The aim of this study is to scrutinize writing tasks in four different teaching materials for the subject English 5. The study shed light on the fact that a given book presumes a certain type of reader and the research questions are: What kind of writing tasks is there in the selected material? And what type of knowledge types and cognitive process levels are there? The study is based on Blooms revised taxonomy as a textual analysis and it shows that the writing tasks in the materials differ when it comes to cognitive complexion and type of knowledge. Text models in books aimed for vocational programs are less complex compared to programs preparing for ensuing studies. The majority of all writing tasks correspond to the least cognitively complex category remember-factual knowledge. Moreover, this study shows that teaching materials aimed for vocational programs give the students fewer opportunities to develop their knowledge at a higher level.

Undervisningsformen samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) har visat lovande resultat vad gäller att höja elevers prestationer och motivation för naturvetenskapliga ämnen. Däremot presenterar litteraturen att bedömningen av elevers kunskaper vid SNI undervisningen, är en utmanande del för läraren I litteraturen framgår inte konkret vad utmaningen innebär. Syftet med undersökningen är att få mer kunskap om de erfarenheter och åsikter lärare i naturvetenskap, som använder SNI, har genom intervjuer. För att svara på forskningsfrågorna intervjuades fyra gymnasielärare i naturvetenskap om deras uppfattning och synpunkter angående de utmaningar och möjligheter de upplevt vid bedömning inom SNI. Som stöd i intervjuerna utvecklades en intervjuguide med hjälp av lärardiskussion om bedömning i SNI-undervisning. Det visade sig att den svåraste utmaningen för lärare var att hantera den subjektiva aspekten av SNI. De delar som förenklade bedömningen var: Öva eleverna (på SNI), planera inför bedömning, tydliggör kunskapskraven samt (använd) kollegialt stöd.

Flera studier redovisar att skolans undervisning sällan behandlar vad som karaktäriserar naturvetenskaplig verksamhet på ett explicit och reflekterande sätt. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilket stöd ett digitalt läromedel inom biologi för högstadiet ger angående naturvetenskaplig verksamhet, dvs gällande naturvetenskapliga undersökningar och kunskap om naturvetenskapens karaktär. Läromedlets texter och filmer analyserades genom att specifikt leta efter vad som förmedlas, eller inte förmedlas angående förutbestämda aspekter av vad naturvetenskapliga undersökningar och naturvetenskapens karaktär innehåller. Resultaten visar att läromedlet ger ett omfattande stöd till samtliga förmågor relaterande till naturvetenskapliga undersökningar (planera, genomföra, utvärdera, dra slutsatser och redovisa resultat). Läromedlet ger delvis ett bra stöd för att uppnå förståelse för naturvetenskapens karaktär. Tre aspekter av naturvetenskapens karaktär; empiriskt grundade, kräver människor som ser sambanden samt att den existerar i sociala och kulturella sammanhang, framgår explicit i det digitala läromedlet. Aspekterna preliminär och subjektiv framgår endast implicit i läromedlet.

The Swedish upper secondary school curriculum emphasizes on the individual learner’s development. In order to meet the needs of the pupils the teachers must vary their teaching methods and also the forms of assessment. This study focuses on teachers’ views and thoughts on varied forms of examinations and assessment in mathematics. Four teachers were interviewed and the responses analysed using phenomenology as a methodological background. The theoretical framework consists of formative/summative and formal/informal assessment and inclusive education. Five central themes emerge from the transcriptions of the interviews: 1. Current forms of examinations, 2. Limitations, 3. Assessment, 4. Expressed demands, and 5. The pupil’s needs. The results imply that teachers tend to employ mainly written exams. Time is the most significant limiting factor obstructing teachers from varying the method of examination. Also, a dilemma occurs when teachers contemplate the importance of the national tests versus teaching the curriculum. The role of the special needs teacher could easily include instructing teachers in how to develop, implement and evaluate different forms of examinations and assessment in upper secondary school mathematics.

Studien syftar till att beskriva lärares erfarenheter och uppfattningar om coronapandemins påverkan på SFI-undervisningen. Genom en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer med fyra SFI-lärare studeras och analyseras vilka konsekvenser som pandemin haft för lärarnas arbetssätt och deras elevers lärandemöjligheter. Dessutom undersöks vilka anpassningar i undervisningen som lärarna gjort pga. den förändrade situationen och huruvida lärarna vill behålla några av dessa anpassningar efter pandemins slut. Studiens resultat visar att lärarna påverkats olika vad gäller arbetssättet där vissa undervisat enbart på distans medan andra kunnat blanda distans- och klassrumsundervisning. Lärarna har gjort stora anpassningar av undervisningen med ökad arbetsbörda som följd och visat på stor flexibilitet och uppfinningsrikedom. Elevernas lärandemöjligheter har påverkats av deras ofta begränsade digitala förutsättningar och bristande studiemiljö. Framför allt har möjligheten till interaktion och talträning påverkats negativt av distansundervisningen. Trots upplevda utmaningar under pandemin ser lärarna möjligheter med den digitala tekniken i framtiden och tror att den kommer att användas mer i undervisningen framöver.

