Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilken betydelse som läsning av skönlitteratur kan ha i ett mångkulturellt klassrum. Vi är särskilt intresserade av stödstrukturer för läsning såsom boksamtal. De tio redovisade källorna som ligger till grund för arbetet har valts genom en systematisk sökning. Källorna ger prov på både nationell och internationell forskning. Genom att bearbeta och tolka det insamlade materialet mynnade kunskapsöversikten ut i tre teman: boksamtal som undervisningsmetod, val av litteratur samt språk och identitetsutveckling genom läsning.  Kunskapsöversikten visar att boksamtal är en gynnsam metod för att arbeta med skönlitteratur. Boksamtal möjliggör elevernas identitet och språkutveckling. Forskare tycks vara överens om att boksamtalet först blir ett framgångsrikt didaktiskt verktyg om ”rätt” litteratur ligger till grund. I vår diskussionsdel definierar och problematiserar vi begreppet ”rätt litteratur”. Vi undersöker även hur lättläst som texttyp kan användas som litteratur i dessa samtal, samt att vi diskuterar texttypens syfte och vilka riskfaktorer som behöver ses över när elever läser lättläst litteratur. Utifrån våra resultat kunde vi dra slutsatsen att skönlitterär läsning gynnar elevers språkutveckling såväl som deras identitetsutveckling. Vi upptäckte även att boksamtal var en effektiv metod för lärare att använda när de arbetar med skönlitteratur i flerspråkiga klassrum.

Syftet med denna studie är att kartlägga de könsmönster som förekommer i texter skrivna av elever i åk 9, samt att se hur många karaktärer av olika kön som texterna innehåller. För att undersöka detta utgick studien från följande frågeställningar:   1.  Vilka könsmönster redovisar elevtexterna?   2.  Hur många karaktärer av olika kön förekommer i elevtexterna?  Det material som används för studien är trettio elevtexter från det nationella provet i svenska 2015. Texterna är avidentifierade och kommer från elever från olika delar av landet. Analysen av materialet har gjorts genom en induktiv innehållsanalys som vilar på en hermeneutisk grund, vilket innebär att undersökaren förutsättningslöst gått in i texterna och allt eftersom bildat sig uppfattningar av vilka delar av materialet som är relevant för studien. Både resultat och diskussion presenteras utifrån frågeställningarna med underrubrikerna Huvudkaraktärer, Vuxna bikaraktärer och Unga bikaraktärer.   Den tidigare forskning som lyfts fram i denna studie är främst från 1980- och 90-talen, då det är svårt att finna nyare forskning kring genus och skola. Studien visar att många av de könsmönster som visar sig i denna tidigare forskning också återfinns i dessa elevtexter, men att det finns indikationer på att vissa av könsmönstren är i förändring.

