus sich ergibt, dass eine Weiterentwicklung der Lehrmittel benötigt wird, um eine gleichwertige Schulbildung zu ermöglichen.

The English language plays a major role in the global world as both a means of information and communication. It is therefore vital that the school system provide the necessary education for students of English. This thesis is therefore analyzing three textbooks adapted for English 5 in Swedish Upper Secondary School, to establish how they support vocabulary teaching. To determine this, the textbooks’ high frequency nouns are analyzed to see if they support incidental learning. This has been done through a quantitative approach with the help of a corpus analysis. Additionally, the textbooks’ exercises have also been analyzed in order to see how they support vocabulary learning. The results show that a majority of the nouns in the texts are not frequent enough to support incidental learning without additional work. It is also evident that the exercises are not optimal for vocabulary learning, though they do offer some support.