Syftet med den här studien är att undersöka vilka ämnesmässiga och pedagogiska utmaningar som väntar den lärare som ska undervisa nyanlända elever i engelskämnet. Studiens bakgrund presenterar viktiga begrepp inom området för studien, som exempelvis definitionen av nyanlända, innebörden av tvåspråkighet och flerspråkighet samt kodväxling och transspråkande. Tidigare forskning visar fördelar för en metalingvistisk medvetenhet vid språkinlärning och begreppen vardagsspråk och kunskapsspråk står i fokus. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet som handlar om att människor lär tillsammans och av varandra, samt behaviorismen och audiolinguismen som handlar om imitation och förstärkning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar i årskurs 4–6 har studiens data kunnat samlas in. Den insamlade datan har systematiskt analyserats utifrån studiens frågeställningar och resulterade i olika svarskategorier; vilka erfarenheter lärare har av att arbeta med nyanlända i engelskundervisningen, vilka utmaningar lärarna upplever i samband med undervisningen samt vilka arbetssätt lärare använder sig av i undervisningen. Utifrån intervjuerna kan slutsatsen dras att erfarenheterna av att arbeta med nyanlända i engelskundervisningen varierar och att den största utmaningen är språkförmågan hos eleverna. Samtliga lärare beskrev bland annat att skrivningen och läsningen är en utmaning hos eleverna. Det arbetssätt samtliga lärare beskrev som framgångsrikt inom engelskundervisningen med nyanlända är visuellt stöd i form av bilder.

Problemformulering: Studiens syfte är att undersöka och presentera hur läsundervisning i årskurs ett, med särskilt fokus på lässtarka elever, tar sig uttryck utifrån några lärares redogörelser. Detta inbegriper såväl hur undervisningen organiseras och bedrivs, samt svårigheter kring denna och vilka begränsningar som finns i strävan att skapa en läsundervisning som bemöter alla elever. Syftet är även att beskriva läsundervisningen i termer av differentiering enligt Tomlinsons definition av begreppet (Tomlinson, 2001; Santangelo & Tomlinson, 2012; Tomlinson, 2014). Detta ska leda till ökad kunskap kring hur elever som tidigt lär sig att läsa kan ges möjlighet att fortsätta utvecklas utifrån sina läsutvecklingsnivåer, samt vilka hinder som kan uppstå för en differentierad läsundervisning. Metod: Intervju Teorival: Självständig analys där begreppen differentiering, lärandezoner och läsutvecklingsdimensioner används. Resultat: Bedömningar av elevernas kunskaper görs både mer formellt och informellt för att ta reda på elevernas nivåer, de ligger sedan till grund för innehållet i undervisningen och för indelning i olika grupper. Gruppindelningar görs på olika vis exempelvis för att eleverna ska kunna stötta varandra i gruppen eller för att läraren ska kunna lästräna med alla elever en och en. Då kan eleverna arbeta självständigt tills läraren kommer till den enskilda eleven. Differentiering försvåras av en stor bredd på elevernas nivåer och fokuset på att få alla elever läsande i årskurs ett. De lässtarka behöver uppgifter som kräver både läs- och skrivförmåga, vilket är svårt i årskurs ett. Lärarna uttrycker att ettan handlar mycket om att traggla bokstäver och att lära sig läsa, och att det är viktigare att få alla elever läsande än att utmana de lässtarka. Det finns dock flera skäl att differentiera sin undervisning så att även de lässtarka får utmaning och stöd på sin nivå. Differentiering uppnås av lärarna i studien till viss del, men för att uppnå differentiering fullt ut krävs att elevernas hela inlärningsbehov tillgodoses, vilket förenklas när eleverna har kommit lite längre i sin läsutveckling. Detta i sin tur påverkas av styrdokuments krav på innehåll och mål. Med andra ord behöver innehåll anpassas efter elevernas inlärningsbehov, och inte tvärtom där innehållet figurerar som utgångspunkt som därefter anpassas efter elevernas tidigare erfarenheter.

In this research study, we test different teaching methods with Swedish middle school students in English as a second language and evaluate their perception and opinion of the different methods. The two teaching methods that have been tried are a traditional method, which consists of passive and sedentary learning, where textbooks and workbooks are the main focus. The other method is a varied and multimodal teaching method. This consists of more active and interactive lessons where the students used several different senses, for example in drama or when they got the chance to physically interact with different objects or tools when learning new words.This research addresses the questions, “How do students describe their teaching in English as a foreign language?” and “How do different teaching methods affect students' motivation?”. The result of this study shows that students think their English lessons are boring, unmotivated and passive and that they need a varied teaching that stimulates all students' different needs. This varied teaching method consists of active and interactive lessons, but also more traditional methods like glossary, translating a text and working with a textbook and workbook.

