The aim of this study is to examine exercises in English textbooks and how they vary in terms of what cognitive ability they are intended to train. By using Bloom’s revised taxonomy as a framework, we evaluate how the exercises can be used to train the students’ cognitive abilities. In this study, I ask how many of each cognitive ability are being trained when using the chosen English textbooks. According to the results, most of the exercises in the analyzed books help to practice cognitive abilities of a relatively low complexity, such as remember and understand. More complex cognitive abilities such as apply and analyze are rare in comparison and the most complex cognitive abilities, evaluate and create, are nonexistent. This result is similar to other research where Bloom’s taxonomy has been used to classify textbook exercises. Other research has shown that the exercises mostly practice the lower cognitive abilities as well. While there are likely many reasons for this, one reason could be that the textbook authors don’t need to include exercises of higher cognitive complexity because there are no demands for it, according to the Swedish National Agency for Education’s regulatory documents. That includes both older and newer versions of those documents.

2008 återinfördes speciallärare som yrkeskategori, fast denna gång i en ny skepnad. Då det finns begränsat med forskning kring de nya speciallärarna ville jag fördjupa mig i hur dagens speciallärare arbetar och hur de ser på sin yrkesroll och sitt arbete med elever i matematik. Fyra verksamma speciallärare intervjuades där de fick ge sin syn på arbetet och om de önskar några förändringar i utformningen av sitt uppdrag kopplat till det kategoriska och relationella perspektivet. Studien har visat att det är skolans utformning, skolans elevantal och vilken specialpedagogisk kompetens som finns på skolan, samt speciallärarens egen drivkraft som avgör hur arbetsuppgifterna utformas. Gemensamt för de intervjuade är att de är med i elevhälsoteam, bedriver undervisning, olika former av handledning samt pedagogiska kartläggningar, screeningar och utformning av extraanpassningar. Dock saknar alla de intervjuade en konkret arbetsbeskrivning. Önskade förändringar som har kunnat urskiljas är viljan att renodla undervisningen till ett ämne så som endast matematik, finnas till för fler elever än bara dem som har svårigheter samt att få en tydligare uppdelning mellan speciallärarens och specialpedagogens uppdrag.

I tidigare studier har framkommit att elever med omfattande frånvaro är en heterogen grupp som det finns bristfällig kunskap om både vad gäller deras kunskaper och behov. Det saknas således mer djupgående studier om sambandet mellan godkänt betyg i matematik och omfattande frånvaro och vad som kan vara viktiga aspekter att ta hänsyn till för speciallärares/specialpedagogers arbete med att stötta en elev som befinner sig i omfattande frånvaro. Syftet med den här studien är att beskriva vad som kan leda fram till ett godkänt betyg i matematik hos elever med omfattande frånvaro. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer använts där en elev med omfattande frånvaro, fem vårdnadshavare med barn som har omfattande frånvaro och fem matematiklärare intervjuats. Intervjuerna är transkriberade och tematiserade. Resultatet visar att ingen enskild faktor har betydelse utan det är flera faktorer som samverkar. De olika mönster vi kunnat utröna i studien som indikerar på framgång är undervisning, relationer och lärmiljö.Dessa är betydande för att elever med omfattande frånvaro blir godkända i matematik. Studien borde ha relevans för speciallärare, matematiklärare, elevhälsa och övrig skolpersonal som jobbar med elever med omfattande frånvaro.

Skrivundervisningen i svenskämnet har under de senaste 20 åren förändrats i takt med att digitala verktyg implementerats i skolans arbete. Skrivande, som traditionellt skett med hjälp av papper och penna, sker nu i större grad med hjälp av lärplattor och datorer. Hur påverkas skrivprocessen av detta förändrade sätt att skriva? I vår litteraturstudie tar vi del av forskning som jämför den traditionella handskrivningen med det digitala skrivandet för att ta reda på hur skrivandet påverkas beroende på skrivsättet. Resultatet visar att digitala verktyg har bidragit till att de olika faserna av skrivprocessen numera vävs samman till en mer flytande skrivprocess. De digitala verktygen möjliggör att elever mer flytande kan bearbeta och planera sina texter. Samtidigt som forskning pekar på positiva effekter av att använda digitala verktyg i skrivundervisningen, så medföljer även vissa utmaningar med detta skrivsätt. Studien bygger på en kvalitativ textanalys av både nationell och internationell forskning.

Denna studie handlar om att undersöka hur lärare kan förstå, testa och utvärdera forskning kring grit i relation till sin lärarpraktik samt vilka lärdomar detta kan leda till. Aktionsforskning bedrevs i en fokusgrupp med fem medforskande lärare som har olika ämneskombinationer på gymnasiet. Fokusgruppen involverade elevgrupper som utfört aktiviteter kopplat till studiens frågeställningar och syfte. Studien visade att även om forskning kring grit kan relateras till didaktisk forskning och styrdokument så har aktionsforskningen lett till att lärare och elever ökade sin medvetenhet och kunskap om vikten av ansträngning. Under aktionsforskningen kom fokusgruppen att resonera om bland annat att se intelligens som utvecklingsbar, hur ansträngning kan premieras, hur elever tar sig an utmaningar och om elevers svårigheter att bibehålla koncentration och fokus. En slutsats var att det kan vara givande att låta lärare och elever resonera om elevers grit eller ihärdighet oavsett om man väljer att använda just begreppet grit eller ej. Att en del elever säger sig vilja försöka tänka på ett nytt sätt vid en utmaning kan ses som en vinst.

