Syftet med studien är att undersöka vilken normmedvetenhet lärare i fritidshem har, vilka möjligheter som finns till att genomföra en normmedveten undervisning i fritidshemmet samt hur lärare framställer att de arbetar med ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer i fritidshemsundervisningen Genom en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer utförts med fritidslärare. Intervjuerna spelades in och materialet transkriberades i sin helhet. I studien genomfördes en tematisk analys där lärares svar kategoriserades in i följande teman: Den normmedvetna läraren i fritidshem, fritidshemmet som fritt och handlingskraftigt samt normer utmanas och befästs i fritidshemmet.  I undersökningen framkom det att det saknas kunskap om hur inkludering i fritidshemmet ska ske, lärares föreställningar om ett inkluderingsarbete beskrivs innehålla att eleverna får önska aktiviteter samt material. Ingen övrig beskrivning finns om hur en kan arbeta inkluderande. Vidare beskrivs även att ett homofobiskt språkbruk blivit ett vardagsspråk hos elever, i lärares beskrivningar av detta finns indikationer på att ett arbete för att motverka detta till stor del inte existerar och att krafttag mot användning av detta språk tagits först när en rektor påpekat vad som hänt. Könsskillnader framkommer också som vanligt där lärare menar att de delar upp flickor och pojkar i olika grupper, bemöter de olika könen på vitt skilda sätt samt att lärare medvetet felkönar elever som har en könsöverskridande identitet.    Ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer har stor vikt i undervisningen då den banar väg för ett inkluderande och jämställt klimat där ingen individ kan placeras in i ”vi” och ”dom” kategorier där individerna separeras baserat på vad stereotypiska normer menar är det accepterade och det avvikande.

Elevers inställning och uppfattning angående matematik kan påverka elevers självtilltro och ens matematiska förmåga. Syftet med studien är att beskriva synliggöra hur svenska elevers uppfattningar angående matematik ser ut, inom den svenska skolan.. Studien är inspirerad och bygger på en fenomenografisk ansats och empirin samlades in genom kvalitativa intervjuer med elever i årskurs två. Analysen av empirin utgick från en fenomenografisk analysmetod bestående av flera olika steg. Analysen har noggrant bearbetats för att få fram trovärdiga resultat. Resultatet av analysen visade att det finns flera olika uppfattningar angående matematik. Elever kan uppfatta matematik som räkneinnehåll, som vanligt förekommande fenomen i vardagen, som inre process samt som ett ämne man har känslor kring. Det går däremot inte att säkerhetsställa att alla möjliga uppfattningar av matematik har synliggjorts. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att yngre svenska elever i den svenska  yngre skolanåldern har olika sätt att uppfatta matematik. Det är viktigt att vi som lärare beaktar de yngre elevernas första möten med matematik, då det är avgörande för framtida attityder och uppfattningar.

Föreliggande kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka lärares didaktiska utgångspunkter vid högläsningsaktiviteter i förskoleklass, årskurs ett, två och tre (F-3). För att ta reda på lärares didaktiska utgångspunkter utgår studien från frågeställningarna vilka didaktiska val ligger till grund för lärares högläsningsaktiviteter och på vilka sätt genomför lärare högläsningsaktiviteter. Tidigare forskning visar att högläsning är en viktig del i undervisningen för att eleverna ska utveckla sin läskunnighet, men aktiviteten används ofta i andra syften än att utveckla elevers språk.   Semistrukturerade intervjuer med sex verksamma och utbildade lågstadielärare ligger till grund för studiens empiri. Studiens teoretiska utgångspunkt är didaktisk teori där de didaktiska frågorna vad, hur och varför samt den didaktiska triangeln är centrala.   Resultatet visar att lärares didaktiska utgångspunkter har betydelse för hur högläsningsaktiviteter bidrar till elevers lärande och utveckling. Det framkom i resultatet att majoriteten av de intervjuade lärarna genomför högläsningsaktiviteter dagligen. Resultatet visar att lärarna i studien har olika syften med högläsningsaktiviteter såsom läsglädje, läsförståelse, ordförråd, ta del av andra människors perspektiv och som avslappningsmetod.   Nyckelord: Högläsningsaktivitet, lärare, lågstadieelever, didaktiska modeller.

