Samhället har idag blivit alltmer digitaliserat vilket även synliggörs i Sveriges skolor. Digitaliseringen har bidragit till att dataspelsindustrin har vuxit och digitala lärspel har blivit ett populärt inslag i undervisningen. Däremot har det utifrån erfarenheter i skolan uppmärksammats att digitala lärspel i matematikundervisningen inte alltid sker med en genomtänkt pedagogik. Syftet med studien var att öka kunskapen om integrering av digitala lärspel i årskurs 2 utifrån ett lärarperspektiv. Studien undersökte lärares erfarenheter och reflektioner av digitala lärspel i årskurs 2. För att kunna besvara studiens tre frågeställningar användes två teoretiska ramverk, ramfaktorteorin och SAMR-modellen. Intervjuer har använts som metod för att uppnå studiens syfte. Studiens resultat visade att digitala lärspel användes minst en gång i veckan. Lärarna beskrev att de använde digitala lärspel för att arbeta med samma ämnesinnehåll som i den ordinarie undervisningen men på ett annorlunda sätt. En positiv aspekt som lärarna lyfte fram med integreringen av digitala lärspel i undervisningen var att arbetssättet var motivationshöjande. I studien uppmärksammades det att lärarna sällan fick möjlighet till kompetensutveckling inom digitala lärspel

Forskning har visat att högläsning för barn ger goda effekter. Trots detta finns en syn om att högläsning främst passar yngre barn. Denna studies syfte är att undersöka hur lärare på mellanstadiet använder högläsning av skönlitteratur i klassrummet. Studien beskriver både varför lärare på mellanstadiet arbetar med högläsning samt hur de gör detta. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem svensklärare verksamma i årskurs 4-6. Teorin som ligger till grund för detta arbete är den sociokulturella teorin och den har använts vid utformning av intervjufrågor och vid analysering av datamaterialet. Studien visar att de tillfrågade lärarna ser högläsning som något viktigt och att anledningarna till att läsa högt är många. Det är det tilltänkta syftet som avgör hur lärarna väljer att arbeta med högläsningsboken. Arbetssätten kan variera mycket men genom studien har vi funnit återkommande arbetssätt bland alla lärare både före, under och efter högläsningen.

Denna studie har undersökt hur lärare ser på och beskriver sig arbeta med skönlitteratur på mellanstadiet. Vidare har studien undersökt hur lärare arbetar för att motivera elever till att läsa mer skönlitteratur. Dessa två frågeställningar har sedan jämförts med aktuell forskning inom området med utgångspunkt i två relevanta teorier vilka är sociokulturellt perspektiv på lärande och medbestämmandeteorin. För att besvara forskningsfrågorna har vi genomfört semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Studien har visat att lärare anser att skönlitteratur är viktig i undervisningen och att motivering sker främst genom att väcka läslust och glädje, vilket går under motivationsformen inre motivation. Studien har även visat att lärarnas beskrivning av sitt arbetssätt stämmer väl överens med aktuell forskning inom området. Ett möjligt problem med studien kan vara att det finns en skillnad mellan vad lärarna säger och vad de faktiskt gör i praktiken.

Formativ bedömning har visats ge stora positiva effekter på lärande och rekommenderas användas i grundskolornas undervisning. Dock har det inte varit helt enkelt att implementera metoden i skolan. Metoden förutsätter ett tryggt klassrumsklimat och trygga elever, omständigheter som inte alltid råder. Något som kan försvåra ytterligare är om elever har dåligt självförtroende i ämnet, något som forskning visat att många elever har i de naturvetenskapliga ämnena. Ämnet naturkunskap innehåller en stor mängd kunskapsstoff, termer och begrepp. Ett självrättande internetbaserat test skulle kunna vara ett användbart redskap för inlärning i detta ämne. Några studier har indikerat att kamratbedömning, en av nyckelstrategierna i formativ bedömning, kan ge ökad oro och otrygghet hos elever och andra att bedömning som görs anonymt kan öka deras trygghetskänsla. Syftet med denna undersökning var därför att undersöka hur anonyma internetbaserade test upplevs av gymnasieelever och om de är användbara redskap för självbedömning i naturkunskap. Undersökningen gjordes med en enkät. Resultaten visade att en stor andel elever var positiva till att göra test anonymt och att de upplevde att testen ökade deras insikter om vad de kunde och inte, alltså indikerar denna studie att anonyma internetbaserade test kan vara positiva för elevers trygghet och för självreglerat lärande.