I arbetet undersöker vi vad förskollärare säger om utomhuspedagogik och hur de använder uterummet i sin verksamhet. Via studien besvaras undersökningsfrågan vilka faktorer som förskollärare ser som betydande för arbetet med utomhuspedagogik i förskolan. 19 förskollärare har genomfört en enkätundersökning online. I bakgrunden tas relevant litteratur och tidigare forskning upp, som beskriver utomhuspedagogik och dess möjligheter samt vad förskollärare internationellt och nationellt säger om utomhuspedagogik och uterummet. Vidare beskrivs hur utevistelse och uterummet kan stödja barns lek, utveckling och lärande. Det teoretiska ramverket, sociokulturellt perspektiv och begreppet scaffolding har använts i diskussionen för att synliggöra hur förskolläraren vägleder barnen, till ett möjligt lärande och utveckling genom att agera stödfunktion i uterummet. Resultatet visar på att de faktorer som förskollärarna i studien anser vara betydelsefulla för arbetet med utomhuspedagogik i förskolan är; Upplevelsebaserat lärande, Kroppslig utveckling, Hälsoaspekter, Förskollärarens förhållningsätt, Fri lek kontra undervisning, Fortbildning & kompetensutveckling, Förskolegårdens utformning, Aspekter som begränsar samt Vinster med utomhuspedagogik och aspekter som stödjer. Utifrån vårt resultat kan vi dra slutsatsen att förskollärarna i studien tycker att utomhuspedagogiken är viktig och att de anser sig ha tillräckligt med kompetens för att bedriva undervisning utomhus. Trots detta visar resultatet på att förskollärarna oftast genomför spontan undervisning i uterummet.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilken typ av undervisning som främjarelevers inlärning av läsförståelsestrategier som de sedan kan använda för att utvecklaläsförståelse. Frågeställningen som ligger till grund i arbetet är; Vilken typ av undervisning iläsförståelsestrategier kan främja elevers läsförståelse? Kunskapsöversikten består av ensammanställning av nio vetenskapliga artiklar och en licentiatavhandling som tagits ut genomsystematiska litteratursökningar i olika nationella och internationella databaser för forskning.Resultatet sammanställdes under fem gemensamma teman som kunde urskiljas i deninsamlade forskningen. De teman som togs ut var varierande läsförståelsestrategier iundervisningen, individualiserad undervisning främjar inlärningen, undervisning imetakognitivt tänkande, undervisning i sociala sammanhang och explicit undervisning iläsförståelsestrategier. En slutsats som kunde dras var att även om dessa undervisningsformerkan användas fristående från varandra och vara gynnsamma för eleverna så är desammanhängande och beroende av varandra. Den varierade undervisningen blir exempelvisindividuell då alla elever lär olika. Det metakognitiva tänkandet är en förutsättning förlärande och därför något som man kan och bör arbeta med i alla dessa olikaundervisningssituationerna. I det sociala sammanhanget framhålls explicit undervisning avläsförståelsestrategier som viktiga för att eleverna sedan ska kunna använda dessasjälvständigt.

ABSTRACT Background There are both psychosocial and physical aspects that strengthen thefeeling of exclusion for students with food hypersensitivity, which in turn can affectlearning negatively. Students have the right to receive the support they need in school todevelop knowledge, regardless of needs and conditions. Objective The aim of the study was to examine how students with food hypersensitivityexperienced inclusion in home and consumer studies. Method Qualitative interviews were conducted with five students who had currentexperience of teaching in Home and Consumer Studies and were in need of special dietsdue to food hypersensitivity in some form. The interviews were analyzed using contentanalysis. The frame factor theory and the accessibility model were used as a startingpoint for the analysis. Results The first feeling described by all students was positive, later difficulties alsoemerged. They felt to some extent included in the subject but wanted more commitmentfrom the teachers and that alternative foods always should be available. Conclusion The students had at occasions been excluded from the teaching due to theirfood hypersensitivity. It could be due to the lack of alternatives, resistance to adaptionfrom classmates or due to fram factors such as the design of the classroom. The studentsexperienced a lack of knowledge about food hypersensitivity among teachers and otherstudents, which they assumed was the reason for the condescending comments andresistance to adaption that could occur. The perceived exclusion risks in the long runhaving consequenses on the students’ learning, but through increased knowledge amongthe teachers the experience of exclusion among students with food hypersensitivitycould be reduced. All students have the right to education and since the subject isappreciated by most students, there are good conditions for increasing accessibility andparticipation for all students through simple measures.

Fenomenet matematikängslan påverkar ett flertal elevers upplevelser av matematikundervisning under de tidiga skolåren. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur elever i årskurs 6 beskriver ängslan i matematikundervisningen. Den insamlade empirin utgörs av fyra semistrukturerade intervjuer av elever från årskurs 6. För att materialet ska kunna tolkas, förstås och sedan analyseras har en hermeneutisk metodansats och den socialkognitiva teorin valts att användas. Resultatet indikerar att tre av de fyra intervjuade eleverna upplevde matematikängslan i situationer av samma slag. Tre av de fyra intervjuade eleverna antydde även en låg självförmåga (begreppet förklaras i kapitel 3), vilket kan vara en av orsakerna till matematikängslan. Dessa elever uttryckte liknande resonemang gällande tidigare erfarenheter, motivation och negativ tilltro till sin egen förmåga. Slutsatsen av studien är att det finns ett starkt samband mellan matematikängslan och elevernas tidigare negativa erfarenheter av ämnet.