Syfte: Elever kommer till skolan med stora skillnader i ordförråd. Detta får konsekvenser för elevernas språkförståelse och studieresultat. Kunskapsöversikten undersöker vilka effekter testbaserat lärande har på elevers ordförråd och ifall metoden har särskilda effekter på elever med språkstörning. Metod: En systematisk litteratursökning har gjorts i databaserna ERC, ERIC och SwePub. Efter relevans- och kvalitetsgranskning valdes 10 artiklar ut, vilka analyserades tematiskt. Resultat: Testbaserat lärande har goda effekter på elevers ordförråd jämfört med upprepat studerande och rich vocabulary instruction. Metoden fungerar väl för såväl elever med språkstörning som elever utan och är i låg grad känslig för individuella skillnader mellan eleverna. Metoden fungerar som bäst när testtillfällena är utspridda. Diskussion: Forskningen pekar mot att testbaserat lärande är effektivt och har en kompensatorisk potential. Vidare forskning behövs för att stärka slutsatserna med större testgrupper samt för att undersöka effekterna av metoden i relation till andra undervisningsmetoder.

Studien syftade till att få en inblick i vilka utmaningar som lärare i idrott och hälsa anser finns när det kommer till betyg och bedömning. Frågeställningarna var hur lärare beskriver aspekter av formativ- och summativ bedömning i sin undervisning, hur lärare beskriver olika utmaningar vid betyg och bedömning och hur lärare resonerar kring dokumentation. Metoden som användes för att få svar på frågeställningarna var en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Sex lärare i idrott i hälsa intervjuades och resultatet visade att de använder sig av formativ bedömning kontinuerligt men att svårigheterna ligger i att kommunicera till eleverna vad det är som bedöms och i vilken situation. Det fanns också utmaningar kring otydligheterna i kunskapskraven och att hinna med den formativa bedömningen. Dessutom visade resultatet att lärarna anser att dokumentation är viktigt även om den kan ske på olika sätt. / This study aimed to get an insight on the challenges that might occur among teachers in physical education concerning grading and assessment. The research questions were how teachers describe aspects of formative and summative assessment in their teaching, how teachers describe different challenges in grading and assessment, and how teachers are reasoning regarding documentation. The method that was used to get answers to the questions was a qualitative approach, a so called semi-structured interview. Six teachers in physical education were interviewed and the result showed that they use formative assessment continuously, but the difficulties are to communicate to the students what is being assessed and in which situation. There were also difficulties concerning the challenges of the knowledge requirements and to be able to catch up with the formative assessment. In addition, the result showed that the teachers think that documentation is important, but it may take place in different forms.

The English language plays a major role in the global world as both a means of information and communication. It is therefore vital that the school system provide the necessary education for students of English. This thesis is therefore analyzing three textbooks adapted for English 5 in Swedish Upper Secondary School, to establish how they support vocabulary teaching. To determine this, the textbooks’ high frequency nouns are analyzed to see if they support incidental learning. This has been done through a quantitative approach with the help of a corpus analysis. Additionally, the textbooks’ exercises have also been analyzed in order to see how they support vocabulary learning. The results show that a majority of the nouns in the texts are not frequent enough to support incidental learning without additional work. It is also evident that the exercises are not optimal for vocabulary learning, though they do offer some support.

Syftet med den här studien var att öka kunskapen om vilka utmaningar och vilka möjligheter det kan finnas i arbetet med problemlösning hos nyanlända elever i matematikundervisningen. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet. Metoderna för studien var direkt observation och semistrukturerad intervju av åtta lärare som undervisar i matematik i en klass med minst en nyanländ elev. Under arbetet med den här studien kom det fram att de deltagande lärare anser att det ämnesspecifika språket är den största utmaningen för nyanlända elever. Samtliga deltagare använder anpassningar för att jobba med området problemlösning, som till exempel bildstöd och digitala verktyg. Utöver det arbetar de flesta av de deltagande lärare med kooperativt lärande där eleverna i klassen lär sig av och med varandra. Hälften av de deltagande lärare har även tillgång till är en resursperson som antingen kan elevernas modersmål eller kan vara vid elevernas sida under större delen av skoldagen. Modersmålsundervisningen anses vara viktig av majoriteten av lärarna eftersom det ska kunna gynna inlärningen och utvecklingen på det andraspråket. Att vara fler lärare per klass i matematikundervisningen är något alla deltagare önskar sig.

