Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppger att de arbetar med läs-och skrivutveckling i svenska på mellanstadiet. Frågeställningarna i studien fokuserar på lärares olika erfarenheter och hur de utformar sin undervisning för att utveckla komplexa färdigheter som läsning och skrivning hos eleverna. Dessutom vilka hinder och svårigheter som lärarna kan tänkas möta i undervisningen samt hur de skapar motivation, intresse och engagemang hos eleverna i undervisningen. Ett sociokulturellt perspektiv har varit utgångspunkt för denna studie. Perspektivet har använts för att belysa betydelsen av individens förmåga att tänka, lösa problem och utvecklas i ett socialt samspel. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts som forskningsmetod. Intervjuerna har genomförts på två olika skolor med sex mellanstadielärare som arbetar med läs-och skrivutveckling i svenskämnet på mellanstadiet. Resultatet visar att majoriteten av lärarna uppger att undervisningen i skrivutveckling bygger på att de tydligt visar syfte, struktur och språkliga drag i olika typer av texter och successivt bygger upp elevernas kunskaper vilket Gibbons (2012), Liberg (2007) och Molloy och Westlund (2018) menar på är mycket viktigt. Lärarna uppger att undervisning i läsutveckling bygger på att deaktivt arbetar med olika läsförståelsestrategier som ger eleverna möjlighet att använda informationen i texterna i olika sammanhang. Samtliga lärare uppger att de skapar motivation, intresse och engagemang genom att välja ut elevnära texter samt att förmedla mål och syfte med varför de ska tillgodogöra sig nya kunskaper. Lärarna lyfter fram att bristen på tid och resurser leder till svårigheteratt ge alla elever rätt förutsättningar och möjligheter att utvecklas. Att arbeta med motivationen har visat sig vara av vikt enligt de resultat som kom fram i OECD rapporten (Skolverket, 2016, s.39) då det är just lågpresterande elever som stod för höjningen i den senaste PISA resultaten (Skolverket, 2019). I våra resultat kom vi fram till att lärarna arbetar mycket med att utveckla elevernas läsförståelse och försöker med den tid och resurser som de har till hands att individualisera undervisningen

Studiens syfte är att försöka lyfta fram mer vetskap kring förskollärarnas bemötande och relationerna till barnen och vårdnadshavare i förskolan. Jag har använt mig av semistrukturerade kvalitativa intervjuer, där både förskollärare och vårdnadshavare har varit deltagande. Vid intervjuerna som genomfördes valde jag att titta närmre på om de olika parterna delade samma eller liknande åsikter kring vardagskommunikationen och relationerna mellan förskollärare och vårdnadshavare. I relationerna som skapas mellan förskollärare och barn, ansåg både förskollärare och vårdnadshavare att relationerna till varandra var av betydelse för barnets fortsatta utveckling, lärande och glädje. Förskollärarna och vårdnadshavarna talade om vikten av att möta alla barn utifrån deras förutsättningar. Studiens resultat visade att både förskollärare och vårdnadshavarna delade samsynen av vikten till relationer och bemötande i förskolan.

Studiens syftar till att undersöka lärares tankar kring vad som påverkar elevers lärande i matematikämnet och hur de tänker kring förankring av styrdokument i sin egen matematikundervisning. Studien har en kvalitativ inriktning där datainsamlingsmetoden har varit personliga, semistrukturerade intervjuer. Fem intervjuer utgjorde studiens data och en tematisk analys tillämpades för att kategorisera empirin. Studiens forskningsfrågor besvarades sedan genom en djupgående tolkning av empirin. Studiens resultat visar att lärarna anser att elevernas bakgrund, deras inställning till matematikämnet och lärar-elev relationer är faktorer som påverkar elevers lärande. Fortsättningsvis visar resultatet på att lärarna anser sig ha en stark tilltro till läromedlets överenstämmelse med styrdokumenten. Lärare kompenserar även i hög grad för de brister som de anser att läromedlet ger uttryck för. Studiens slutsatser är att relationskapande, lärares attityd till matematikämnet och lärares förmåga att förbinda undervisningens innehåll till elevernas vardag är faktorer som påverkar elevernas lärande positivt. Vi anser dock att undervisning skulle bli mer likvärdig för eleverna med ett mer utbrett kollegialt samarbete bland lärare och tillämpande av didaktiskt material som stöttar lärare i att identifiera huvudsakliga lärandemål.

The aim of this study was to examine whether two prominent publishing houses, which create teaching material for the course English 5, have preconceived ideas and assumptions regarding pupils within vocational programs or programs that prepare students for further studies. We examined two sets of textbooks (one for vocational programs and one for higher education preparatory programs) from two different publishing houses and their marketing of these online. We used critical discourse analysis to find out if any assumptions can be detected in the way the publishing houses market the two versions. The main finding regarding this was that both publishing houses stressed the fact that their textbooks were well-structured when marketing them towards vocational programs. Furthermore, we have examined two textbooks from each publishing house to see if the amount of text and vocabulary differ depending on what program the textbooks are aimed at. The results show that the texts were in general shorter in the vocational textbooks and contained more common words and more everyday language compared to the textbooks made for non-vocational programs.