Våra tidigare erfarenheter av ämnesövergripande undervisning är få vilket bidragit till en uppfattning om att denna undervisningsmetod inte är vanligt förekommande i skolan. Å andra sidan har vi upplevt att undervisningsmetoden kan vara mycket lustfylld för både lärare och elever. Även läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet redogör för att lärare ska organisera och genomföra arbete så att elever får möjlighet att arbeta ämnesövergripande (Skolverket, 2019). Av dessa anledningar blev vi fundersamma varför denna metod inte syns mer i skolan. Syftet med denna undersökning är således att undersöka lågstadielärares erfarenheter och uppfattningar av ämnesövergripande undervisning med fokus på NO-ämnena.  Studien är en kvalitativ undersökning där vi med hjälp av intervjuer söker svar på lärares erfarenheter av ämnesövergripande undervisning utifrån ett NO-perspektiv. Vår undersökning har tagit stöd i det fenomenologiska perspektivet genom att utforma intervjufrågor med inspiration från fenomenologin. Intervjuerna söker svar på hur lärare genomför ämnesövergripande undervisning, varför metoden är gynnsam för elevers lärande samt möjligheter och hinder som lärare finner med undervisningssättet. Den pragmatiska teorin har använts för att förstå elevernas lärande vid den ämnesövergripande undervisningen. Resultatetav studien speglar åtta lärares erfarenheter av att undervisa ämnesövergripande där NO-ämnena ligger i fokus. Lärarna finner många möjligheter med att arbeta ämnesövergripande. Den mest centrala fördelen som uttrycks är att elever undervisas i ett sammanhang som skapar helhetsförståelse. Genom att utforma undervisning med olika teman utifrån elevers intresse blirde engagerade vilket även gynnar kunskapsutvecklingen. Studien framhäver färre hinder än möjligheter och utmaningarna är främst kopplade till det organisatoriska arbetet. Lärarna menar att den ämnesövergripande undervisningen är tidskrävande och kräver samarbete, vilket kan vara en utmaning.

No description available.

Denna kunskapsöversikt syftar till att redogöra för olika språkutvecklande arbetssätt genom skönlitteratur för lågstadieelever. Därtill behandlas vilka möjligheter och utmaningar skönlitteraturen utgör i förhållande till dagens mångkulturella skolor. Studien bygger på en systematisk litteratursökning där tio artiklar valdes ut och som ligger till grund för kunskapsöversikten. Samtliga artiklar för vårt arbete är internationella studier som är organiserade efter våra frågeställningar. Vår studie lyfter fram ordförrådsutveckling, språkutveckling, högläsning, samspel, skönlitteratur och litteraturdidaktik. Detta relaterar till vårt syfte eftersom samtliga begrepp är av stor betydelse för våra frågeställningar.          Tematisk analys användes för bearbetning av den information vi samlat in. Informationen mynnade slutligen ut i resultatdelens samtliga rubriker som svarar på våra frågeställningar. Studiens resultat visar att skönlitteratur i undervisningen är av stor vikt för de yngre barnens språkutveckling. Hur läraren väljer att arbeta med litteraturen är direkt avgörande för elevernas inställning till läsning och böcker. Därtill visar resultaten att visuella bilder och samtal om texters innehåll vid högläsning och läsning är en gynnsam metod för samtliga elevers språkutveckling. Inte minst är samtal och bilder gynnsam för dagens mångkulturella skola. Vår slutsats är att skönlitteratur som verktyg främjar inte bara elevers språk, utan bidrar även till identitetsskapande.

This study aims to map the trends in approaches to fiction in the Swedish uppersecondary school. To achieve this purpose, textbooks’ representation of sub-genres isexamined, and teachers are interviewed to investigate their experiences with fiction.The result shows that the representation of sub-genres varies throughout the examinedtextbooks, with the dominant genre being novels and short stories. The teachers’ ownapproaches to fiction also vary and they are influenced by several factors. A similarresult that was shown in the textbooks can be seen among the teachers’ representationwhere novels and short stories are the most dominant sub-genres in their teaching.The factors that affected the teachers are partly external, like the students’ abilities andthe marketization of the school. But also, partly internal and affected by the teachers’individual preferences. The varied approaches to fiction therefore affect the students’encounters with fiction, which could have consequences for the students’ right to anequal schooling. This study could raise the awareness among teachers of how they areaffected by both external and internal factors, which could encourage teachers to makedidactical choices more consciously.

