Syftet med studien är att visa hur lärare förhåller sig till undervisningsuppdraget gällande sex- och samlevnadsundervisningen i naturorienterande ämnen för årskurs 4-6. I studien intervjuades fyra lärare för att undersöka hur de planerar undervisning av sex- och samlevnad i årskurs 4-6 samt vilka förutsättningar de anser krävs för en fungerande undervisning. Resultatet visar att flertalet lärare samplanerade sex- och samlevnadsundervisningen med ämneskollegor, kollegor i andra ämnen eller skolsköterska och skolkurator. Lärarna la stor vikt vid elevinflytande vid val av ämnesinnehåll. Det valda undervisningsmaterialet var elevernas läroböcker, material på internet och filmer. Att nå alla elever i elevgruppen och att de ska känna tillit till läraren var två viktiga förutsättningar för en fungerande undervisning. Resultatet visar även att lärarna upplever undervisning som dynamisk då elevgrupperna kan ha olika intresseområden inom sex- och samlevnadsundervisningen från år till år. Därmed är det betydelsefullt enligt lärarna att vara lyhörda på elevernas önskemål och försöka svara på så många frågor som möjligt.

En intervjustudie om hur lågstadielärare hanterar kunskapsprogression i det samhällsorienterande ämnet.  Undersökningen syftade på att ta reda på vad kunskapsprogression innebar för lågstadielärarna i det samhällsorienterande ämnet och hur de sedan hanterade kunskapsprogressionen i undervisning och bedömning i förhållande till kursplanen. Studien var en kvalitativ intervjustudie med sex lågstadielärare. Resultatet analyserades först genom en meningstolkande ansats och därefter användes Blooms reviderade taxonomi som analysverktyg varigenom kunskapstyper och kognitiva processer sattes i relation till varandra. I resultatet framkom en osäkerhet från lärarna om hur de ska tolka kunskapsprogression utifrån läroplanen samt att de hade ett relativt begränsat begreppsförråd till att kommunicera kunskaper med. Dessa aspekter kunde bero på att det i studien även framkom att lärarna saknade forum till att kollegialt tolka läroplanen och kunskapskvalitet i ämnet. Det framkom några olika tolkningar av kunskapsprogression men en gemensam syn som betonades av lärarna var att det var mindre viktigt att komma ihåg detaljerad fakta och mer viktigt hur väl eleverna skulle kunna sammanföra olika kunskapstyper med kognitiva (analytiska) processer. Det framkom däremot ingen gemensam tydlig bild av vad som krävs för olika kunskapsnivåer, exempelvis vad det innebär att nå mer än godtagbara kunskaper. Lärarna poängterade vikten av att elever ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling men prioriterade att rikta undervisningen mot att alla eleverna når kunskapskraven. Lärarna beskrev en oro för att skolkrav och betygsliknande omdömen kan få elever att känna sig utdömda. Undervisningen av kognitiva processer skedde till stor del genom lärarledda diskussioner då lärarna guidade eleverna med analytiska frågor. Därmed saknades en planerad och strukturerad vägledning som synliggjorde lärandet för både lärare och personal så att den formativa bedömningen kunde bli tydlig och begriplig för eleverna och en integrerad del i undervisningen, vilket skulle kunna minska risken för att elever ska känna sig dömda. Forum för lågstadielärare att diskutera kvalitet i undervisningen i samt utöka begreppsförrådet skulle kunna bidra med en bättre samsyn och därmed öka kvaliteten och likvärdigheten i elevernas undervisning och omdöme.

Den här studien fokuserar på lärares arbete med ord- och begreppsförståelse. Frågeställning och syfte är formulerat utifrån intresset av att ta reda på hur lärare beskriver att de arbetar med ord- och begreppsförståelse samt hur de upplever att eleverna utvecklar sitt ordförråd.  Studien består av intervjuer med tre yrkesverksamma lärare i årskurs 7-9. Lärarna i studien berättar om hur de arbetar med ord- och begreppsundervisning samt hur de upplever att deras elever tar till sig undervisningen. Lärarnas upplevelser jämförs sedan med forskning, Skolverkets bestämmelser och med didaktisk litteratur.  Mitt resultat visar att det upplevs viktigt med kontextuellt och integrerat arbete med ord- och begreppsförståelse och att lärarens roll är viktig för att eleverna ska utveckla sitt ordförråd. De didaktiska implikationerna studien föreslår är att eleverna i skolan skulle kunna gynnas av ytterligare styrning i hur lärare arbetar med ord- och begreppsförståelse.

