Studier visar att flickor i tonåren lider av stress och oro i högre utsträckning än pojkar och att stressen ofta är skolrelaterad. Syftet med denna studie är att undersöka om mental träning kan ha samband med flickors tankar om sig själv och ämnet matematik. Under tre veckor genomfördes en intervention där en licensierad mental coach medverkade för att guida fyra tonårsflickor i den mentala träningsformen IMT, integrerad mental träning. Enskilda kvalitativa intervjuer genomfördes med flickorna vid start och slut samt att de fick fylla i en skattningsenkät vid start och slut för att se utgångsläget och slutstatus i deras tankar om sig själva och matematiken. Under dessa tre veckor fick flickorna mental träning i skolan två gånger per vecka samt att de fick ljudfiler med avslappningsövningarna att lyssna på, på fritiden. De fick även en personlig reflektionsbok där de kunde skriva ned sina reflektioner och tankar varje dag. Studien visar på en del förändringar i deras mindset, där de vid slutet av interventionen visade ett mer dynamiskt mindset men särskilt visar resultaten att de blivit mindre stressade och att de genom andningsövningarna fått ett verktyg att använda i skolsituationer som känns jobbiga, till exempel inför prov och redovisningar. Vår slutsats är att mental träning kan hjälpa elever att minska stress och förbättra den psykiska hälsan som i sin tur leder till ökad förmåga att klara av sina studier inte bara i matematik utan i alla skolämnen.

Utifrån historieämnets läromedel och material kan det uppfattas som att kvinnorna i historien inte är av stor betydelse. Det är ett tydligt märkbart fokus på männen, medan kvinnorna många gånger blir osynliggjorda. Lärare och lärarstudenter förväntas trots detta arbeta för att skapa en jämställd historieundervisning där både kvinnor och män synliggörs. Den tidigare underrepresentationen av kvinnor i läromedel bör däremot inte resultera i att det läggs ett större fokus på kvinnor än män i undervisningen. Att lägga ett större fokus på kvinnor än män är motsägelsefullt i vad en jämställd undervisning innebär. I vår kunskapsöversikt kommer vi därför att undersöka hur stor möjlighet skolan och verksamma lärare har för att skapa en jämställd undervisning samt bidra till att utveckla elevernas förståelse för genus och maktbalansen mellan kvinnor och män. Undersökningen kartlägger i hur stor omfattning intresset finns hos eleverna av att undervisas om kvinnohistoria och varför eventuella motstånd uppstår. Kunskapsöversikten omfattar olika studier om hur kvinnor framställs och hur frekvent de förekommer i läromedel inom historia samt hur underrepresentationen påverkar kvinnliga elever. Denna kunskapsöversikt kan användas som verktyg för historielärare när de ska implementera kvinnohistoria i undervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers föreställningar om och erfarenheter av skolans demokratiuppdrag samt att tolka dessa till hur skolan sköter sitt demokratiuppdrag. För att definiera skoldemokrati har vi valt att konkretisera begreppet utefter Dahls fem demokratikriterier och Deweys definition av demokrati. Metodmodellen för uppsatsen är en kvalitativ studie med fokusgrupper med gymnasieelever. Tidigare forskning pekar på att skolan brister i sitt demokratiuppdrag, att skolan inte kan ses som en demokratisk arena och att elever inte bryr sig om demokrati i stort. Av resultatet utifrån elevernas svar framkommer en mer positiv bild av det hela.Eleverna får påverka under skolans ramar och de värnar om demokratin och ser vikten av kunskap för att bevara den. I analysdelen av resultatkapitlet så kopplar vi samman elevernas svar mot vår teoretiska utgångspunkt med Dahl och Dewey för att sedan i diskussionen operationalisera med tidigare forskning.

