Litteraturstudien har skrivits med syftet att undersöka vad forskning säger om hur lärare i grundskolan kan utforma en transspråkande praktik i sina klassrum för att utveckla flerspråkiga elevers andraspråk. Skolan i dagens Sverige har fler elever som är flerspråkiga. Detta ställer krav på skolan och lärarna i hur man utformar undervisning som leder till utveckling av ordförrådet i andraspråket svenska. Forskning och styrdokument belyser vikten av att elever får använda sin språkliga repertoar för att göra sig förstådd, förstå och ta till sig kunskap. En praktik som lärarna i skolan kan använda sig av är transspråkande. Studiens frågeställning är: Vilka metoder kan lärare använda för att utveckla flerspråkiga elevers ordförråd? Den sociokulturella teorin har legat till grund för vår analys av de vetenskapliga artiklar som utgör materialet i litteraturstudien. Informationssökningarna gjordes i tre databaser. Materialet som analyserats är nio studier och tre forskningsöversikter. Artiklarna är både nationella och internationella. Resultatet visar att några av de metoder som lärare kan använda sig av för att utveckla flerspråkiga elevers ordförråd genom transspråkande är via kognater mellan språken, titta på suffixen (ords ändelser) i språkens struktur och översätta instruktioner. Ytterligare sätt att använda transspråkande är att läraren använder sig av interaktion i arbetsgrupper, par, lärare och elev emellan. Flerspråkiga elevers ordförråd utvecklas genom att de får läsa och skriva med hjälp av transspråkande. Sammanfattningsvis gynnas flerspråkiga elever av en undervisningsmiljö där deras språkliga repertoar används.

Abstrakt Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur bildlärare för årskurs 7-9 använder den formativa bedömningen för att främja och stödja elevers lärande och kunskapsutvecklingar och därmed få en ökad förståelse för lärarens arbete med formativ bedömning.  Den teoretiska grunden för studien utgörs av Wiliam (2013) samt Wiliam & Leahys (2015) fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Undersökningen har utförts med kvalitativ forskningsmetod och materialet har samlats in med hjälp av deltagande observation som empirisk metod och kompletterats genom samtal med läraren. Trots att det finns många studier om hur formativ bedömning kan främja elevernas kunskapsutveckling och lärande, så finns det fortfarande en bristande kunskap om dess tillämpning inom den svenska skolan samt många utmaningar för lärarna att överkomma. Min studie utgår från de fem nyckelstrategierna. Undersökningens resultat har visat att formativ bedömning spelar en viktig roll i bildundervisningen och förklarar även varför. Läraren använder olika aktiviteter för att stödja elevernas utveckling och lärande.

Matematikens historia är ett ämne som ingår i läroplanen för matematik men som sällan fårnågot större utrymme i undervisningen. Hur kommer det sig? Syftet med studien var attundersöka möjligheterna att tillämpa historia i gymnasieskolans matematik genom attundersöka gymnasielärares uppfattningar av matematikens historia. För att uppnå syftetställdes följande frågeställningar: (1) Hur beskriver gymnasielärare i matematik deras(eventuella) användning av matematikhistoria i sin undervisning? (2) Vilka uppfattningar hargymnasielärare i matematik om att använda matematikhistoria i undervisningen? Och (3)Vilka hinder ser gymnasielärare i matematik i att använda matematikhistoria i sinundervisning? För att undersöka frågorna intervjuades fyra gymnasielärare i matematik, ochdet insamlade materialet analyserades genom en argumentationsanalys. Resultaten visade attlärare generellt hade en positiv bild av matematikens historia och de gav uttryck för mångafördelar med att använda det i undervisningen. Samtidigt identifierade de tydliga hinder, avvilka den främsta var tidsbrist, och få lärare använde sig i praktiken av någonmatematikhistoria i sin undervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare väljer och beskriver att de arbetar med skönlitteratur i relation till gymnasieskolans värdegrund (Gy11). Studiens två frågeställningar är ”Vilka didaktiska resonemang ligger till grund för svensklärarnas val av skönlitteratur i relation till värdegrunden?” och ”Hur beskriver svensklärare sitt arbete med skönlitteratur vid värdegrundsarbete?” De teoretiska utgångspunkterna för denna studie är det sociokulturella perspektivet samt Molloys (2003) teori - läsning om skönlitteratur eller läsning genom skönlitteratur. För att uppnå studiens syfte genomfördes åtta intervjuer med svensklärare med inriktning gymnasiet. Resultatet i denna studie visar att svensklärarna resonerar över att boken ska vara intressant för eleverna, att val av bok behöver anpassas utifrån elevernas kunskaper, att eleverna ska kunna relatera till boken, att boken ska ha en aktuell koppling, att läraren är bekant med boken, att boken kan verka allmänbildande samt att ekonomiska faktorer påverkar val av skönlitteratur. Resultatet visar även att svensklärare vill att skönlitteraturen ska öka elevernas empati och medkänsla, verka språkutvecklande samt att läsningen ska väcka läslust. Vidare visar resultatet att det vanligaste arbetssättet med skönlitteratur är läsning och diskussion av det lästa.