Elevers attityd till biologi är en viktig påverkande faktor för deras inlärning. Många elever upplever ämnet som abstrakt och det går att fundera över om detta är något som förändras med åldern. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vilken attityd och attitydförändring personer har till ämnet biologi efter att ha avslutat gymnasiet, samt vilka faktorer som påverkat detta. Studien genomförs med en enkät där begreppet attityd delas upp i tre olika delar: en affektiv, en beteende och en kognitiv komponent. Resultatet visar att de flesta respondenter hade en positiv eller mycket positiv inställning till biologi. Till största del hade respondenternas attityd inte förändrats, men många hade fått en mer positiv attityd till biologi än de som hade fått en mer negativ attityd. Viktiga faktorer för att påverka respondenternas attityd positivt var ämnets upplevda verklighetsförankring och en möjlighet att specialisera sig på de delar av ämnet som respondenterna själva fann intressanta.

Kunskapsöversikten är en fördjupning i de didaktiska aspekterna av läxor i förhållande till barns tidiga läsutveckling och utgår från frågeställningar om vilka skäl det finns för att använda läxor som metod i tidig läsundervisning, vilka positiva eller negativa konsekvenser som är förknippade med att använda läxor samt hur läxor kan utformas för att stödja barns tidiga läsutveckling. Metoden är en systematisk litteratursökning i databaserna SwePub, ERC och ERIC. 13 artiklar som berör olika aspekter av läxor och barns lärande och tidiga läsutveckling har använts för att besvara frågeställningarna. Resultatet visar att läxor generellt anses vara en viktig del av barns skolgång och läsläxan är den vanligaste formen av läxa för yngre barn. Läsläxor som kräver att barnet interagerar med texten och där föräldrarna ger ett adekvat stöd kan utveckla barnets läsförmåga. Läxor har enligt studier dock generellt låg effekt på elevers skolprestationer, särskilt för yngre barn. Det finns även negativa konsekvenser av läxor då de riskerar skapa ojämlika förutsättningar för elever utifrån variationer i hemförhållanden, såsom socioekonomisk status. Slutsatsen i denna kunskapsöversikt är att läxor som undervisningsmetod kräver eftertanke och noggrann utformning för att uppfylla sitt syfte att utveckla läsförmåga. Mer forskning kring läsläxans roll i svenska skolan samt forskning kring hur läxor kan utformas för att kompensera för ojämlika hemförhållanden föreslås.

Syftet med den här studien är att undersöka och belysa hur matematiklärare undervisar i problemlösning, samt vilka strategier läraren använder i problemlösning i årskurs 7–9. Fem legitimerade matematiklärare i årskurs 7–9 observerades och intervjuades fysisk i Mellansverige. Studien granskat tidigare forskning om problemlösning och har använt Smith och Steins modell som utgångspunkt för att besvara studiens frågeställningar. Ett sociokulturellt perspektiv har visat kompassriktningen i föreliggande studie. Studiens resultat visade lärarens varierande strategier i undervisning av problemlösning, samt att möjlighet till imitativa resonemang, IR, dominerar över möjligheterna som ges till elever för att lösa ett matematiskt problem.

Missuppfattningar inom ämnet evolution är vitt spridda inom skolväsendet, både bland elever, studenter och lärare. Denna studie avser att undersöka om och hur vanliga missuppfattningar reproduceras i svenska läroböcker. En innehållsanalys utfördes på läroböcker för grundskolans senare år samt för gymnasiets kurs Biologi 1. Resultatet från analysen visade att manifesta problem, vilka är direkta reproduceringar av missuppfattningar i text, förekom i alla de analyserade böckerna. Latenta problem, som inte är meningar som är felaktiga i sig men snarare ganska oskyldiga påståenden som kan misstolkas av läsaren och kan leda till framtida missuppfattningar, förekom i högre grad i läroböckerna för grundskolans senare år. Analysen visade även att direkt identifiering och hantering av vanligt förekommande missuppfattningar förekom i högre grad hos läroböckerna för gymnasiets kurs Biologi 1. Slutsatser från denna studie är att reproducering av missuppfattningar förekommer i svenska läroböcker och att dessa kan vara svåra att undvika i många fall.  Dock så kan vi som lärare minimera dessa missuppfattningar genom att vara försiktiga med vilka ord vi använder i undervisningen samt genom att belysa de missuppfattningar som finns.