En studie av gymnasielärares arbete med olika strategier för att bemöta kontroversiella frågor i samhällskunskapsundervisning. Hur bemöter lärare kontroversiella frågor i sin undervisning? Och varför är det viktigt att ha en strategi? Vilka strategier går att använda i undervisningen? Denna studie ämnar att undersöka hur fem samhällskunskapslärare använder olika strategier för att bemöta kontroversiella frågor i samhällskunskapsundervisningen. Metoden som användes var en etnografisk metod som baserades på observationer och intervjuer med dessa fem lärare under och efter undervisningsmomenten. Respondenterna kom dels från olika skolor men även från samma skola i olika områden inom Uppsala kommun. Studien är baserad på att komma nära den verklighet som finns i den pedagogiska verksamheten. Vi utgick från två olika teorier när vi analyserade det insamlade materialet. Vi utgick från Robert Stradling och Sture Långström och Arja Vitras teorier som handlade om förutbestämda strategier som kunde förekomma i samhällskunskapsundervisningen i bemötandet av kontroversiella frågor. Slutsatsen vi kom fram till var att vi totalt kunde identifiera sju av dessa strategier och hur de kunde te sig i undervisningen. Det visade sig till exempel att vissa lärare allierade sig och tog parti, vissa var djävulens advokat och provocerade och vissa var undvikare av kontroversiella frågor. Det var däremot ytterst få lärare som var rädda att lyfta upp ämnen som kunde leda till konflikter. Vi kom även fram till att kontroverser kunde uppstå i själva ämnesstoffet men också sinsemellan eleverna

Källkritik är ett centralt inslag i många ämnen, inte minst i samhällskunskapen. Syftet med denna uppsats  var att  undersöka  svenska elevers olika förhållningssätt till källkritik i gymnasiearbeten inom samhällsvetenskapsprogrammet. De metoder som har använts är kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ innehållsanalys med en fenomenografisk ansats. Materialet som har analyserats består av 27 gymnasiearbeten från fyra olika skolor, skrivna av elever på samhällsvetenskapsprogrammet under åren 2017–2022.  Resultatet visade att eleverna använde sig av många olika källtyper i sina gymnasiearbeten, men att majoriteten av dessa var digitala. Det visade även att eleverna förde en mängd olika resonemang för att motivera  sina  val av källor. Vissa av dessa  gick  i linje med en traditionell källkritik,  andra  en mer utvidgad källkritik och en del  fördes  utifrån personliga upplevelser.  Resultatet visade även att det gick att urskilja olika uppfattningar gällande källkritik utifrån elevernas resonemang. Dessa uppfattningar handlade bland annat om källkritikens värde, innehåll och praktik. Sammanfattningsvis visade studien på en stor variation i elevernas källkritiska förhållningssätt,  vad gäller de källtyper  som använts,  elevernas  källkritiska resonemang  samt  de olika uppfattningar som gått att urskilja.

I denna studie analyseras fem högstadielärares uppfattningar om grammatikundervisning i engelska. Syftet är att undersöka och belysa lärarnas syn på grammatikundervisning och deras uppfattning om styrdokumentens påverkan. Fem halvstrukturerade intervjuer har genomförts. Ansatsen har varit att analysera materialet utifrån en fenomenologisk ansats och tolka resultatet med hjälp av relevanta etablerade teorier och begrepp sprungna ur forskning om språkundervisning och språkinlärning. Det insamlade och analyserade materialet består av intervjuer och en genomgång av gällande styrdokument för engelska på högstadiet. Resultatet visar att uppfattningar om, och omfattning av, grammatikundervisning skiljer sig åt mellan de intervjuade lärarna. Studien söker ingen generaliserbarhet, främst på grund av studiens omfattning men även dess fenomenologiska ingång. Vidare redovisar studien att styrdokumenten lämnar stort utrymme för lärarnas egna tolkningar av grammatikens roll i engelskundervisningen. Det kan förklara orsaken till de många olika undervisningssätt och metoder som de intervjuade lärarna i denna studie använder sig av. Vidare kan konstateras att lärarnas personliga inställning till grammatik förefaller ha relativt stor betydelse för vilket utrymme den ges i undervisningen och hur undervisningen utformas.

