In this study we have analyzed the Swedish fantasy novel Cirkeln by Mats Strandberg and Sara Bergmark Elfgren (2011). The aim of the analysis was to investigate how the fantasy genre is influenced by christian ethics, and whether it is possible to use this novel when teaching students in upper secondary school about the core values expressed in the school curriculum, which is based on the values and ethics of western christian society. We also ask if the novel Cirkeln carries other religious influences that might deepen the student’s understanding of the world outside of their own. The study showed that there are many parallels to both christianity and the pagan religion wicca in the novel, which makes it an excellent foundation for conversations about religion, values and moral dilemmas in school.

Det finns ett stort behov i Sverige att satsa på matematik i skolan, det visar både PISA och TIMSS-undersökningar. Nationella proven visar även att många elever presterar sämre på uppgifter som bearbetar problemlösningsförmågan. Enligt flera forskare främjar problemlösning elevers matematiska kunskaper och enligt ämnesplanerna ska elever även kunna använda denna förmåga i sitt vardagliga liv efter skoltiden. Syftet med studien är att tillhanda djupare förståelse inom matematisk problemlösning genom studiens frågeställning: Vilka utmaningar finns det i problemlösning för gymnasielever utifrån Polyas lösningsstrategier? För att undersöka detta har en systematisk litteraturstudie tillämpats. Urvalet hämtades från artiklar som fokuserar på problemlösning för high school elever med fokus på Polyas problemlösningsstrategier. En tematisk analys applicerades vid bearbetningen av empirin och resultatet kunde kategoriseras i olika teman. Resultatet visade att de främsta utmaningarna för eleverna var att kunna förstå problemet, att kunna omvandla ett problem i vardagen till matematik, att kunna bearbeta problemlösningsuppgifter på ett korrekt sätt och slutligen att kunna reflektera över svaret. Elever tenderar att arbeta med procedurförmågan i större utsträckning än problemlösning vilket hämmar elevers problemlösningsförmåga då inte tränas i den. Elever kan gynnas av att lära sig om hur man löser problemlösning vilket kan bidra till att eleverna strukturerar sina lösningar och tänkande. Denna studie är relevant för lärare inom matematik eftersom det finns brister i elevers problemlösningsförmåga enligt internationella och nationella undersökningar. Det är ett relevant bidrag till matematikdidaktiken och kan användas i lektionsplanering.

Tidigare forskning lyfter förskolläraren och dennes betydelsefulla roll för barns möjligheter att använda och utveckla olika färdigheter i relation till digitala verktyg i förskolan. Dock finns det studier som också visar att förskollärare ifrågasätter användandet av digitala verktyg i förskolan. Då förskolan ska vara likvärdig oavsett vilken förskola ett barn går på är syftet med denna studie att undersöka vad förskollärare har för erfarenheter av att arbeta med digitala verktyg i förskolan, hur de resonerar om uppdraget samt hur de erbjuder barn att använda digitala verktyg i förskolans verksamhet och med vilket syfte de gör det. Studien är kvalitativ och som metod används semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare. Intervjuerna har analyserats med hjälp av begrepp från sociokulturell teori samt tidigare forskning. I resultatet blir det synligt hur förskollärarnas ibland bristande digitala kompetens får betydelse för arbetet med digitala verktyg, vidare visar resultatet att de ändå anser sig kunna leva upp till de riktlinjer läroplanen anger men att de anser att den digitala kompetensen alltid kan vidareutvecklas, bland annat genom det kollegiala lärandet. Genom att de även tar vara på barnens kunskaper och tidigare erfarenheter visar resultatet även att de anser sig utvecklas tillsammans med dem. Resultatet visar också att förskollärarna erfar att det finns ett antal faktorer som försvårar arbetet med digitala verktyg, dessa svårigheter berör bland annat organisatoriska aspekter såsom bristande ekonomiska resurser, tid och svårigheter att ladda ner applikationer. Dessa faktorer påverkar även hur de kan erbjuda barnen att använda de digitala verktygen i förskolan enligt resultatet.

Inom läroplansteori behandlas aspekter av effektivitet och utförbarhet inomskolans verksamhet. Syftet med detta arbete är att undersöka gymnasieeleversuppfattningar och erfarenheter av koncentrationsläsning som undervisningsformoch dess utförbarhet i en samtida gymnasieskola. Inom arbetet läggs rampljusetgymnasieeleverna som går Estetiska programmet och därav omfattas bildämnetoch de kurser som ingår i programmet. Arbetet undersöker ramfaktorteorin irelation till undervisningsformen och vilka ramfaktorer som spelar roll i dessasammanhang. Studien genomförs med hjälp av intervjuer som sedan analyserasmed hjälp av en fenomenologisk infallsvinkel. Arbetet resulterar i olikaperspektiv på gymnasieelevers uppfattningar om konceptet tid, vad de har att sägaom koncentrationsläsning och vad en bra undervisning innebär för dem.

This study examines art teachers' challenges and opportunities and the impact of Lgr22 on art teachers' didacalicum in theory and practice. The study is based on three qualitative informant interviews carried out in an exchange of knowledge. The study's theoretical perspective connects through curriculum theory in three stages textual discourse, interpretive discourse with practical discourse. The result shows that Lgr22 is a development of Lgr11. The result shows that all informants agree that there has been a shift in Lgr22 from goals and exhibitions, to making visible to the students their learning process from idea via work process to results, where the student's testing and reassessment is in focus. This agrees well with today's research on learning. Lgr22 where it is stated that the visual arts teacher must start from the students' world of interests and their own visual culture. Several of the study's informants use the research-based idea of value-creating science to achieve this goal. In the study, their results go so far as to say that the new word combinations in Lgr22 contribute to creating, through an evolution, a new and forward-leaning tradition for the pictorial subject.

