A central part of the Swedish history curriculum is use of history. Consequently, the aim of this study is to research the science field regarding use of history in education. Thus, our research questions are: What does the research field say about teachers use of history in history in education, and how does it that effect student’s perception of history? In this study we looked at research regarding both use of history in a theoretical context and also in a classroom context. This research overview is mainly focused on Swedish and Nordic research regarding Swedish secondary and upper secondary school. To gather research for this study we used the following databases: Swepub, Ebsco and DiVA.  The result of the knowledge overview that Swedish history teachers find it difficult to educate students about the concept use of history as well as defining the concept. Furthermore, the study shows that in the history didactic research field typologies is a common way to explain and systemise the concept of use of history.  Even though scientists in the history didactic field generally are critical of the use of typologies. Another conclusion of our research is that students who have basic history knowledge tend to have a better understanding of use of history. In conclusion, the knowledge overview of this research area suggests that a deeper cooperation between the theoretical and practical aspects of the usage of history would be highly beneficial for teachers and students alike.

This research aims to search for an underlying literary canon in the textbooks for the English 6 course in the Swedish upper secondary school. This essay also has the intention to find out whether three different curriculums affected the literary content of the textbooks and how the curriculums changed over time period of 30 years in relation to literature for the English 6 course. A convenience sample was taken in the form of six textbooks, their date of origin spread evenly between 1988 and 2017. The study found no underlying literary canon in the textbooks, with two authors at most reoccurring in four of the six textbooks. With each curriculum teachers in Sweden receive more individual trust to make a choice for themselves which literature and authors to work with. Curriculum discourse has allowed time being dedicated to other alternatives to literature, such as films, tv-series and music.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka läromedel yrkesverksamma 1-3 lärare använder i matematikundervisning och hur dessa läromedel väljs ut och används. Elevernas matematikinlärning och utveckling har stor samverkan med undervisningsmetoder och val av läromedel. Begreppet läromedel kommer i studien handla om allt material som används i undervisning för att främja elevers matematiklärande. I studien har jag intervjuat fem 1-3 lärare. Lärarnas svar har tolkats med sociokulturellt perspektiv och kommit till resultaten att: det finns många olika faktorer och förutsättningar som påverkar lärarens val av läromedel i matematikundervisningen. Utifrån lärarnas beskrivningar har jag även sett deras kunskapssyn och likheter i deras val och användning av varierande läromedel vid matematikundervisning.

Studien har undersökt effekterna av minnestekniker för att memorera karaktärsdragen hos olika typer av klimat i geografiämnet. Genom en experimentell design har elevers möjligheter att tillgodogöra sig ämnesstoff med minnesteknikerna tankekarta och loci-metoden undersökts. Experimentet bestod av ett urval av totalt 52 elever i tre klasser på skolor i Uppsala, Enköping och Örebro. Eleverna i urvalet slumpades individuellt ut i experimentgrupp och kontrollgrupp och fick tillämpa en av minnesteknikerna mellan ett förtest och ett eftertest som alla genomfördes under samma undersökningssession. T-test och multipla linjära regressionsanalyser visade hur båda minnesteknikerna hade förbättrat elevernas resultat mellan förtest och eftertest men att den uppmätta skillnaden mellan teknikerna inte var statistiskt signifikant. Studiens resultat bör dock tolkas med försiktighet på grund av urvalets bristande storlek. Utifrån studiens resultat görs sedan försök till allmänna uttalanden om minnesteknikernas tillämpande i geografiämnet. Exempelvis betonas vikten av att hitta gemensamma geografiska referensramar i utvecklandet av minnespalats till en elevgrupp.

