Forskning visar hur förskolor i Sverige inte når läroplanens mål i arbetet med jämställdhet samt att flickor och pojkar ofta bemöts utifrån kön och mer sällan som individer. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare talar om genus i relation till förskolans pedagogiska miljö med fokus på barns lek. Kvalitativ metod har använts för analysering av data, där semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollärare har ägt rum. Fem förskolor i en mellanstor stad i södra Sverige finns representerade, samtliga drivna i kommunal regi. Data har analyserats och kategoriserats utifrån det socialkonstruktivistiska perspektivet samt genusperspektivet, i kombination med tre analysbegrepp, könskodad miljö, icke könskodad miljö samt gränsöverskridande. Studiens resultat visar generellt sett på en god kunskap kring genus bland förskollärarna och dess arbetslag, samt med ett reflekterande klimat gällande genus kopplat till den pedagogiska miljön. Huvudresultatet visar hur förskollärare beskriver hur de väljer att flytta fokus ifrån kön och genus i första hand, och istället betonar ett individperspektiv vid planeringen av den pedagogiska miljön. Genom att studera vilka erfarenheter och intressen som synliggörs hos barnen byggs en pedagogisk miljö där lärande står i fokus med ett tydligt uttalat förhållningssätt från pedagoger i framkant.

Elever runt om i världen har dokumenterande svårigheter för kunskapsområdet tal i decimalform i matematiken. Syftet med denna studie är att undersöka elevers förståelse och svårigheter av decimaltalens storlek utifrån matematikdidaktisk forskning. Det granskade materialet består av internationella vetenskapliga artiklar insamlade via databaser. För att besvara frågeställningarna har de vetenskapliga artiklarnas innehåll analyserats med hjälp av kriterier och urval. Vid analys av datamaterialet upptäcktes att forskningen genom åren haft stort fokus på kategorisering av olika missuppfattningar i ämnesområdet. Begreppet ”conceptual change” förekom i samma kontext som decimaltalen. Det lyfts i studien eftersom detta bidrar till att kartlägga hur elevernas förståelse kan se ut. Resultatet visade att missuppfattningar var vanligt förekommande hos elever men de såg olika ut för de yngre respektive de äldre eleverna. Ett problem som lyfts i studien utgår ifrån de tre reglerna; heltal-, bråk- och nollregeln. Dessa kan ses som olika progressionssteg som är en naturlig del i elevernas utveckling. Svårigheter och missuppfattningar kan uppstå om eleven fastnar och inte lyckas ta sig vidare till nästa steg. Förslag till vidare forskning presenteras där framförallt svensk forskning efterfrågas.

Dissertation submitted to the Faculty of Education in fulfilment of the requirements for the Degree of Master of Education in the Department of Philosophy of Education at the University of Zululand, 1996. / This research was mainly informed by the role and significance of mutual trust between the educator and the educand in senior secondary schools in particular. These schools were selected on the basis of the fact that more often than not they are disturbed. There are instances where classes are suspended. There are times where the culture of learning is seen to be totally absent. In some cases there is tension and confrontation between educators and educands. Sometimes schools grind to a total halt. In the process educators blame educands or vice versa. This then motivated the current researcher to hypothesize that there is inadequate realisation of mutual trust between the educator and the educand in some selected schools. To delimit the study certain schools in Maphumulo district were chosen. Chapter 9 One dealt with the statement of the problem. Chapter Two and Three dealt with literature preview, that is, the literary base to the study. Chapter four explained the procedure that was followed in conducting this study. Chapter five dealt with the analysis and interpretation of data. Finally Chapter six dealt with conclusions, findings and recommendations. Among the findings the following can be cited. * There is inadequate realisation of mutual trust between the educator and the educand in Maphumulo district. * Channels of communication between educators and educands are not well opened in Maphumulo district. * Freedom with responsibility is not well taught in Maphumulo district. * Tension, and confrontation between the educator that occurs to a certain extent minimises chances of mutual trust between the educator and the educand. * Where educands are not included in decision-making processes problems of mutual trust abound. In short if teachers do not involve pupils in decision-making there will be misunderstanding. * The question of mutual trust does not only involve teachers and pupils but it also embodies the parent community. On the basis of the findings the following are some of the recommendations the researcher made. * Channels of communication between educator and educands have to be opened. * Teachers, parents and pupils have to be thoroughly educated about the significance of mutual trust. * Activities that combine parents, teachers and pupils are undoubtedly essential and the importance of parent-teacher-pupil associations cannot be overemphasized. * Educands should be involved in decision-making processes of the school as this will make them feel that they are accepted and loved. This is the base on which trust is built. * Any discipline that is administered by parents and teachers should be dispensed with friendliness and love. * Whilst teachers and parents are firm thy must also be friendly. * Pupils have to be given a chance of doing some tasks independently and with minimum interference of parents for this sometimes makes them responsible in taking decisions.