Att lyssna till en berättelse är en språklig aktivitet som barn ofta möter tidigt i livet. Även om högläsning som begrepp inte nämns i styrdokument eller kursplaner i svenska för årskurs 1–3, framgår vikten av att möta berättelser tydligt i det centrala innehållets delområden “läsa och skriva” och ”tala, lyssna och samtala”. Denna kunskapsöversikt har för avsikt att undersöka högläsning som didaktiskt verktyg för språkutveckling i grundskolans inledande år. Frågeställningarna syftar till att besvara vilka faktorer som är centrala för en framgångsrik, framträdande och språkutvecklande högläsning, samt vilka utmaningar som är vanligt förekommande i högläsningspraktiken. Sökmetodiken bygger på identifierade nyckelord och artikelsökningar i databaserna ERC via EBSCO, ERIC via EBSCO samt SwePub. Kunskapsöversikten omfattar tio internationella, vetenskapliga artiklar. Dessa behandlar både hur högläsning bör bedrivas som språkutvecklande aktivitet men visar även på hur den faktiska praktiken kan gestalta sig. Tematisering har skett enligt principerna för Braun och Clarkes (2006) analysmetod där kunskapsöversiktens resultat presenteras i två teman. Dessa har vi valt att formulera som ”Framgångsfaktorer för högläsning som språkutvecklande aktivitet” samt ”Läraren som läsande förebild?”. Resultatet visar att högläsning bör vara en prioriterad aktivitet i skolans språkutvecklande arbete. Högläsning bör ske planerat med för syftet relevanta litteraturval samt inkludera lämpliga läraktiviteter. Vidare visar resultatet på komplexiteten gällande lärarens roll som läsande förebild. Det är lärarens ansvar att facilitera gynnsamma, sociala sammanhang för högläsning i sin praktik. Läraren bör ha förmåga och kunskap att laborera med olika högläsningsstilar utifrån varje unikt tillfälle. Vanligt förekommande brister i högläsningspraktiken kan exemplifieras med slentrianmässig högläsning i avslappnande syfte eller för nöjes skull samt högläsning utan specifikt syfte och strategi. Andra utmaningar kan utgöras av lärarens tidsbrist, lektionens tidsram, oplanerade eller bristfälliga kringaktiviteter samt förhastade litteraturval. Mot bakgrund av kunskapsöversiktens fokusering utifrån lärarens syn och avsaknad av elev och vårdnadshavares perspektiv, blir avslutningsvis en rekommendation för framtida forskning att inbegripa fler perspektiv än lärarens gällande högläsningens förtjänster och dess utmaningar i både teori och praktik.

Varje år är det många elever som går ut grundskolan utan godkända betyg i matematik. Få tidigare studier har undersökt vuxna elevers erfarenheter av matematik och syftet med denna studie har därför varit att få mer kunskap om dessa elevers erfarenheter och uppfattningar om tidigare undervisning och lärande i matematik, med ett särskilt intresse för eventuella hinder för lärande, samt hur de hade önskat att den sett ut för att främja deras lärande. Studien utgick ifrån en kvantitativ och kvalitativ metod och datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter och fördjupande intervjuer bland elever som läste matematik 1 på distans inom vuxenutbildningen. Resultatet visade att många elever upplevt att de inte fått den hjälp de behövde och att lärarens engagemang och förmåga att skapa trygghet i klassrummet hade stor betydelse för deras motivation och lärande. Många av eleverna angav även att de kände ängslan inför sina studier i matematik. Utifrån detta drogs slutsatsen att det är viktigt att läraren har tid att se varje elev och får en förståelse för dess svårigheter. Avslutningsvis drogs även slutsatsen att det är viktigt med tidiga insatser för att undvika att eleven hamnar i matematikängslan eller matematiksvårigheter.