Andraspråksforskningen går på högvarv och det var inte allt för länge sedan som Sverige introducerades för begreppet transspråkande, som innebär att eleverna använder alla sina språkliga resurser i undervisningen. Att bidra med kunskaper om transspråkande aktiviteter, övriga anpassningar och strategier samt att synliggöra lärares syn på flerspråkighet har tillsammans utgjort syftet med studien. I denna kvalitativa intervjustudie har tio verksamma lärare beskrivit aktiviteter, anpassningar och strategier som används och kan användas i svenskundervisningen. En analys av lärarnas uttalanden har genomförts för att beskriva informanternas syn på flerspråkighet. Detta svarar på studiens tre frågeställningar. Intervjuerna analyserades med hjälp av utvalda delar ur den sociokulturella teorin och tidigare forskning. Resultatet visade att samtliga lärare använde transspråkande genom olika aktiviteter. De använde även övriga anpassningar och strategier som hjälpmedel och olika former av stöttning. Resultatet visade dessutom att en varierad syn på flerspråkighet återfanns bland lärarna.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur ett antal lärare i årskurs 1 planerar, undervisar och reflekterar över sin undervisning i matematik för att stärka elevers taluppfattning. Taluppfattningen är grundläggande för förståelsen för tals sammanhang och strukturer och är således avgörande för elevernas fortsatta utveckling inom matematik. Studien presenterar fem kategorier av undervisningsprinciper som enligt forskningen är viktiga gällande hur lärare kan bedriva sin undervisning för att stärka elevernas taluppfattning. Studien undersöker de deltagande lärarnas undervisning i relation till dessa principer genom klassrumsobservationer och intervjuer. På så sätt studeras både hur lärarnas verksamhet i klassrummen kan se ut samt hur lärarna uppger att de undervisar i syfte att stärka elevers taluppfattning. Resultatet pekar mot att lärarna har kunskap om samt bedriver en undervisning som verkar stärkande för taluppfattningen men i varierande omfattning. Detta leder även till att eleverna får varierande möjligheter till att utveckla sin taluppfattning.

Studien är en kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka grundskollärares upplevelser av att arbeta med kooperativt lärande som arbetssätt. Till studien har elva verksamma grundskollärare som undervisar i årskurs 1–5 medverkat. Syftet med studien är att ta reda på lärarnas användning, kunskaper och erfarenheter om kooperativt lärande mot ämnet svenska. Insamlingen av underlag till studien har skett genom intervjuer. Det teoretiska ramverk för studien är den sociokulturella teorin där transkriberingarna har behandlats utifrån en tematisk analys.  Resultatet visar att lärarna använder arbetssättet i varierande grad. Om en skola satsar på kooperativt lärande har det en betydelse för hur stora kunskaper informanterna besitter. Lärarna upplever vissa utmaningar att använda kooperativt lärande i ämnet svenska. Generellt upplever informanterna att kooperativt lärande är ett gynnsamt arbetssätt. Informanterna var eniga om att arbetssättet skapar en delaktighet hos eleverna som blir aktiva oavsett kunskapsnivå.

I studien synliggörs elevers resonemang vid problemlösning i matematikundervisning genom att ljudupptagning används som ett pedagogiskt verktyg. Genom en fallstudie besvaras frågeställningarna: Vilka kvalitativa skillnader i elevernas resonemang går att identifiera? och Vilka processer av resonemangsförmågan går att identifiera? I resultatet beskrivs kvalitativa skillnader i form av olika betygsnivåer samt skillnader inom nivåerna. Mest påtaglig är den kvalitativa skillnaden av precisionen i elevernas förklaringar. Även de identifierade processerna bevisning och jämförelse presenteras i kapitlet. Sammanfattningsvis kan fastställas att resonemang som gör skillnad handlar om uppgifters utformning, bedömning, elevers möjligheter till resonemang samt lärares förhållningssätt till förmågan. / This study aims to make students’ reasoning visible when solving a math problem, through using audio recording as a pedagogical tool. The research questions: What qualitative differences in students’ reasonings are possible to identify? and Which processes of the ability of reasoning are possible to identify? are answered by a case study. In the result, the qualitative differences that are shown in levels of grades, but also within the levels, are described. The most palpable differences are shown in the mathematical precision of the reasonings. Proving and comparing are identified as processes of the ability of reasoning. In summary, reasoning that makes a difference deals with tasks, assessment, student’ opportunities to reasoning and the teacher’s approach to the ability.