Syftet med denna studie är att erhålla fördjupad kunskap om hur förskollärare ger uttryck åt läroplanens uppdrag angående musik och hur musik som innehåll och som metod används i förskolepraktiker. För att undersöka för detta har semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma förskollärare i lika många förskolor gjorts utifrån följande forskningsfrågor: 1) Hur tolkar förskollärare de mål gällande musik som finns i läroplanen? 2) Hur gör förskollärare för att uppnå dessa mål? Intervjumaterialet har transkriberats, analyserats och presenteras i förhållande till tidigare forskning och det sociokulturella perspektivet med fokus på begreppen den proximala utvecklingszon, stöttning, kulturellt redskap, mediering samt undervisning. Studiens resultat visar att förskollärarna är medvetna om läroplanens mål kring musik att de ska undervisa med musik som ett innehåll och de ska använda musik som en metod för lärande i andra ämnen. Många av de musikaktiviteter de gör använder musiken både som ett eget ämne för barnens lärande i och om musik och som metod för annat ämneslärande. Undervisning i och om musik som ett innehåll genomförs av förskollärarna både spontant och planerat genom att skapa, utforska ljud, spela musikinstrument och uppleva olika sorters musik. Undervisning med musik som metod genomförs för lärande i andra ämnen såsom matematik och språk. Musik används även som stöttning i omsorgssituationer. Musik som kopplas med glädje, gemenskap och kommunikation har betonats av förskollärarna under intervjuerna. Kollegialt samarbete och stöd, samt förskollärares kreativitet, intresse och engagemang poängteras av förskollärarna som avgörande förutsättningar för undervisning i musik som metod och innehåll.

Kultti (2014) beskriver att när det kommer till det flerspråkiga barnets lärande så sker mycket av den språkliga dimensionen i förskolans lärmiljö. Läroplanen för förskolan belyser en likvärdig utbildning för barnet där språket och utvecklingen hör ihop (Skolverket, 2018). Förskolan ska erbjuda en miljö där språket får ta plats och utmanas. Syftet med denna studie är därför att utifrån ett sociokulturellt perspektiv bidra till kunskapen om förskollärares arbete med det flerspråkiga barnets språkutveckling i förskolans verksamhet. Särskilt fokus har riktats mot förskollärares erfarenheter kring det flerspråkiga barnets språkutveckling och vilka metoder som används för att stödja det flerspråkiga barnet i sin språkutveckling. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med 11 förskollärare. Resultatet visar att förskollärares erfarenheter kring arbetet med det flerspråkiga barnet i förskolan främst handlar om att använda sig av digitala verktyg och bildschema i sin undervisning i verksamheten. Användbara metoder och verktyg i arbetet med det flerspråkiga barnets lärande var enligt resultatet att använda olika applikationer genom det digitala verktyget lärplattan, vilket ansågs främja det flerspråkiga barnets språkförståelse liksom skapade goda förutsättningar till ett utvecklat talspråk. Resultatet visar att leken till stor del användes i arbetet för det flerspråkiga barnets språkutveckling. Genom leken skapas goda samtal, kommunikationer och gemenskaper som kan främja dem i att använda samt öva sina språkkunskaper i samspelet med andra barn och vuxna. Resultatet visade även på att förskollärare ansåg att ett behov fanns av att få möjlighet till specifika utbildningar kring flerspråkighet för att kunna stödja det flerspråkiga barnets lärande ännu mer än vad de ansåg sig kunna göra i nuläget.

Arbetet syftar till att undersöka om och hur förskollärare arbetar med könsstereotyper genom högläsning; en undersökning som skett genom kvalitativa, strukturerade intervjuer med förskollärare utifrån deras förhållningssätt till högläsningsmaterial och könsstereotyper i förskolan. Vidare har vi utforskat möjligheten att eventuellt synliggöra skillnader mellan förskollärares arbetssätt i relation till vilket klassområde förskolan de arbetar på är belägen. Resultatet visar på att förskollärare i stor utsträckning använder högläsning som en metod för att arbeta med könsstereotyper. Däremot uppmärksammas en särskiljning i vilken litteratur förskollärarna väljer att använda, och hur de väljer att använda litteraturen, för att belysa och utmana könsstereotyper i relation till högläsningen. Detta har uppmärksammats genom redovisade intervjuer där förskollärarna tenderar att skilja sig i förhållning till om de använder normkritisk litteratur eller inte, samt hur de hanterar stereotyp litteratur. Resultatet visar också på att vilket arbetssätt förskolläraren väljer inte har en specifik koppling till vilket socioekonomiskt upptagningsområde förskolan är belägen i.