Detta arbete är en kunskapsöversikt med syftet att få kunskap om hur samhällskunskapslärare på gymnasiet och högstadiet uppfattar ämnet samhällskunskap. Detta uppnår vi genom frågeställningen: Hur uppfattar ämneslärare i samhällskunskap sitt ämne utifrån innehåll och ändamål? Vi har letat fram relevant forskning genom att söka i olika databaser, dessa är: Swepub, ERIC och ERC. Resultatet i forskningsöversikten utgörs av avhandlingar, licentiatavhandlingar och vetenskapliga artiklar. Resultatet beskriver hur lärare uppfattar ämnet samhällskunskap utifrån syfte, mål, centralt innehåll och förmågor. Resultatet diskuteras och problematiseras sedan för att kunna besvara frågan om hur en lärares uppfattning kan ha konsekvenser för undervisning och vad dessa konsekvenser skulle kunna vara. Den slutsats som presenteras lyfter fram två konsekvenser: lärares olika uppfattning om ämnet leder till att undervisningen ser olika ut bland olika lärare. Samt att en lärares uppfattning om ämnet kan vara mer eller mindre likt styrdokumentet för ämnet. Dessa två konsekvenser bidrar till att utbildning i ämnet inte blir likvärdigt för elever i Sverige.

Ett stort fokus i kursplanen för historia ligger på elevers historiemedvetenhet. Läroplanen (2011, s. 205) bedömer således att det är viktigt att elever kan se samband mellan dåtid, nutid och framtid. Denna förmåga har dock visat sig vara begränsad hos många elever. Frågan som väckte vårt intresse var därför vad det finns för strategier för att hjälpa elever att utveckla sin historiemedvetenhet. Vi valde att fördjupa oss i närområdesundervisningens vinster för att utveckla elevers historiemedvetenhet. Detta ledde till frågeställningarna: “stärks elevers historiemedvetenhet genom arbete med närområdet?” och “vilka för-och nackdelar finns det med att använda närområdet i historieundervisningen?”. Undersökningarna utfördes genom semistrukturerade intervjuer med lärare samt jämförande av tidigare forskning på ämnet. I resultatet framkom att studier med hjälp av närområdet kan gynna elevers kunskap i historia och kan hjälpa elever med dess historiemedvetenhet. Detta genom att eleverna får använda fler sinnen i sin inlärning, vilket skapar ett större engagemang och en känslomässig förståelse. Det framkom även att närområdesundervisning är särskilt gynnsam för elever som har svårigheter att ta till sig kunskap inom klassrummets väggar. Det finns dock logistiska och ekonomiska svårigheter med att använda närområdet. Det finnsäven brist på tid och det kan finnas utmaningar med elever som har svårt för förändringar. Slutsatsen blev dock att närområdesundervisning är övervägande positivt och bör användas mer för att ge elever en ökad historiemedvetenhet. Det ligger dock ett stort ansvar på lärarens kompetens att använda närområdet i undervisningen. Nyckelord: historia, historiemedvetenhet, närområdesundervisning

Det arabiska språket utgörs av olika dialekter som kan skilja sig avsevärt ifrån varandra. Dessutom skiljer sig dialekterna från det gemensamma skriftspråket som introduceras först i skolåldern, även i arabisktalande länder. Detta gör att arabisktalande elever ställs inför en stor utmaning vid läs- och skrivinlärning generellt, inte minst i deltagandet av modersmåls-undervisning i Sverige. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur arabisktalande personer upplevde att ha deltagit i modersmålsundervisning under sin tid i grundskolan. Vidare belyser den här studien hur de upplevde skillnaderna mellan språket som talades i hemmet och språket som lärdes ut i modersmålsundervisningen. Slutligen berör studien hur de såg på dessa språkliga skillnader som uppstod i modersmålsundervisningen.  Detta är en fenomenologisk studie med intervjuer som datakälla. Resultatet visar att tre av de fyra personerna som intervjuades hade en känsla av utanförskap och upplevde antingen att undervisningen inte var anpassad efter deras språk eller etnicitet. Samtliga personer ansåg att det var stora skillnader i språket som talades i hemmet och språket som lärdes ut i modersmålsundervisningen. Dessutom talade modersmålslärarna inte en dialekt som per-sonerna var vana vid, vilket komplicerade undervisningen ytterligare. Alla i studien ansåg att modersmålet och skriftspråket är lika viktiga och fyller olika funktioner för arabisktalande personer. Slutligen önskade, samma tre av fyra personer som kände utanförskap, att de hade fått möjlighet till en modersmålsundervisning som var bättre anpassad efter deras språkliga och/eller etniska bakgrund.