Denna kunskapsöversikt ämnar undersöka vilka utfall som kontextuell grammatikundervisning kan ha på elevers textskrivande i grundskolan. Kontextuell grammatikundervisning innebär att grammatik undervisas i samband med övrig undervisning och inte för sig själv. Studien tar upp faktorer som kan förklara varför dessa utfall uppstår. Systematiskt insamlad vetenskaplig empiri har sammanställts samt analyserats och leder fram till slutsatsen att redan skrivstarka elever utvecklar sitt skrivande medan skrivsvaga elever utvecklas i mindre grad. Förklaringar till detta kan vara att skrivsvaga elevers metakognitiva förförståelse av textskrivande är på en lägre nivå samt att undersökningarnas lektionsplanering var bättre anpassade till de eleverna med högre metakognitiv förförståelse. Ytterligare faktorer till resultatet är lärares kunskapsbrist och inställning till grammatikundervisning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka aktiva lågstadielärares attityd och inställning motteknikämnet, både vad gäller kön, genus, timplan och entreprenörskap. Data har samlats ingenom både enkäter och intervjuer med verksamma lågstadielärare och lärare i förskoleklass.Data har sedan analyserats med en kvalitativ analys, där samband, attityder ochåterkommande uttalanden har legat som grund för kategorisering och bearbetning. Resultatetvisar på att det finns viss motsträvighet mot att fortbilda sig, samt att teknikämnet kanske intefår den tid och uppmärksamhet som behövs. Det visar även på bristande kollegiala samtal omämnet och att det många gånger prioriteras bort till förmån för kärnämnena. Slutsatsen blir atttrots att ämnet nu har en egen timplan, är dess status fortfarande inte förbättrad och prioriterasofta bort.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förskollärares syn på undervisning i naturvetenskap samt ämnets utrymme i förskolans undervisning. Syftet bryts ner i följande forskningsfrågor: Hur beskriver förskollärare den naturvetenskapliga undervisningen i förskolan? Vilket utrymme ger förskollärare naturvetenskapen i förskolan? Hur kan detta utrymme förklaras? Frågorna undersöktes genom semistrukturerade intervjuer. Studien har utgått från det teoretiska perspektivet ramfaktorsteori. Resultatet visar attnaturvetenskapsundervisningen till viss del får tillräckligt med utrymme i förskolan, i form av spontan undervisning och att det framför allt beror på förskollärarens syn på sin egen kunskap om naturvetenskap. Studiens slutsats är att de inre faktorerna kan ses som starkare om förskollärarna är tillräckligt intresserade och även är intresserade av att utveckla naturvetenskapsundervisningen i förskolan. Förskollärarens kunskap och syn på ett ämne blir då en inre ram som bidrar till och påverkar undervisningen och handlandet i undervisningen.

Syftet med den här studien är att få en djupare förståelse för hur förskollärare använder sig av leken som undervisningsmetod. Leken ska prägla förskolans verksamhet där förskollärare även har det yttersta pedagogiska ansvaret för att bedriva undervisning. Läroplanen skriver fram lek som grunden för barns utveckling och lärande. I den reviderade läroplanen (2018) stärks både lekens och undervisningens betydelse i förskolan ytterligare. Studiens teoretiska utgångspunkt är baserat på ett sociokulturellt perspektiv där förskolan ses som en social kontext och lek används som ett redskap för att stimulera barns lärande. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med åtta legitimerade förskollärare. Genom en tematisk analys av det empiriska materialet visar resultatet att förskollärarna ser leken som en väsentlig del för skapandet av undervisningssituationer. Det Eftersom det lekfulla lärandet är det som fångar barns intressen, engagemang och nyfikenhet både i spontana och planerade undervisningssituationer. Däremot framkommer det en osäkerhet kring hur undervisningen ska tillämpas i förskolans verksamhet med lek som ett centralt innehåll. Det kan bero på att det finns en skolifierad syn på undervisning i förskolan som inte inkluderar lek vilket försvårar möjligheten att främja lärandeprocessen hos barn som har ett lekande förhållningssätt. Resultatet synliggör även betydelsen av förskollärares positionering i leken och dess främjande för barns utveckling och lärande i relation till förskolans läroplan. Studiens bidrag till förskolläraryrket är att synliggöra lekens potential för att bedriva undervisning i förskolans verksamhet. Den bidrar även till att få en större förståelse för relationen mellan lek och undervisningens främjande av barns lärande och utveckling.