Företag har en stor roll i arbetet för ett mer hållbart samhälle och det företagsekonomiska ämnet har en viktig roll i morgondagens företagsamhet. I denna studie kommer utmaningarna inom hållbart företagande att lyftas och diskuteras samt hur hållbarhet lärs ut inom det företagsekonomiska ämnet. Studien bygger på insamlade data från ett case innehållandes frågor angående hållbart företagande. Deltagarna i studien är en gymnasieklass på ekonomiprogrammet och deras svar analyseras genom en följemeningsanalys vilket är en typ av diskursanalys. Genom en följemeningsanalys så synliggörs det socialisationsinnehåll som följer med ett undervisningsinnehåll. Hur hållbart företagande kommer i uttryck kommer sedan att diskuteras i relation till tidigare forskning inom ämnet. Denna studie skärper den didaktiska bilden för vad hållbar utveckling blir när det integreras i undervisningens innehåll och på vilket sätt elever uttrycker hållbart företagande. Resultatet från denna studie visar att lönsamhetsperspektivet tar stor plats i hur elever uttrycker hållbart företagande och att de ofta motiverar ett ansvarsförhållande gentemot lagar, regler och lönsamhet. Tidigare forskning visar att företag behöver driva hållbarhetsarbete som gör mer än att bara följa lagar eller anpassa det till företags lönsamhet. Denna ökade förståelsen är av vikt för att lärare ska förstå sin roll och möjlighet i hur hållbarhet lärs ut inom företagsekonomi.

The problem addressed in this thesis is that a considerable proportion of students around the world attend school in inadequate facilities, which is detrimental for the students’ learning outcome. The overall objective in this thesis is to develop a methodology, with a novel approach to involve teachers, to generate a valuable basis for decisions regarding design and improvement of physical school environment, based on the expressed needs for a specific school, municipality, or district as well as evidence from existing research. Three studies have been conducted to fulfil the objective: (1) a systematic literature review and development of a theoretical model for analysing the role of the physical environment in schools; (2) semi structured interviews with teachers to get their conceptions of the physical school environment; (3) a stated preference study with experimental design as an online survey. Wordings from the transcripts from the interview study were used when designing the survey form. The aim of the stated preference study was to examine the usability of the method when applied in this new context of physical school environment. The result is the methodology with a mixed method chain where the first step involves a broad investigation of the specific circumstances and conceptions for the specific school, municipality, or district. The second step is to use the developed theoretical model and results from the literature study to analyse the results from the first step and transform them in to a format that fits the design of a stated preference study. The final step is a refined version of the procedure of the performed stated preference study.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur gymnasielärare arbetar med kreativa aktiviteter i syfte att intressera sina elever för litteraturhistoria. En kvalitativ intervjustudie valdes, där empirin sedan analyserades utifrån tematisk analys. Ett teoretiskt perspektiv med utgångspunkt i Deweys utbildningsfilosofi användes för att tolka de identifierade temana som framkom av empirin. Resultatet visar hur kreativa aktiviteter kräver mer av elev som lärare, men också att de ger mer. Kreativa aktiviteter får kunskap att fastna, skapar engagemang, gemenskap och används som medel för att möjliggöra för läslust. Vidare visar resultatet hur variation används som verktyg i syfte att intressera elever för litteraturhistoria. Slutligen framhävs betydelsen av att göra undervisningsinnehållet relevant för eleverna och genom elevaktiva uppgifter anpassa dessa efter elevers vardag, intressen och programinriktning. En slutsats är att varierade undervisningsmetoder och arbetssätt ses som en framgångsfaktor för att skapa intresse för litteraturhistoria.