Syftet med studien är att undersöka hur lärplattan används i olika lärmiljöer på ett flertalförskolor i en kommun. Lärplattan är idag ett verktyg som både förskollärare och barnskötareanvänder i verksamheten bland barnen på förskolan. Digitala verktyg är för barnen idag ettcentralt och vanligt arbetsverktyg som inte längre är en fråga om det ska användas i förskolaneller inte, utan hur det ska arbetas med i förskolan.Metoden som används i studien är intervjuer med sex respondenter, både förskollärare ochbarnskötare. Det insamlade materialet utifrån intervjufrågorna har tolkats och sammanställts istudiens resultatdel.Resultatet visar att lärplattan som används av pedagogerna ses som ett komplement med bådefördelar och nackdelar. Fördelarna är att lärplattan kan göra arbetet lättare för pedagogerna i denpedagogiska verksamheten, ta bort administrativt arbete och att flera barn kan interagera medverktyget samtidigt oberoende av om de har språket eller inte. Nackdelar kring lärplattan är attden medför mycket oro över hur den påverkar barnens inlärning. Många pedagoger saknarkunskap för verktyget och väljer att låta den ligga vilket då resulterar i att lärplattan blir enbarnvakt istället för ett verktyg för lärande.

Syftet med studien är att beskriva vad förskollärare uppfattar naturvetenskap som i förskolan. Undersökningen är baserad på intervjuer av sju förskollärare. I förskolans reviderade läroplan Lpfö 98/10 framgår tydligt innehållet i naturvetenskap samt förskollärarens ansvar. Bakgrunden till studien har sitt ursprung i att barn har spontan nyfikenhet och forskning som visar att barn har behov av att veta mer om samband mellan sig själv och sin omvärld. Studiens litteraturgenomgång visar att barn måste vara aktiva för att lära genom att få se, höra och göra och att naturvetenskap handlar om världen vi lever i. Resultatet visar att naturvetenskap i förskolan uppfattas olika beroende på förskollärarens tidigare erfarenheter, kunskap och kompetens. Vidare visar resultatet att förskollärarna uppfattar naturvetenskap som specifika innehåll och som ett specifikt arbetssätt.

Utomhuspedagogik på fritidshemmet Outdoor education in the leisure time centre Studiens syfte är att bidra med kunskap om utbildade fritidslärares uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik på fritidshemmet. Genom i förväg skrivna intervjufrågor undersöks fritidslärarnas uppfattningar om utomhuspedagogikens innebörd och dess fördelar och nackdelar för att bidra till en djupare förståelse för hur utomhuspedagogiken används på fritidshemmet. Utomhuspedagogik innebär bland annat att eleverna får förstahandserfarenheter genom upplevelser i utemiljö. Studien lyfter även en del av John Deweys, Maria Montessoris och Ellen Keys teorier om lärande för att skapa en större vetenskaplig koppling till fritidshemmets praktik. Tidigare forskning i fritidshemskontext har inte hittats utan forskning från förskolan och skolan har fått användas för att visa på aktuell forskning inom undersökningsområdet. Studien är en fenomenografisk undersökning baserad på semistrukturerade intervjuer. Utifrån intervjuerna, som utfördes med fem utbildade fritidslärare från fem olika skolor, skapades tre tabeller med beskrivningskategorier: definitionen av utomhuspedagogik samt fördelar och nackdelar med utomhuspedagogik. Som resultatet visar använder fritidslärarna fem olika beskrivningskategorier när de definierar utomhuspedagogiken: lärande, aktiviteter, hälsa, elevinflytande och närmiljön och naturen. De fördelar som nämndes handlade om utemiljön, delaktighet, hälsa och lärande och nackdelarna dominerades av begränsning av väder, personalkrävande, elevernas undermåliga ytterkläder och elevgruppens motivation och organisation. I studien lyfter fritidslärarna fram verksamhetsnära exempel vilket ger en ökad förståelse för verksamheten.

No description available.

No description available.

This study examines how two upper secondary teachers are working to make pupils utilize practice strategies. To identify which framework a performer faces and to explain how the teachers work with challenges, Jörgensens didactic model for practice and Csíkszentmihályis flow theory has been used. The theories have also been used to analyze and categorize the collected data from the transcription. Prior research shows that pupils in various extent can verbalize and make use of practice strategies, and it’s not rare that these strategies are not used. To make students self-propelled in their development they need to develop abilities and knowledge on how practice and practice strategies are constructed and aimed towards a learning objective. But also other factors such as self-image and self-efficacy influence the possibility of developing skills. By using an existential hermeneutic analysis of the interview answers made by the participants, the results show that they take a supporting role towards their student’s self-image, practice routines and home environment. The teachers also try to make their students find pleasure and meaningfulness towards practicing and making music. The discussion shows that the teachers support their students by giving them instructions, material and approaches for practice. Though, the study finds that there is a possibility for students not to learn how to apply or construct a practice strategy aimed towards a learning objective, but further research is necessary to validate this suggestion.

The aim of this study is to examine high school teachers views and reasonings about the concept “historical empathy”. The previous research and theoretical aspect show us that the definition of the concept is unclear, as so what capabilities the student ought to develop. This study marks two different views of historical empathy: linje 1 where historical empathy are based simply on empirical methods and capabilities and linje 2 where personal interest and emotion towards the subject is underlined. The theory is based on the viewings from historism and postmodernity, the reality is relative and not to be generalized. The method consists by interviews with six high school teachers. The result shows us that the teachers define historical empathy as a deeper understanding for historical actors and their choices. They find multiple ways of working towards historical empathy and the capabilities that are required to be showed by the students are both based on cognitive and emotional understanding.