Kunskapsöversikten tar sin början i att problematisera hur skolan styrs av politik och samhälle och hur det bidrar till att skolan blir så kallat technestyrt, styrd av efterfrågan på arbetsmarknaden. Allt detta ställs sedan mot det bildningsuppdrag som skolan har. Från denna syn på skolans uppdrag att bilda och utbilda nya medborgare, kopplar vi sedan vidare till bildningsämnet historia, där fokus och mål inte är att få ett arbete utan att bli en bildad och medveten människa. Detta mynnar ut i ett syfte att studera hur historieämnet har påverkats av samhällets krav genom att jämföra kursplaner i historia. Kunskapsöversikten fortlöper med att förklara relevanta begrepp för studien och en genomgång av utbildningspolitik och skolans historia. Den forskning vi tagit del av bygger främst på svenska forskare och författare, mycket på grund av att det vi till stor del ämnar studera är svenska kursplaner kopplat till den svenska samhällsutvecklingen. Då motivet med studien är att studera historieämnets utveckling och förändring så bygger vår forskningsplan på att vi ska utföra en jämförande dokumentanalys gällande läroplaner från Lgr 69 till Lgr 11. Urvalet har avgränsats till att fokusera på den del av läroplanerna som behandlar historieämnet och läroplanernas inledande delar. En analys görs för att analysera kopplingar mellan skolan och samhället. Det som påvisas i det resultatet är att skolan hela tiden anpassar sig efter rådande samhälle och efterfrågan på arbetsmarknaden. Analysen kopplar även historieämnet till utbildningspolitik där det framkommer hur historieämnet riskerar att enbart fokusera på ytkunskaper då det gärna involveras i temaarbete med andra ämnen i skolan. Resultatet av denna studie landar i tydliga kopplingar mellan skola och samhälle, med en slutsats där skolan följer samhällets förändringar och det går tydligt att se hur rådande samhälle speglas i läroplanerna. Detta medför en indirekt påverkan på historieämnet och dess urval av stoff.

Denna undersökning har som syfte att bidra till ökad förståelse av astronomiundervisningensplats i den Svenska gymnasieskolan. Huvudmålet med undersökningen har varit att söka svarpå de fyra följande forskningsfrågorna: Vilken plats får astronomin i undervisningen?, Inkluderarlärarna elevernas astronomikunskaper när de sätter slutbetyg i kursen?, Skiljer det sigmycket mellan olika lärares undervisning? och Upplever lärarna några särskilda svårigheter medatt undervisa i astronomi?. Studien har även haft ett bisyfte att genomföra en översättning avdiagnostestet ADT 2.0 från engelska till svenska. Detta för att möjliggöra en användning försvenska gymnasielärare. Som metod valdes en webbaserad enkätstudie att utföras. Totalt settdeltog 23 ämneslärare i fysik, varav 20 deltagande svarade på enkäten och tre respondenterdeltog i förberedande intervjuer. Antalet deltagande är inte tillräckligt för att någon slutsatsska kunna ställas gällande undervisningen i de svenska gymnasieskolorna, men resultatet följer ilinje med tidigare undersökningar. Resultatet indikerar att astronomin får en undanskymd rolldär merparten av deltagarna ägnar 1 till 6 lektioner på området. 52 procent av lärarna vägerinte in elevernas astronomikunskaper i slutbetyget. Gällande lärarnas egna svårigheter med attundervisa astronomi anger 30 procent att de känner sig ha förlite kunskaper inom ämnet. / The purpose of this study is to contribute to the knowledge of the astronomy education inSwedish upper secondary schools. The main goal of the study is to find answers on the followingfour questions: What position is given to the astronomy in Swedish upper secondary education?,Is the students’ knowledge of astronomy accounted for when the teachers are setting the grades?,Does the astronomy teaching vary a lot between different teachers? and Do teachers experienceany difficulties with teaching astronomy? The study has a second goal of translating the AstronomyDiagnostic Test ADT 2.0 from English to Swedish. To collect the data from teachers inSwedish high schools, participating teachers answered a web-based survey. In total, 23 physicsteachers participated in the study, of which 20 teachers completed the survey and 3 teacherswere interviewed. The number of participants is not enough to make a generalising conclusionsabout astronomy education in Swedish upper secondary schools. However the findings are inagreement with previous studies. I found that astronomy gets a small role in the education,where most of the teachers dedicate just 1 to 6 lessons to astronomy. 52 percent of the teachersdo not account for the student knowledge in astronomy when grading the course. When it comesto the teachers own experienced difficulties, 30 percent of the participants specify that they feelthat they have too little knowledge in astronomy.