Att lärare ska arbeta med högläsning i undervisningen är inte något som tydligt skrivs in i läroplanen, trots de fördelar som arbetet med högläsning har. Det kan därför vara intressant att undersöka hur lärare förhåller sig till arbetet med högläsning i undervisningen, fast att det inte finns med i läroplanen. Denna studie har därmed i syfte att få nya insikter inom svenskämnets didaktik och bidra till eventuell kunskapsutveckling inom läraryrket genom att undersöka lärares resonemang kring arbetet med högläsning i undervisningen samt dess betydelse för elevers språkutveckling. För att kunna uppnå detta utgår arbetet från dessa två frågeställningar: Hur resonerar lärare när det kommer till arbetet med högläsning i klassrummet? och Hur resonerar lärare om högläsningens roll och betydelse för språkutveckling? Studien är av kvalitativ metod i form av sju semistrukturerade intervjuer, där sex intervjuer är gjorda via mejl och en är genomförd muntligt. Resultatet visar att lärare väljer högläsningsböcker som kan knytas till ett tema som klassen eller arbetslaget arbetar med samt böcker som är intressanta för elever och lärare. Vidare visar resultatet att arbetet med högläsningsböcker ofta består av ett för-, under- och efterarbete. Lärarna påpekar dessutom att de är medvetna om högläsningens påverkan på elevers språkutveckling. Resultatet tolkas därefter utifrån ett sociokulturellt perspektiv, med Vygotskys begrepp den proximala utvecklingszonen och Bruners begrepp scaffolding, i centrum. Slutligen diskuteras resultatet utifrån den tidigare forskningen som bland annat säger att högläsningen bör ges utrymme i läroplanen, så att lärare kan arbeta med högläsning med gott samvete. I diskussionen förs resonemang om att lärare inte behöver bortprioritera viktiga moment endast för att de inte skrivs in i läroplanen, utan att de förväntas använda sig av vetenskap och beprövad erfarenhet för att ständigt utveckla sin undervisning.

This study aims to determine how scientific writing is targeted in five Swedish textbooks for the course Swedish 1. The main goal of the study is to determine where scientific writing is placed in the books, what knowledge the textbooks convey about scientific writing and how scientific writing is being trained in the exercises presented in the textbooks. Furthermore, the thesis aims to clarify possible differences and similarities in how different textbooks target scientific writing. The result show that the management of scientific writing is similar between the textbooks. The results of the study display that scientific writing is often placed in the beginning or the middle of the textbooks. Additionally, the study show that every textbook encourages students to read to source text with caution and to refer to the source. In conclusion, the study suggests that the exercises presented in the textbooks are foremost about writing a shorter conclusion of a longer text.

Syftet med denna studie är att skapa en bild av vilka faktorer som motiverar elever pådet estetiska programmet med inriktning animation. Dels vad som motiverar dem till attbörja studera på programmet och dels varför vissa av dem avslutar sina studier innansin gymnasieexamen. Den utforskar även ifall programmets riksintag, elevhem ochskola påverkar elevernas val. Detta har undersökts via intervjuer med två studerandeelever, två elever som hoppade av programmet och med programmets huvudlärare.Resultatet visar att elever huvudsakligen väljer programmet på grund av ett intresse ianimation. Elevhemmet och riksintaget kan både ha en av skrämmande och enuppmuntrande effekt, men det verkar inte nödvändigtvis få att fler elever att hoppar avprogrammet. Samma sak gäller skolans personal och utbildningen skolan erbjuder.

No description available.

Denna kunskapsöversikt redogör för vad aktuell forskning säger om högstadieelevers läsmotivation i relation till läsförmåga samt motivationshöjande undervisningsmetoder i läsundervisningen.  Översikten utgår från frågeställningarna: Vad säger forskningen om elevers läsmotivation i relation till deras läsförmåga?​ ​Samt, vad säger forskningen om hur lärare kan engagera och motivera sina elever att läsa? Resultatet visar ett tydligt samband mellan högstadieelevers läsmotivation och deras läsförmågor, d.v.s att en högre grad läsmotivation oftast genererar en högre grad läsförmåga.  Att låta eleverna själva välja bok, avsätta regelbunden tid för tyst läsning, arbeta i grupp samt en god relation mellan lärare och elever visade sig vara motivationshöjande i läsundervisningen. Lärare behöver ha kunskap om vad som motiverar elever att läsa och vilka undervisningsmetoder som påverkar motivationen positivt. Tillämpningen av dessa kunskaper kan bidra till en ökad grad av läsförmåga hos eleverna vilket gynnar dem både akademiskt och i samhällslivet.