Kunskaper inom genetik är viktiga för välunderbyggda beslut, till exempel i fråga om genmodifierade grödor eller medicinska behandlingar. Studier har dock visat att gymnasieelever har svårt att utveckla en djupare förståelse av genetik. I denna kvalitativa studie undersöks hur gymnasielärare pratar om genen och dess funktion i undervisningsfilmer på Youtube. Studien har sin utgångspunkt i definierade genetiska modeller och variationsteorin. De analyserade undervisningsfilmerna visar att lärare använder flertalet modeller för att beskriva genen och dess funktion. Det finns en progression i undervisningen där lärarna går från enklare modeller som den Mendelska, klassiska och biokemiskklassiska till de mer processinriktade neoklassiska och moderna modellerna. Den variationsteoretiska analysen visar på olika sätt som lärare använder sig av variation för en ökad förståelse. Variation används i större utsträckning när de enklare modellerna används i undervisningen och det spekuleras om detta kan leda till att en enkla förståelsen av genetik medierad av den klassiska genetiken förstärks.

Forskning visar att en betydande del av undervisningen är att eleverna arbetar med uppgifter och läraren går runt och hjälper. Eftersom undervisningen genomförs på detta sätt blir lärarens agerande i mötet med eleven avgörande för elevens lärande. Lärarens agerande kan belysas utifrån fyra olika återkopplingsnivåer där varje nivå är olika lämplig utifrån flertalet faktorer. Syftet med studien var att undersöka hur lärare beskriver hur de agerar i mötet med eleven utifrån ett återkopplingsperspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer fick lärare beskriva hur de ger återkoppling under enskilt arbete i matematik och hur de anpassar återkopplingen utifrån elevens prestationsnivå. Resultatet visade att lärare ger återkoppling på samtliga nivåer men i huvudsak på uppgifts- och processnivå och tidsbrist påverkar återkopplingen. Dessutom påverkar elevens prestationsnivå återkopplingen lärarna ger och generellt erhåller lågpresterande elever återkoppling på uppgiftsnivå i högre grad och högpresterande elever på processnivå.

I arbetet med kamratbedömning medföljer en återkommande problematik – elever saknar förmåga att ge kamrater användbar feedback. Vi har därför intresserat oss för hur lärare faktiskt stöttar elever i arbete med kamratbedömning och vilka faktorer de anser vara betydelsefulla vid arbetet med kamratbedömning. Genom kvalitativa intervjuer och tematisk analys besvaras dessa centrala forskningsfrågor. Resultatet visar att kriterier och modellering används för att stötta elever vid kamratbedömning. Trygghet i klassgruppen och progression av arbetssättet visar sig vara betydelsefulla faktorer. Studiens slutsatser påvisar nya perspektiv som utökar den befintliga kunskapsbasen inom fältet. Respondenterna argumenterar exempelvis för att det går stötta elever vid kamratbedömning av text genom att låta elever ge feedback vid andra elevnära situationer. Lärare som deltagit i studien menar också att klassgruppens trygghet kan vara direkt avgörande för att kamratbedömning ska utgöra den lärprocess som arbetssättet potentiellt kan vara.

Studien syftar till att skildra svensklärares användning av grupparbete i årskurs 4–6 genom att i en enkätundersökning undersöka faktorer som kan påverka lärarnas upplevelser av arbetssättet, samt hur de värderar olika aspekter av ett grupparbete i sin planering. I bakgrunden ges en översikt av viktiga begrepp samt vilka svårigheter och möjligheter som grupparbeten kan medföra i undervisning, samt tidigare forskning kring ämnet. Därefter analyserades data utifrån bakgrund, tidigare forskning och teorierna: Sociokulturell teori och ETG-modellen. Resultatet visar att lärarna har generellt bra upplevelser av arbetssättet och att de ser flera språkutvecklande fördelar med att använda grupparbeten, men uppger vissa svårigheter som kan liknas vid resultat från tidigare studier. Dessa faktorer verkar dock inte påverka i vilken utsträckning grupparbeten används. Resultatet visar även att lärarna har ambitioner att planera uppgifter som kräver samverkan, samtidigt som deras värdering av gruppsammansättning, bedömning och ämnesinnehåll kan visa att interaktion och samarbete missgynnas i grupparbeten.

Differentierad undervisning syftar till att främja delaktighet och gemenskap. Det främjas genom att redan i planeringsstadiet ta elevgruppens olikheter i beaktande för att kunna erbjuda elever olika sätt att träna, förstå samt ta till sig innehåll. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur lärare i mellanstadiet tillämpar samt resonerar om differentierad undervisning. De teoretiska utgångspunkterna för studien är dels befintliga kategorier för hur undervisningen kan differentieras, dels hur arbetssättet bidrar till en inkluderande undervisning. För att uppnå syftet med studien görs semistrukturerade intervjuer som analyseras med hjälp av tematisering samt ett analysverktyg. Resultatet av hur lärare tillämpar differentierad undervisning visar att samtliga informanter tillämpar arbetssättet med hjälp av de befintliga kategorierna. Resultatet på hur lärare resonerar om arbetssättet visar att stöd är avgörande vid implementeringen samt att informanterna till övervägande del ser möjligheter med arbetssättet.