AI-programmet ChatGPT är ett nytt tekniskt fenomen som debatteras inom skolvärlden. Då programmet kan skriva alla möjliga slags texter åt den som frågar, uppstår frågan om vad detta innebär för skrivande i svenskämnet. Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur ChatGPT påverkar svensklärares uppfattning om vad som är viktigt gällande skrivande och skrivundervisning. För att besvara syftet intervjuas fyra svensklärare i gymnasiet och svensklärare i en Facebook-grupp tillfrågas. Intervjuerna och svarskommentarerna analyseras utifrån Ivanic didaktiska skrivdiskurser. Resultatet visar att svensklärarnas beskrivning av deras skrivundervisning framför allt färgas av färdighetsdiskursen, genrediskursen och processdiskursen, medan svensklärarnas syn på varför skrivande är viktigt trots verktyg som ChatGPT tydligast präglas av diskursen om tänkande och lärande och kreativitetsdiskursen. ChatGPT:s existens synliggör skillnader mellan vad som uppges vara viktigt i skrivundervisningen och varför skrivundervisning är viktigt, men dessa skillnader (eller ChatGPT) verkar än så länge inte påverka skrivundervisningspraktiken.

Studiens syfte var att synliggöra hur lärare arbetar för att inkludera eleverna i fritidshemmet. Det gjordes utifrån följande två frågeställningar: Hur uppfattar lärare i fritidshemmet det relationsskapande arbetet med eleverna? Hur arbetar lärare i fritidshemmet med specialpedagogiska anpassningar för att bidra till inkludering? En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes för att få svar på frågeställningarna. Sju utbildade lärare i fritidshem kontaktades och godkände att delta i studien.  Studien utgick från den relationella teorin för att synliggöra lärarnas relationsskapande arbete och specialpedagogiska anpassningar för att inkludera eleverna i fritidshemmet. Perspektivet kan öka förståelsen för elevernas behov och hur lärarna kan arbeta för att eleverna ska inkluderas. Resultatet visade att lärarna i studien anser det relationsskapande arbetet med eleverna som en viktig grund och en förutsättning för arbetet och undervisningen. De menade att eleverna behöver känna sig trygga och erbjudas den anpassning de är i behov av för att kunna tillgodose sig undervisningen i fritidshemmet. Lärarna i studien påvisade förståelse för elevernas olikheter och strävan efter att inkludera eleverna men lyfter att de saknar vissa förutsättningar för att känna sig tillräckliga för alla elever. Lärarna ansåg att förändringar behövs för att de ska kunna arbeta utifrån sitt uppdrag där det ingår att skapa relationer och erbjuda eleverna ett fritidshem som inkluderar alla och bidrar till lärande och utveckling.

Denna undersökning har till syfte att belysa vilka uppfattningar lärare i fritidshem harpå inkludering i sin fritidsverksamhet. Genom undersökningen visas vilka möjligheteroch hinder som finns i verksamheten på fritidshemmet.Genom att undersöka hur personalen ser på vad som behövs för att ge elever stöd, vilkaresurser som finns i fritidshemmet och som alla elever är inkluderade ifritidsverksamheten ger arbetet en liten inblick i hur det kan vara i fritidshemmet.Metoden som har använts är en kvalitativ metod i form av en enkätintervju med olikaformer av struktur på frågor för att kunna få ut så mycket information som möjligt.Resultaten har sedan analyserats och bearbetats med hjälp av den sociokulturella teorin,genom användningen av begreppen som används i teorin.Arbetet ger en kort översikt av hur utvecklingen av fritidshemmets verksamheter hargått till. Likaså hur det skulle kunna se ut i fritidshemmets verksamheter i dagensfritidshem.Resultatet visar på att det finns situationer som till exempel bristfälliga lokaler eller attpersonalen som saknar kompetens, vilket kan göra att verksamheten inte alltid fungerarsom man önskar att den skulle göra. Undersökningen visar även att det alltid finns sakersom man som personal kan arbeta med inom verksamheten. Undersökningen kan bidratill att skapa en större förståelse för hur verksamheten i fritidshem kan utvecklas på ettgivande sätt, med fokus på vikten av personalkompetens, anpassade lokaler och resurserför ändamålet samt möjligheten till resurser för att skapa en inkluderade miljö föreleverna.