This study examines which historical themes that occur in four textbooks used to teach German in grade nine in Sweden. The study also examines the presentation of the historical themes in said textbooks. The methods used consist of the factual textanalysis and the critical discourse analysis. The results show that the identified historical themes focus on the history of Germany and the historical period from the first world war to the reunification of Germany. The results also show that thetextbooks have different presentations of different historical themes. Some historical themes that are presented in similar ways across the textbooks are however that resistance is illuminated in descriptions of Nazism and that famous historical persons are positively described. In light of the results, the conclusions, among others, are that the textbooks use a careful description of Nazism but a positive description of German culture.

De senaste årens stora flyktingvågor har en stor påverkan på skolan och idag har många skolor samt lärare erfarenheter av att ta emot nyanlända elever. Dessa elever kommer från olika länder med olika kulturer, religioner och utbildningssystem. Eleverna har med sig olika kunskaper och erfarenheter som skulle kunna bidra i religionsundervisningen i dagens sekulariserade Sverige. Frågan är hur man kan tillvarata denna kunskap i undervisningen och inkludera de nyanlända eleverna. Detta är frågor som behandlas i denna studie Syftet med denna studie är att identifiera och problematisera vad som karaktäriserar mellanstadielärares didaktiska val och praktiker som på ett framgångsrikt sätt dels tillvaratar direktintegrerade nyanlända elevers erfarenheter och förkunskaper, dels främjar inkludering och deras utveckling av ämneskunskaper. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod och analysen av data genomfördes genom en tematisk analys. Resultatet visar att det finns flera strukturella och organisatoriska utmaningar när det gäller religionsundervisning för nyanlända elever. Samtidigt framkommer olika didaktiska val som lärare gör för att överkomma dessa hinder för att så långt som möjligt utveckla nyanlända elevers ämneskunskaper i religion.

Studien syftar till att undersöka hur legitimerade förskollärare i tidigare studentuppsatser beskriver att de didaktiskt planerar och tillämpar högläsning i förskolan för att främja barns lärande och utveckling. Studien är en allmän litteraturstudie med systematisk ansats där empirin bygger på 27 studentuppsatser med legitimerade förskollärare som respondenter. I resultatet redovisas en sammanställning av hur förskollärarna i studentuppsatserna beskriver att de planerar och tillämpar högläsning. Resultatet synliggör att förskollärare planerar och tillämpar högläsning på varierade sätt vilket påverkar både högläsningens kvalitet och förekomst samt barnens möjligheter till utveckling och lärande. Majoriteten av förskollärarna synliggör en medvetenhet kring högläsningens fördelar och möjligheter samtidigt som resultatet redovisar brister inom förekomsten av både planering och tillämpning. I diskussionen synliggörs att många förskollärare har en bristande teorikunskap vilket påverkar den didaktisk-metodiska handlingskompetensen. I ”Läroplanen för förskolan” (2018) redogörs att förskolläraren ansvarar för det målstyrda arbetet i förskolan samt att barns lärande främjas och utmanas. Förskollärares kunskap och intresse är två viktiga faktorer som påverkar högläsningens förekomst och kvalitet och studien synliggör vikten av att barnens omges av läsande vuxna.

Flera internationella studier som PIRLS och PISA visar att svenska elever har en allt sämre läsförståelse. Läsningen på mellanstadiet präglas av ett allt större behov av att utveckla läsförståelse. Den skönlitterära läsningen kräver en särskilt sorts läsande som kännetecknas av en öppenhet, där läsare i högre grad utforskar horisonter och där budskap inte alltid är givna. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka hur läsförståelseundervisning av skönlitteratur kan genomföras på ett framgångsrikt sätt, för mellanstadieelever i ämnet svenska. Utgångspunkten för studien är nio vetenskapliga artiklar som genom tematisk analys har synliggjort tre bärande teman: undervisningsmetoder, läsförståelsestrategier och metakognition. Litteraturstudiens resultat indikerar att förutsättningen för en framgångsrik undervisning är att läsförståelsestrategier samspelar med en medveten explicit strategiundervisning, där elevers metakognitiva lärande är centralt, för att de ska bli starka och självständiga läsare.

Kooperativt lärande är ett arbetssätt som syftar till att elever arbetar i mindregrupper, tilldelas olika roller samt lär sig av varandra. Syftet med den härsystematiska litteraturstudien är att ta reda på vilka utmaningar och möjligheter detfinns med det kooperativa lärandet i matematikämnet, i årskurs 1–6. Resultatetbygger på resultat från 20 olika vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyseratsoch sammanställts för att kunna besvara litteraturstudiens frågeställningar.Resultatet i litteraturstudien visar att det både finns möjligheter och utmaningar medett kooperativt lärande i matematik. Det har visat sig utifrån de tvåhuvudkategorierna möjligheter och utmaningar. Under huvudkategorin möjligheterhar resultatet utgått från följande underkategorier: matematiska förmågor, ökadeprestationer inom matematik, sociala förmågor samt lågpresterande elever. Underutmaningar är det följande underkategorier: svårigheter med gruppkonstruktioner,begränsat matematiskt tänkande samt begränsade matematiska förmågor, somresultatet utgår från. Flertalet artiklar visar på möjligheter med kooperativt lärande imatematik. Den möjlighet som flest artiklar nämner är ökade prestationer inommatematik hos elever tack vare kooperativt lärande. Artiklarna indikerar även på attdet finns ett antal utmaningar med kooperativt lärande i matematik.Gruppkonstruktioner är den aspekt som flest artiklar lyfter som en utmaning. Detgäller när lärare ska konstruera grupper i det kooperativa matematikklassrummet.