No description available.

Forskning om arbetsplatsmobbning utifrån svenska förskolesammanhang är knapphändig. Syftet med föreliggande studie är därför att beskriva och tolka tolv förskolepedagogers levda erfarenheter av detta fenomen. Med utgångspunkt i Edmund Husserls fenomenologiska ansats respektive interpretativ fenomenologisk analys (IPA) erhålls deras erfarenheter genom individuella semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar på en sammantagen oförrättslivsvärld hos förskolepedagogerna. Inom ramen för denna livsvärld manifesteras arbetsplatsmobbning genom utfrysningar och osynliggörande, föraktfulla kommentarer och negativt skvaller. Mobbningen försämrar fysiskt och psykiskt välmående, arbetsprestationer, kollegiala samarbeten och pedagogiskt arbete med förskolebarn. Fenomenet beror enligt förskolepedagogerna på en generations- och utbildningsklyfta tillsammans med höga krav och ogynnsamma arbetsmiljöer. För att hantera mobbningen framhäver de relationsbyggande i personalgrupper. En slutsats som dras är att de tolv förskolepedagogerna upplever arbetsplatsmobbning som ett befintligt problem vilket på grund av en tystnadskultur sällan blir föremål för hantering utifrån deras erfarenheter. I relation till detta konkluderas att respondenterna inte upplever sig omfattas av demokrati-, likabehandlings- och värdegrundsarbete i samma utsträckning som förskolebarn.

Syftet med studien är att undersöka hur ett antal förskollärare anser sig kunna påverka barns språkutveckling och vad som kan begränsa utvecklingen. Den teoretiska utgångspunkten har sin grund i sociokulturell teori. Studien utgår från de två forskningsfrågorna Vad anser förskollärarna om sin betydelse för barns språkutveckling? och Vad anser förskollärarna kan begränsa och gynna barn i deras språkutveckling? Metoden utgörs av strukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Centrala begrepp för att tolka resultat i studien är socialt samspel och barns närmaste utvecklingszon. Studien visar att utsagorna som förskollärarna delat med sig av i intervjuerna backas upp av tidigare forskning. I resultatet framgår det att det sociokulturella perspektivet ligger till grund för innehållet i förskollärarnas utsagor och studiens övergripande resultat visar att barn utvecklas när de deltar i sociala sammanhang i både lek och i samtal. Studiens övergripande resultat visar att förskollärarna har en betydande roll i barns språkutveckling genom att förskolläraren anpassar sig till varje individ och ser till barnets närmaste utvecklingszoon. Studien visar att förskollärare bör ha en medvetenhet kring hur de arbetar didaktiskt med barnen för att kunna stödja barns språkutveckling, när förskolläraren medvetet utnyttjar alla situationer och gör dessa till undervisningstillfällen bidrar det till barns utveckling av språket. Studiens övergripande resultat visar också att det enskilda barnets och hela barngruppens språkutveckling gynnas när förskolläraren är delaktig i barnens vardag och genom att ha kunskap om barns språkutveckling. Resultatet påvisar att rutiner i förskolan kan skapa hinder på grund av tidsbrist och storleken på barngruppen.

Denna intervjustudie har genom en narrativ teori och metod undersökt förskollärares berättelser om ett skolförberedande arbete i förskolan. Den narrativa analysen har kunnat visa hur de beskriver ett skolförberedande arbete i termer av långsiktiga perspektiv på hur barnen kan rustas för framtiden – inför skolan och livet. Den verksamhet som beskrivs av dessa förskollärare har ett holistiskt synsätt på ett skolförberedande arbete, med läroplanens mål och riktlinjer som en ram runt detta. I berättelserna finns ett tydligt narrativ kring omsorgen om barnet och att ge dem de bästa förutsättningarna. Det skolförberedande arbetet tar sin utgångspunkt i barnens intressen, men också de behov som förskollärarna tycker sig se hos barnen. Fokus ligger främst på att stötta och utveckla barnens sociala kompetens, självständighet, trygghet, ansvar, inflytande, samt olika typer av kunskaper och lärande. I berättelserna lyfts också kontinuitet och tydlighet kring övergångarna till förskoleklassen och en samverkan och kommunikation med förskoleklassens lärare fram som viktiga faktorer i ett skolförberedande arbete. Ur dessa berättelser växer det fram en bild av att förskolan är viktig och att den kan ge positiva effekter i barnens liv genom en stöttande omgivning och positiva tidiga erfarenheter.

Syftet med studien är att undersöka urvalet av matematikläromedel hos ett antal behöriga matematiklärare på mellanstadiet. Vilka läromedel som väljs till matematikundervisningen, varför dessa väljs samt vilket eventuellt stöd som läraren har att tillgå i urvalsprocessen. Ämnet är intressant att undersöka då läraren är i en position där de själva skall ansvara för valet av läromedel som de avser att nyttja i sin undervisning. Samtidigt finns det faktorer som kan begränsa möjliggörandet av valen och på sikt skapa ett nedåtgående matematikresultat i Sverige. Arbetet redovisar sex intervjuer där majoriteten av informanterna uppger att de påverkas av styrdokumenten i sitt urval av matematikläromedel. Resultatet visar att primärt läromedel, läromedel som ursprungligen är framtaget i syfte att främst användas i undervisningssammanhang, i störst utsträckning väljs av informanterna.