Det här arbetet behandlar den situation som idag råder, gällande problematiken kring fallande intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Jag belyser hur det ser ut idag och vad forskning pekar på för olika lösningar för att öka intresset inom naturvetenskapliga ämnen i skolan. Ett exempel på en sådan lösning har genomförts på en svensk gymnasieskolas naturvetenskapliga program. Där har lärarna arbetat mer ämnesintegrerat, med tydligt fokus på programmålen för att stärka kärnkompetenserna. Det här försöket har jag studerat med stöd av en enkät för att mäta förändringar i elevernas attityder samt tagit del av lärarnas observationer. Resultaten visar att dessa elever efter avslutat projekt bland annat är mer källkritiska, tycker naturvetenskapliga ämnen är enklare och ser tydligare samband mellan problem i samhället och skolans undervisning i naturvetenskap, än parallellklassen som läst på traditionellt vis. Eleverna blir också mer positivt inställda till en fortsatt karriär inom områdena naturvetenskap och teknik. Implikationerna av projektet indikerar att om skolans mer övergripande mål, i detta fall kärnkompetenser och programmål, uppmärksammas i större utsträckning, kan det i högre grad bidra till uppsatta mål med skolans verksamhet och samtidigt medföra flera förändringar i elevers attityder till naturvetenskap och teknik som är prioriterade både inom forskning såväl som i skolmyndigheters utvecklingsprojekt. Därför diskuteras resultaten utifrån dessa implikationer.

I läroplanen för grundskolan står det att alla elever ska få en likvärdig utbildning. Det är därför viktigt att alla elever får den utmaning de behöver i skolan för att utvecklas. Studiens syfte är att få mer kunskap kring hur lärare på lågstadiet planerar och utmanar för de högpresterande elevernas skrivande. Detta är ett forskningsområde som har stor brist på forskning. För att besvara studiens frågor intervjuades fyra lärare som undervisar i årskurserna ett till tre. Dessa intervjuer analyserades sedan tematiskt utifrån lärandets fyra zoner. Resultatet visade att samtliga lärare har en gemensam bild över vilka elever som anses vara högpresterande. Lärarna berättade att de försökte nå fram till de högpresterande eleverna och utmana dem. Under intervjuerna berättade lärarna att de inte hade nog med tid för att planera utmanande aktiviteter för de högpresterande eleverna.

Vilket mindset en person har kan ha en stor inverkan på hur den tar sig an ny kunskap och utvecklas i skolan. Detta kan i sin tur innebära svårigheter för de lärare som förväntas förmedla kunskap och utbilda elever. Denna studie har som syfte att ta reda på vilket sätt lärare uppger att de arbetar för att öka motivationen hos elever i matematikundervisningen samt vilka svårigheter som kan uppstå i detta arbete. Vidare är syftet att förstå hur lärarens arbetssätt går att förstå utifrån begreppet dynamiskt mindset. Studien är en kvalitativ intervjustudie som genomförts via intervjuer på sju lärare i årskurs 1. Den insamlade datan har analyserats och tolkats utifrån teorin om mindset och SDT. Resultatet visar att lärare aktivt använder sig av arbetssätt som stärker elevers motivation och dynamiska mindset. Däremot visar studien även att många utmaningar kan uppstå i detta arbete.

Läraren har stor påverkan på elevers skolframgång. De mål som läraren skapar blir till riktlinjer för eleverna om var de kunskapsmässigt ska, medan lärarens återkoppling hjälper eleverna fram till målet. Om mål och återkoppling saknas eller brister försämras elevernas motivation och inställning till ämnet. Studien undersöker hur lärare arbetar för att främja ett bra mindset genom att studera hur lärare arbetar med återkoppling, målformulering och motivation. Därför har en kvalitativ undersökning utförts där data insamlades med två metoder, observation och intervju. I studien framkom att områdesmål är något som främjar lärande och att eleverna ser progression. Både lärande- och prestationsmål behövs för att motivera eleverna. Genom att läraren är eftertänksam vid målformulering och återkoppling stöttas elevernas lärande. Vidare framkom att det är viktigt att läraren känner sina elever för att kunna ge återkoppling som når fram. Detta för att eleverna ska se lärandet som en process.