This essay aims to show how the horror genre can be utilized to make reading feel relevant for studentstoday but also as foundation for teaching core values in the classroom. To conduct this study, I relied onAnders Öhmans five categories of what constitutes the horror genre but also Louise M. Rosenblattstheory of the transactionall relationship between the reader and the literary work of fiction. The literaryworks analyzed were chosen to highlight the universal aspects of literary story-telling. The works offiction used in this study are Frankenstein (1818) by Mary Shelley, The Haunting Of Hill House (1959)by Shirley Jackson and The Outsider (2018) by Stephen King. In the analysis, I examine how the centralthemes found relates to Öhman’s five categories of what constitutes the horror genre. Thereafter I discusshow these themes can be used to make reading feel relevant for students today but also as a way ofteaching core values in the classroom. This essay show that the horror genres tendencies to depictextranous forces that threatnes the ordinary order; usage of border characters and feelings of exclusioncan be usefull tools to make students more emotionally engaged in reading. It’s also clear that the horrorgenre provides a foundation for discussing abstract and universal concepts which in turn can guide themtowards a better understanding of themselves and the world around them.

For years, Swedish boys have earned lower grades than girls in many school subjects. The reasons for this and how to tackle the problem is widely debated. This study investigates literature aimed to aid teachers in raising boys’ performance in school with an emphasis on reading. The study uses gender analysis to examine whether or not the strategies found in the literature are based on gender stereotypes. Furthermore, the study examines if the strategies can be applied within the Swedish school system. The analysis showed that the studied literature based its strategies on gender stereotypes and that most strategies were technically applicable within the school system in Sweden. However, the stereotypes that the strategies were based on do not conform with the democratic values that Swedish educators have to convey. Instead, the study proposes that strategies that are not based on gender be used, as well as teachers working against gender stereotypes, in order to help improve boys’ reading and overall performance in school.

Syftet är att undersöka bildlärares användning av samtidskonst i undervisning i grundskola, årskurs 7-9. För att undersöka detta användes tre frågeställningar och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fyra ämneslärare i bild på högstadienivå i en mindre svensk kommun. Intervjuerna bearbetades med en kvalitativ temaanalys. Resultatet visar att undervisningen av samtidskonst varierar beroende på lärarens bakgrund. Bildlärarna använder sig till stor del av samtidskonst som de hyser ett eget privat intresse av. Resultatet visar även att lärarna ogärna lyfter termer som samtidskonst och politik i klassrummet och lyfter istället fram olika strategier lärarna har för att prata om bilden som uttrycksform. Vidare visar resultatet att lärarna på olika sätt tillgodoser elevernas behov av diskussioner runt samtidskonst, men att de också upplever tidsbrist i sina planeringar för sådana.

Kunskapsöversikten undersöker forskning om hur primärkällor arbetas med i historieundervisningen samt möjliga förklaringar till detta. Frågeställningen till kunskapsöversikten vilar på syftet att undersöka hur lärare och elever arbetar med primärkällor i svensk historieundervisning. För att förstå hur historisk kunskap är producerad måste vi tolka primärkällor källkritiskt. Beroende på vilka frågor vi ställer till källan kan vi få fram olika historiska svar som bygger förståelse för det förflutna och nuet. Därför lyfter kursplanen fram att genom historieundervisning ska eleverna ges förutsättningar att bland annat ”kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap” (Skolverket 2019). Informationssökningen av tillgänglig forskning inom utbildningsvetenskapliga arbetsområdet historiedidaktik har främst genomförts på den akademiska databasen SwePub. Sökningsprocessen har inneburit att söka, värdera och välja ut källor i förhållande till vår frågeställning. Sammanställning och analys utav en större mängd källor har lett till att kunskapsöversikten består av 10 valda huvudkällor som visar hur lärare och elever arbetar med primärkällor i historieundervisningen. Resultatet visar på primärkällors potential att användas som resurs i historieundervisningen men även hur primärkällor används som icke-resurs. Kunskapsöversikten konstaterar att arbeta med primärkällor i undervisningen utvecklar elevers historiemedvetande, historisk empati och källkritiskt tänkande. Likväl används primärkällor relativt sparsamt i undervisningen och andra förmågor, såsom referenskunskap och historieanvändning har oftast prioriterats över källhantering. Undersökningen visar även avsaknad på den historievetenskapliga källkritiken där lärare och elever istället använder en samhällsvetenskaplig källkritik för att tolka och granska primärkällor. I diskussionsdelen sammanfattar forskningsresultaten och diskuterar kunskapsöversiktens relevans för professionen i förhållande till vårt syfte. Avslutningsvis mynnar uppsatsen ut i förslag till vidare forskning och hur detta kan göras i ett examensarbete.

This study examines Swedish teachers' opinions on the division between high and low in literature and how Swedish teachers view the canon discussion in relation to the concepts of high and low. The empirical material has been collected through nine qualitative interviews where all the respondents were trained Swedish teachers active in upper secondary school. The method has had a phenomenographic approach as we intend to investigate the views of the phenomenon high and low. The result has been interpreted based on Pierre Bourdieu's theories of fields, habitus, and cultural capital. The results show that the majority of teachers make a division between high and low literature and that the criteria for high literary works are based on their aesthetics and institutional and sociological value. Teachers prefer to use low works to introduce reading and are positive about a canon discussion, but generally do not want to see an established canon in the Swedish education system.