Det finns bristande kunskap om elevers uppfattning kring osmos och diffusion inom gymnasieskolan i Sverige men där flera studier från andra länder rapporterar om bristande kunskap och missuppfattningar kring ämnesområdet. Syftet med studien är att bidra med kännedom till verksamma lärare genom att ta reda på elevers kunskap och säkerhet kring osmos och diffusion inom gymnasieskolan i Sverige. Två frågeställningar formulerades för att identifiera ämnesområden där elever har missuppfattningar respektive korrekta vetenskapliga uppfattningar. Frågeställningarna undersöktes via en enkät utformad efter ’Diffusion and Osmosis Diagnostic Test’ (DODT) där ämneskunskaper testas, i kombination med ’Certainty of Response Index’ (CRI), där eleven skattar säkerheten i angivet svar. En kombination av DODT och CRI möjliggjorde identifiering av missuppfattningar och önskvärd kunskap kring ämnesområden. Resultatet visade att elever inom gymnasieskolan i Sverige har missuppfattningar kring materians slumpmässiga och partikulära natur, diffusionsprocessen samt koncentration och tonicitet. Önskvärd kunskap identifierades kring frågor som berör osmosprocessen, rörelseenergi hos materia, membran och en fråga om koncentration och tonicitet.

Multipla representationer utgår från att en makroskopisk verklighet beskrivs med hjälp av submikroskopiska modeller och symboliska ekvationer. Att länka dessa tre representationsnivåer är en inlärd förmåga elever inte alltid besitter. Momentet kemisk bindning menas vara särskilt abstrakt, och elever förståelse har visats påverkas positivt av undervisning med multipla representationer. Syftet med denna studie var att hur multipla representationer förmedlas till elever, vilket uppnåddes genom analys av läroböcker och ämnesrelaterade YouTube-videor. Resultatet fann att läroböcker och videor båda uppvisar en god variation av representationstyper, vilket skiljer sig från tidigare studier. En del av förklaringen till detta kan vara en skillnad i läroplaner mellan de olika länderna studierna är genomförda i. Läroböcker tenderar också att gynna en större variation av kopplingar mellan representationsnivåer jämfört med videor. Detta skulle dels kunna förklaras med den mindre mängden i videor, eller YouTube-användarnas personliga pedagogiska stil, men dess är enbart spekulationer. Framtida forskning kan fokusera på att få insikt i lärares kompentens kring representationer, och hur de implementerar detta i sin undervisning.

Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattningar om hur digitaliseringen förändrat undervisningspraktiken i svenska som andraspråk och främmandespråk när det gäller planering, genomförande, efterarbete och bedömning. Studien genomfördes på gymnasie-och grundskolor som har 1:1-dator. Fem lärare blev intervjuade om vilka val de gjorde för att främja elevers lärande med IKT, vilka hjälpmedel de använde, hur de såg på digitaliseringen generellt i skolan och vilken betydelse styrdokumenten hade i bedömningssituationen. Likvärdighetens betydelse, skolans anpassning till samhället i övrigt ansågs viktigt och en klassfråga om det inte gavs möjligheter till digitalisering i skolan, framför allt på grundskolan. De direkta vinster lärare såg var utveckling av skriftspråket, speciellt för pojkar, och elevers inlärning av engelskan. Andraspråkselevers lärande kunde höjas med de kognitivt mer utmanande uppgifter som lärare uppfattade att de kunde framställa i den digitala miljön. Man ansåg att det var enklare att överbrygga kulturella skillnader genom att arbeta med multimodal litteracitet. Studien ger en kort historisk tillbakablick på skola och pedagogik, beskriver datorernas intåg i skolan och den snabba teknologiska utvecklingen vilket påverkat och förändrat skolan mycket. Studiens nytta är att få en inblick i och inspiration av andra lärares uppfattningar om sin digitala undervisning och vardag och en ökad förståelse för läraruppdragets komplexitet.

Aktivt lärande är en term som innefattar lärstrategier riktade mot elevdelaktighet och engagemang i klassrumsmiljön, och den har blivit populär i samband med ökad kritik mot föreläsningen och dess plats i dagens högre utbildningar. I denna studie intervjuades fem föreläsare en och en med syftet att fördjupa kunskapen om deras syn på aktivt lärande i deras klassrum. Intervjuerna transkriberades därmed utifrån en indexeringsmetod. Resultatet indikerar på varierade förutsättningar utifrån föreläsarnas pedagogiska utbildningsbakgrund, vilket kan ligga som grund till ett mångfaldigt införande av aktiva lärstrategier. Flera strategier för aktivt lärande diskuterades, vilket visade en viss vana med konceptet. Slutligen diskuterades generella svårigheter med aktivt lärande såsom tidsaspekten och studentrespons, vilket indikerade en rad utmaningar att både ta hänsyn till och klara av.

No description available.