This thesis is an analysis of the representation of gender and sexual orientation in a series of Swedish high school-level educational textbooks for teaching French. The content analytical method used for the analysis was a model developed by the French researchers Carole Brugeilles and Sylvie Cromer, which focuses on the concept of “figure”. A total of 252 figures were identified in the corpus (a textbook series called “Génial” composed of four individual books). A large majority of these figures did not portray a normative gender role, nor did they present an explicit heterosexual orientation. However, a link was found between these two aspects of analysis. That is, explicit heterosexual orientation seemed to “activate” normative gender role representation. Moreover, of the 252 figures, not one single figure was found representing a non-heterosexual person. The didactic consequences of this kind of heteronormative educational textbooks and its relation to gender norms are discussed.

Denna litteraturstudie belyser och diskuterar undersökande undervisning med utgångspunkt i varför det används eller inte. Studien lyfter undersökande undervisning inom matematik och No. Här framkommer vilka faktorer som påverkar den undervisande lärarens val kring användandet av undersökande undervisning. Faktorer som påverkar användandet är främst lärarens attityd men även andra aspekter som tids- och materialbrist. Litteraturstudien diskuterar även undersökande undervisningens för- och nackdelar och väger dessa emot varandra. Här är synen på undersökande undervisning avgörande. Det är inte materialet i sig som utvecklar elevernas förståelse utan lärarens förmåga att använda materialet på ett fungerande sätt. Litteraturstudien grundar sig på vetenskapliga artiklar som vi hämtat ur två databaser. Artiklarna är utvalda för att besvara våra frågeställningar.

Den muntliga kommunikationen är viktig för elevers andraspråksutveckling i engelska. Elever behöver utveckla olika strategier för att samtala och skapa förståelse när ordförrådet inte räcker till. Forskningsöversikten har i syfte att undersöka den muntliga kommunikationens betydelse i engelskundervisningen. Syftet besvaras genom två frågeställningar: hur muntlighet framställs i andraspråksundervisningen och vilka undervisningsstrategier som används för att främja muntliga färdigheter i engelska. De sociokulturella och sociokognitiva perspektiven är genomgående i det analyserade materialet. Materialet visade även två utgångspunkter i andraspråksundervisningen, den enspråkiga- och tvåspråkiga undervisningen. Artiklarna som ligger till grund för forskningsöversikten är vetenskapliga och utgår från ett internationellt perspektiv. Dessa är sökta från två olika databaser, ERIC och Swepub. Materialet utgår från ett antal olika inkludering- och exkluderingskriterier. Resultatet visar att användningen av andraspråket skiljer sig i olika klassrum vilket beror på exempelvis lärarens och elevernas inställning till att tala på engelska. Slutligen visar resultatet att elever känner sig oroliga över att göra misstag och för att förhindra detta kan olika sociala aktiviteter användas.

No description available.

Studien syftar till att belysa läraruppfattningar om läskanon och digitalisering av skönlitteratur i den egna undervisningen, samt vad lärarna uppfattar som litteraturundervisningens primära mål. Studiens teoretiska utgångspunkter är Appleyards litterära socialisationsteori (1991) och Vygotskijs sociokulturella perspektiv (1978), med fokus på Vygotkijs medierande verktyg. Studiens data baseras på en fokusgruppintervju och utgår ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Urvalet består av fyra lärare som undervisar i svenska på mellanstadiet. Datan analyserades med en tematisk analys. Resultatet visar att lärarna arbetar med en oskriven kanon som underlättar lärarnas arbete som traditionsbärare, samtidigt som de förhåller sig kritiskt till den existerande kanon. Resultatet visar att en nationell kanon inte skulle vara inkluderande, och således gå emot skolans arbete för an likvärdig utbildning. Resultaten visar att lärarna är positiva till en digitalisering av litteraturen men inte en övergång till litteraturundervisning som helt baseras på digital teknik. Detta överensstämmer med forskning som säger att en användning av varierande format för läsning påverkar hågkomsten av texten positivt. Resultatet gällande litteraturundervisningens primära mål visar på att lärare strävar efter att bygga en läslust och läsintresse. I resultatdiskussionen diskuteras bevarandet av en litterär kanon i förhållande till lärarnas syn på digitalisering och litteraturundervisningens primära mål.

Att elever missförstår likhetstecknets innebörd är vanligt förekommande. Många uppfattar likhetstecknet som en indikation på att göra en uträkning istället för ett tecken som påvisar jämvikt mellan tal. Vi har valt att undersöka hur likhetstecknet presenteras för eleverna i årskurs 1. För att ta reda på detta har vi skapat en enkät där lärare har fått beskriva om hur de arbetar med likhetstecknet. Vi har även undersökt hur likhetstecknet introduceras i olika läroböcker med tillhörande lärarhandledning. Utgångspunkten för denna studie grundar sig i variationsteorin som fokuserar på vad som ska läras och hur lärandet kan möjliggöras. Efter genomförd studie kom vi fram till att undervisningen som den blivit beskriven bör gynna elevers förståelse och ge dem möjligheter att se likhetstecknet som en relation mellan två tal. Trots detta beskriver lärarna att många av deras elever har svårigheter med förståelsen av likhetstecknets innebörd.