I den svenska matematikundervisningen har problemlösning fått en allt större roll genom åren. Idag finns formuleringar kring problemlösning med i samtliga kursplaner för matematik i gymnasieskolan, där det framgår att problemlösning ska synas i matematikundervisningen både som mål och medel. Forskningsfältet kring problemlösning är utbrett över hela världen och över decennier, och problemlösningsförmågan är något som idag efterfrågas på den internationella arbetsmarknaden. I den här studien har målet varit att försöka få en inblick i hur problemlösning sker i klassrummen, i vilken utsträckning samt hur läromedlen påverkar nivån av problemlösning. Observationer har genomförts i fyra olika klassrum och de läromedel som använts under lektionstillfällena har analyserats. Resultaten visar på att problemlösning inte skett i någon större uträckning, att de läromedel som använts till stor del innehåller proceduruppgifter samt att elever och lärares muntliga resonemang verkar vara de situationer då problemlösning oftast sker.

Studien grundar sig i tidigare forskning inom området digitala verktyg i fritidshemmet och ställs mot genomförda undersökningar. Forskningsetiska aspekter tas i beaktning under undersökningens framväxt. Genomförd studie har genomsyrats av enkäter samt semistrukturerade intervjuer i en så kallad mixed methods. Studiens teoretiska förankring valdes att förhålla sig till det sociokulturella perspektivet, i och med de likheter som finns i denna teori, och den undervisningsform som bedrivs i fritidshemmet. I resultatet lyfts det att lärare som innehar ett eget intresse har lättare för att använda digitala verktyg i fritidshemmets undervisning. Undersökningens resultat ställs sedan mot tidigare forskning och relevant litteratur.

According to the National Agency of Education in Sweden, ethics should be a part of technology education in compulsory school (Skolverket, 2011), though research shows that technology teachers struggle with how they should teach ethics in technology (Kåreklint, 2007). The National Agency of Education also states that although drama does not have its’ own syllabus in Swedish grade school, it is encouraged that it is integrated in other subjects. The purpose of this study was to inquire how drama can contribute to the teaching of ethics in technology education in secondary schools. This was attempted to be fulfilled by answering the question " How do teachers view the usage of drama as a pedagogical tool when teaching ethics in technology education?" The inquiry was answered conducting three semi structured interviews with three different technology teachers from three secondary schools in Sweden. All teachers had previous to the interview received and conducted a lesson plan with their pupils, specifically developed for this study, where ethics in technology could be taught with a drama exercise. The interview was largely based on the teachers’ impression of this lesson. The result of the study shows that all participating teachers were very positive to the idea of using drama as a tool when teaching ethics in technology education. All teachers expressed that the lesson had gone well and they all answered that they could see themselves use drama as a tool again. The conclusion being that drama could be a viable option for teaching ethics in technology education. / I läroplanen för grundskolan ska tekniketik vara en del av teknikundervisningen (Skolverket, 2011). Dock har forskning visat att lärare i Sverige har svårt att inkorporera detta i sin teknikundervisning (Kåreklint, 2007). I läroplanen för den svenska grundskolan så är drama inget eget ämne, men uppmanas av Skolverket (2016) att integreras i andra ämnen. Syftet med denna studie var att undersöka hur drama kan bidra till undervisningen av tekniketik genom att besvara frågeställningen "Hur ser lärare på användningen av drama som ett didaktiskt verktyg i teknikundervisningen kring etik?" Frågeställningen besvarades genom att intervjua tre tekniklärare från tre olika svenska grundskolor. Innan den semi-strukturerade intervjun hölls hade lärarna mottagit och utfört en för denna studie designad lektionsplanering där tekniketik lärdes ut genom en dramaövning. Intervjuerna vilade till största del på den uppfattning lärarna fått kring lektionen i fråga. Resultatet av studien visade att alla medverkande lärare såg positivt på att använda drama som ett didaktiskt verktyg för att lära ut tekniketik. Samtliga lärare uttryckte att lektionen hade fungerat bra och att de planerade att fortsätta använda dramaövningar i framtiden. Slutsatsen var att dramaövningar kan vara ett alternativ för undervisning av tekniketik.

Syftet med undersökningen var att, ur ett elevperspektiv, öka kunskapen om vad elever i åk 2 anser om studieron under matematiklektionerna och med ett särskilt fokus på elever i SUM(särskilda undervisningsbehov i matematik). Genom en replikationsstudie genomfördes en filmbaserad enkätundersökning med 82 elever i åk 2, varav 9 elever i SUM. Resultatet visade på brister i studieron redan i åk 2. Efter analysen framkom fem faktorer som skiljer mellan de elever som svarade att de får studiero på matematiklektionerna och dem som inte får studiero. De fem faktorerna var; matematik är tråkigt, matematik är svårt, tar inte hjälp från kompisar, inte tillräckligt med utmaningar och får inte vara med och bestämma. I studien framkom också att elever i SUM påverkas i större omfattning av att inte få studiero vilket gör att dessa faktorer är något som bör beaktas redan i lågstadiet.