This study begins with a presentation of civics teachers’ free space in their selection of topics regarding their daily lectures with their students. The study also presents a new view on Swedish school systems, where an increased threat level, perceived or real, is always present. To support this view there is a statement regarding Swedish teachers unions closing down schools due to unsecure working environment for their members and that the unions also educate their members to be safe and to keep their students safe during a school attack. After this intro the problem for this study is presented and this studies purpose is to answer the question whether teachers is affected by the school attacks regarding their selection of topics in civics, more specific their selection of controversial topics. For this there has been a theory to break perceived eco-chambers to analyse the answers given in this study. And the method of choice for this study is a qualitative, semi structured interviews has been done with four teachers in civics. These interviews have afterwards been processed and analysed with the help of a thematic model, where the teachers answers has given different themes in their answers and these themes has then been compiled to the studies answers. The results shows that the four teachers chosen for the interviews is not affected by the new view of the Swedish school that is presented in the intro. Although the teachers mention that in discussions with their peers there has been mentioned of topics that has been disregarded due to fear of conflict with students. The result also shows that teaches have difficulties to name controversial topics due to that this is regarding to class reactions. / Denna studie presenterar i sin inledning de friutrymme som svenska lärare har kopplat till deras dagliga verksamhet. Vidare presenteras också en ny bild av svensk skola där en ökad hotbild, upplevd eller verklig, är ständigt närvarande. Facken har både stängt skolor på grund av alldeles för otrygg miljö för deras medlemmar och facken utbildar även medlemmar i inrymmning, alltså hur medlemmarna skall agera vid en skolattack. Denna inledning mynnar sedan ut i frågeställningar som rör hur lärare i samhällskunskap gör ett urval för att utröna om denna nya bild av svensk skola är något som påverkar deras urval av ämnen i samhällskunskapen, framför allt kopplat till kontroversiella ämnen. Till detta har en teori valts som skall försöka att bryta upplevda eko-kammare och filterbubblor, för att analysera svaren. För att besvara frågeställningar har kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjorts med fyra lärare. Dessa intervjuer har sedan gåtts igenom med en tematisk analys där svaren har bidragit med vissa teman som besvarar uppsatsens frågeställningar. I resultatet kan vi se att lärarna som intervjuats i denna studie inte känner sig påverkade av ”hotbilden” mot svensk skola. Det nämns dock att de har hört talas om kollegor som väljer bort ämnen på grund av rädsla för konflikter med eleverna. Resultatet visar också att lärare idag har svårt att peka ut specifika ämnen som kontroversiella utan att detta har med elevgruppens reaktion att göra.

Skolverket uppmanar i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet till att skolans verksamhet ska stimulera elever till ett livslångt lärande samtidigt som Skolinspektionen varnar om att elevers intresse i de naturvetenskapliga ämnena sjunker under mellanstadieåren. Samtidigt som TIMSS rapport från 2020 visar på höga ämneskunskaper inom de naturorienterande ämnena bland svenska elever. Hur går detta ihop? Syftet med denna studie att undersöka om en intresseskapande undervisning är gynnsam för elevernas lärande av naturvetenskapliga ämneskunskaper eller om det bara är till för att skapa intresse. Detta problemområde ledde oss till frågeställningarna:  Hur arbetar lärare för att eleverna ska lära sig naturvetenskaplig ämneskunskap?  Vilken effekt upplever lärare att intresseskapande naturvetenskaplig undervisning har på elevernas lärande? För att besvara frågorna har sju yrkesverksamma naturvetenskapslärare i årskurs 4–6 deltagit i intervjuer som analyserats utifrån Douglas Roberts och Rodger Bybee’s sju kunskapsemfaser inom de naturorienterande ämnena. I analysen framträdde fyra teman som hade positiv effekt på elevernas tillägnande av naturvetenskaplig ämneskunskap i samband med intresse: Vardagskopplingar, Förkunskaper skapar intresse, Didaktiska val och Delaktighet eller aktivt deltagande? Denna intervjustudies slutsats belyser samspelet som krävs i undervisningen mellan intresse och ämneskunskaper som behövs för att elever ska stimuleras till ett livslångt naturvetenskapligt lärande för att kunna göra riktiga tolkningar av och kloka beslut i världen runt om dem både nu och i framtiden.

Syftet med detta examensarbete är att framställa en produktdriven terminsplanering som allsidigt behandlar det centrala innehållet och samtliga målsättningar inom ämnet slöjd i Läroplanen för den grundläggande utbildningen i Esbo i årskurs 6 (Svenska bildningstjänster, 2015). Ett särskilt aktgivande har riktats mot hur det tämligen nya ämnesområdet programmering kan implementeras i slöjdundervisningen med hjälp av mikrodatorenheten BBC Micro:bit. Examensarbetet följer en processbeskrivning där samtliga steg motiveras utgående från rådande styrdokument. För att uppvisa ett konkret redskap i utbildningssyfte innehåller examensarbetet en lärarhandledning samt ett instruktionskompendium för elever som vardera granskats av 4 respondenter i form av en ostrukturerad enkätintervju. Intervjuer och styrdokument har sedan kritiskt analyserats i syftet att utvärdera terminsplaneringens validitet samt genomförbarhet.