Syftet med denna fallstudie var att belysa hur en lärare i tyska på gymnasiet motiverade valet av en examinationsuppgift och hur läraren resonerade kring den förberedande undervisningen kring feedback i en undervisningsgrupp. Vidare var syftet att belysa hur några elever i undervisningsgruppen uppfattade uppgiften och lärarens feedback relaterat till sitt språklärande och kunskapskraven i ämnet. Detta relateras till tidigare forskning inom formativ bedömning och feedback samt hur tidigare forskning problematiserat detta. Fallstudien utgick från en socialkonstruktivistisk teoribildning vilken kombinerades med sociokulturell teori. Som datainsamlingsmetod användes intervjuer tillsammans med skriftligt material i form av en feedbackmanual. Resultaten var bland annat att läraren upplevde möjligheterna till mer utvecklad feedback begränsade.  Eleverna upplevde att lärarens återkommande feedback hade en positiv inverkan på deras lärande i tyska och att innehållet och förväntningarna från läraren inför examinationsuppgiften var tydligt kommunicerade. Däremot gav eleverna uttryck för vaga uppfattningar om gällande kunskapskrav i ämnet och hur examinationsuppgiften explicit var kopplad till dessa.

Denna studie har undersökt elevers kunskaper i multiplikationstabellen, deras nivåer av matematikångest samt ifall det finns något samband mellan dessa. Detta har studerats med hjälp av enkäter innehållande både multiplikationstest, frågor rörande matematikångest samt frågor rörande andra eventuellt påverkande faktorer såsom gymnasieprogram, kön, betyg och nivå av inlärd hjälplöshet. Enkäterna besvarades av 85 elever i åk 1 på gymnasiet i Umeå kommun. De ramverk som används är Skolverkets bedömningsstöd Diamant för att testa multiplikationskunskaper, The Abbreviated Math Anxiety Scale (AMAS) för att mäta nivåer av matematikångest samt The intellectual achievement responsibility scale (IAR) för att mäta nivåer av inlärd hjälplöshet. Resultatet visade att majoriteten av eleverna hade goda kunskaper i multiplikationstabellen och att deras nivå av matematikångest stämde väl överens med tidigare studier. Det fanns en korrelation mellan kunskaper i multiplikationstabellen och nivå av matematikångest. Dock var variablerna kön och matematikbetyg bättre prediktorer än multiplikationstabellen till nivå av matematikångest.

Formativ bedömning är något som sker i klassrummet oftast utan att dokumenteras. Formativ bedömning ska syfta till att läraren tillgodoses med information om var eleverna befinner sig på sin utvecklingsnivå. Detta för att kunna anpassa undervisningen till den nivå eleverna befinner sig på. Att göra den anpassningen ska, enligt teorier inom formativ bedömning, leda till att eleverna på sikt lär sig mer. Då svensk gymnasieskola tvingades att övergå till distansundervisning i och med Coronapandemin (2020) finns det intresse i att undersöka hur lärare upplever att formativ bedömning fungerar vid distansundervisning i matematik på gymnasienivå. Detta är en kvalitativ studie som baserades på semistrukturerade intervjuer. Resultatet i denna studie visar på att det finns problem att använda sig av flera nyckelstrategier, inom formativ bedömning, vid distansundervisning. Ett exempel är att lärarna upplever att det är svårt att ge relevant feedback till eleverna utifrån deras eget arbete.

Syftet med arbetet är att få en uppfattning om hur lärare upplever distansundervisning i matematik samt hur den påverkar gymnasieelevers möjligheter att utveckla den matematiska kommunikationsförmågan. Bakgrunden till detta är att kommunikationsförmågan är en förmåga som elever ska få chans att utveckla under sin skolgång. År 2020 genomfördes gymnasieundervisningen till största del på distans. Genom kvalitativa intervjuer har det undersökts hur denna undervisning har upplevts och om det finns möjligheter för eleverna att utveckla den matematiska kommunikationsförmågan. Ett eget ramverk har skapats, utifrån Niss (2006), Niss och Højgaard (2011) och NCTM (2000), som kategoriserar den matematiska förmågan kommunikation. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning och visar att distansundervisning är genomförbart men inte uppskattat. Kommunikationsförmågan är något som påverkas av distansundervisning, speciellt den muntliga kommunikationen. Till exempel deltar elever inte lika aktivt muntligt i det digitala klassrummet.

Undervisning i samhällskunskap på lågstadiet saknar idag en vetenskaplig grund. Detta innebär att det råder ett stort tolkningsutrymme för undervisande lärare inom ämnet och hur det bör undervisas. Vårt syfte med undersökningen är att genom en kvalitativ studie synliggöra hur lågstadielärare beskriver och uppfattar kunskaper och medborgarfostran inom samhällskunskapsämnet. Femton verksamma lärare på lågstadiet har svarat på ett semistrukturerat digitalt frågeformulär och resultatet visar en splittrad och otydlig uppfattning av ämnet, undervisningen och dess innehåll. Ämnesspecifika kunskaper inom samhällskunskapsämnet är svåra att återge och många svar är breda och övergripande som saknar precision och tydlighet. Ett av studiens mest intressanta resultat visar att medborgarfostran antingen ses som ett undervisningsmoment som inte går under samhällskunskapsämnet kursplan, eller att ämnet ses som ett övergripande och genomgående tema i all undervisning i skolan. Värdegrundsarbetet och samhälls-kunskap är två närliggande inslag i skolans verksamhet. I vår studie suddas linjerna mellan dessa ut och det framgår av lärarnas svar att de sammanvävs till ett och samma inslag i skolan. Vi ser indikationer på att samhällskunskapsämnet ensamt står för något som ska genomsyra allt i skolans verksamhet. Detta menar vi är en av anledningarna till att samhällskunskapsämnets övriga kunskapsinnehåll går förlorad eller ses som mindre prioriterad vilket bidrar till att ämnet förblir otydligt och osynligt.