This essay has examined how information about the Spanish speaking world in textbooks from two series of schoolbooks in Spanish for the Swedish grades 7-9 relates to the Swedish curriculum. The main questions were: what themes appear in the texts, how do the texts relate to the ’cultural and social purpose’ in the syllabus for the school subject modern languages, and which areas of the Spanish speaking world are represented? The method used in the investigation has been partially quantitative and qualitative. The result showed that the theme ’geography’ was the biggest among the analyzed texts. It also showed that Spain by far was the most frequent of the Spanish speaking areas in the texts. Furthermore, the analysis showed that in some cases the texts showed a lack of interculturality, which could have negative consequences for the relations with the ’cultural and social purpose’ of the syllabus.

Skolverket the managing authority of the Swedish schools published the 25 of September 2019 suggested syllabus changes from the 2011 syllabus. One of the changes concerning the subject of history was that the aim “ancient civilizations, from prehistoric times to about 1700”1 no longer remained in the syllabus for primary school. This started a brief and intense critic storm in the media. People from the history field, teachers, and the general public reacted mostly negatively towards the proposal. This essay aims to interpret and analyze the arguments for and against the proposal in the newspapers Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, and Läraren. The interpretation and analysis are done with an argumentation analysis method, with the three history didactics perspectives, history consciousness, use of history, and view of history. The different newspapers generally had a familiar picture concerning the proposal. Arguments followed the theoretical angles chosen for the essay and many argued that the time given the subject of history was not sufficient.

Energi är ett tvärvetenskapligt begrepp av stor vikt inom naturvetenskapen och för samhällets funktion. Lärare ställs emellertid inför flertalet utmaningar när det kommer till att undervisa energi, och elever har ofta särskilda svårigheter med att förstå energibegreppet och dess beståndsdelar. Syftet med denna rapport är att sammanfatta och förmedla till pedagoger i Sverige vilka utmaningar som hittills påvisats i internationell forskning inom undervisning och elevers förståelse av energi, samt vilka tillvägagångssätt som kan minska elevers förvirring kring energi och öka förståelsen för begreppet. De tre svenska läromedlena Heureka, Impuls och Ergo för Fysik 1 på gymnasiet har analyserats med utgångspunkt i påvisade utmaningar i form av problem och svårigheter, samt påvisade effektiva tillvägagångssätt, för att uppmärksamma om och i vilken utsträckning läromedlena bemöter och hanterar dessa. %Ett sekundärt syfte med arbetet är att översätta ett väl beprövat konceptuellt prov i energi och rörelsemängd från engelska till svenska för att möjliggöra effektiv användning av provet även i svensk skola. Resultaten tyder på att påvisade utmaningar inom undervisning och lärande av energi troligen stärks av innehållet i de läromedel som har analyserats. Läromedlena bidrar till redan existerande problem och elevers svårigheter bland annat genom ett ovarsamt språk, slarviga formuleringar och icke hållbara tillämpningar av metaforer i beskrivningar av energi. Även strategier som forskning funnit essentiella för en framgångsrik energiundervisning är mestadels förbisedda i läromedlena, medan föreslagna effektiva tillvägagångssätt, som till exempel användning av system och grafer i energianalyser, förekommer sällan eller aldrig. Utbudet av övningsuppgifter i läromedlena består till störst del av uppgifter som testar formler, kalkylförmåga och minneskapacitet, medan uppgifter av konceptuell karaktär ges betydligt mindre plats.

Ämnen i historieundervisningen kan uppfattas olika beroende på kulturella skillnader och vilka narrativ som påverkat en. Detta ställer krav på historieläraren som behöver förhålla sig till en mångfald av narrativ i sin undervisning. Med en frågeställning som syftar till att undersöka vad forskning säger om konfliktfyllda ämnen och lärares hantering av dem i historieundervisningen hoppas vi att få svar på hur vi som framtida historielärare kan förhålla oss till ämnet. Genom noggrant utvalda sökord har vi i databaserna ERC och ERIC letat upp doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar för att få svar på vår frågeställning. Forskning visar att en vanlig företeelse bland lärare är att de undviker konfliktfyllda ämnen i historieundervisningen. Emellertid förespråkas en historieundervisning med högt i tak som belyser ett multiperspektiv, gynnar empatisk förmåga och upprätthåller goda relationer med elever. Den här översikten presenterar både teoretiska modeller och praktiska tillämpningar angående konfliktfyllda ämnen i historieundervisningen.