Tidigare forskning indikerar att elevers enskilda arbete med matematikläroböcker som stöd har ökat och att läroböckerna framför allt fokuserar på matematiska proceduruppgifter. För att undersöka om matematikläroböcker som används idag framför allt innehåller proceduruppgifter analyserades två läroböcker i matematik för årskurs 9. En enkätundersökning genomfördes för att undersöka hur stor andel av lektionstiden som lärare uppskattar att eleverna arbetar i läroboken samt vilka fördelar och nackdelar lärare ser med denna undervisningsform. Resultaten visar att läroböckerna till stor del innehåller proceduruppgifter och att lärare uppskattar att nästan halva lektionstiden består av enskilt arbete i läroboken. Lärare uppger flera för- och nackdelar med läroboksbaserat arbete där många av dess styrkor även kan innebära begränsningar. Om lärare i stor utsträckning undervisar med enskilt arbete i läroböcker, som till stor del behandlar procedurförmågan, finns risk att eleverna inte utvecklar alla matematiska förmågor, som skolans styrdokument lägger stor vikt vid.

Studien syftar till att undersöka hur gymnasielärare i matematik resonerar och arbetar med rättssäker betygssättning. Sex lärare från två städer har intervjuats om bedömning och betygssättning och utifrån dessa intervjuer har tre teman hittats. Temana som hittades var rättssäkert, gränsfall och samarbete och insamlingen av information om elevers kunskaper. Det visade sig att det nationella provet används för att få en rättssäker betygssättning och de flesta lärare utgår till stor del av resultatet på det nationella provet när de ska sätta betyg i en kurs. Dilemmat om gränsfallen vid betygssättning berörs och det var även vid dessa gränsfall som lärarna valde att samarbeta och ta hjälp av kollegor. Lärarna använde lektioner på olika sätt, vissa menar att lektionstiden är bra underlag för samla in information om vad elever kan medan andra menar att det inte går att samla in information under lektioner för att tiden går åt till att få eleverna att arbeta.

Syftet med studien är att undersöka om och hur undervisningen lärare i f-3 beskriver att de genomför, skiljer sig beroende på vilket läromedel de använder. Studiens metod utgår ifrån en kvalitativ ansats med personliga intervjuer. Teorin som presenteras är läroplansteori och den används för att se hur lärare realiserar läroplanen genom sitt läromedel. Studiens resultat indikerar att undervisningen kan se olika ut beroende på vilket läromedel som används och även att lärare som är ny på läromedel följer gärna manus när de undervisar. Slutsatsen av studien är att de olika läromedlen möjliggör olika typer av undervisningssätt. Rik matematik tycks stödja en undervisning som karaktäriseras av interaktiva genomgångar och kooperativt arbete för eleverna medan Favorit matematik tycks stödja en undervisning som karaktäriseras av ett mer traditionellt sätt som individuell räkning för eleverna.

I denna studie har lärares arbete med textsamtal i samband med skönlitterär högläsning undersökts. Skolinspektionen har genomfört en granskning där det framkom att det läsfrämjande arbetet på skolorna minskar och att det var en brist på samtal om text. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare på mellanstadiet studerades aspekter som utmärker lärares arbete med textsamtal samt om deras arbete med textsamtal kan öka elevernas läsförståelse. Undersökningen visade att lärarnas arbete utformas genom att de stannar upp vid svåra ord, ställer frågor och tänker högt för att förmedla olika lässtrategier till eleverna. Samtliga lärare visade sig sträva mot en gemenskap där lärandet sker i en social kontext med hjälp av verbal stöttning. Utifrån lärarnas svar kring hur de arbetar med textsamtal kunde det konstateras att de arbetssätt som används har potential att öka elevernas läsförståelse. Lärarna arbetar med att utöka elevernas ordförråd och för att utveckla deras hörförståelse. Den brist på samtal som tidigare framkommit stämmer emellertid inte överens med det resultat som framkommit i denna studie.

Mindset har en stor inverkan på elevens tilltro till sin förmåga och är avgörande för dennes inställning till ämnet matematik. Läraren har i uppdrag att planera sin undervisning så att samtliga elever får en möjlighet att utveckla ett dynamiskt mindset för att på så vis finna glädjen och bli framgångsrika inom ämnet. Studien syftade till att öka kunskapen om hur lärare arbetar med helklassundervisningen i matematik på mellanstadiet för att främja ett dynamiskt mindset. Utifrån intervjuer beskrev sex verksamma matematiklärare på mellanstadiet hur de arbetar med klassrumsklimat, aktiviteter och feedback för att främja ett dynamiskt mindset hos eleverna. Studien resulterade i att klassrumsklimatet bör bidra till att eleverna känner sig trygga för att på så vis våga ta plats i klassrummet och bli bekväma med att misslyckas och se detta som en naturlig del av lärandet. Resultatet visade även att praktiska övningar är framgångsrikt i arbetet för ett dynamiskt mindset, samt att läraren bör ge feedback som är konkret, positiv och framåtsyftande.

Utomhuspedagogik har blivit en allt större del i dagens undervisning och det har forskats mycket om detta på senare år. Utomhuspedagogiken sägs ha en stor påverkan på elevers lärande där många faktorer påverkas positivt av denna sorts undervisning. Denna studies syfte är att ta reda på vad lärare har för förhållningssätt till utomhusmatematik och hur de anser att utomhuspedagogiken bidrar till elevernas lärande. För att besvara studiens frågeställningar användes Deweys tre principer: Frihetens natur, Erfarenhetens kontinuitet och Social kontroll som tillhör Deweys lärandeteorier. De som intervjuades var lågstadielärare runt om i landet som var oberoende av varandra. Resultatet för studien visade att lärarna tycker det är bra med utomhusmatematik då det bland annat ökar elevernas motivation. Alla använde sig däremot inte av detta vilket sades bero på olika yttre faktorer.