Begreppsförmågan är en av de fem förmågor som finns med i kursplanen i matematik. Då kursplanen till viss del inte har tydliggjort begreppsförmågans innebörd, är det av intresse att fördjupa sig inom begreppsförmågan. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur begreppsförmågan framkommer i lärares beskrivningar och lektionsplaneringar. Hur lärarna beskriver begreppsförmågan utifrån kursplanen i matematik samt hur begreppsförmågan framkommer i lärarnas lektionsplaneringar, är de två frågeställningar som besvaras i studien. Fem lågstadielärare har deltagit i studien genom kvalitativa intervjuer och dokumentanalys. De teoretiska ramverk studien förhåller sig till är läroplansteorin, läroplanskedjan och två olika definitioner av ett begrepp. Resultatet visar att lärare tycker begrepp utgör grunden i matematik men att begreppsförmågan är svårtolkad. Den slutsats som kan dras utifrån resultatet är att begrepp behöver konkretiseras och sättas in i ett sammanhang för att visa begreppsförmåga.

Muntlig kommunikation är ett viktigt inslag i matematikämnet. I dagens skola består stor del av matematikundervisningen av enskilt arbete i läromedel trots att ämnet ska präglas av varierande arbetssätt och arbetsformer. Studiens syfte är att genom kvalitativa intervjuer få en djupare insikt i hur lärare utformar matematikundervisningen för att stärka elevernas kommunikationsförmåga med fokus på muntlig kommunikation. Arbetet utgår från Engeströms verksamhetsteori vilken används för att undersöka vilka instrument lärare beskriver att de använder för att utveckla elevernas matematiska kommunikationsförmåga. Resultatet visar att lärare använder flera olika instrument för att elevernas kommunikationsförmåga ska utvecklas. Utifrån resultatet går det även att urskilja flera utmaningar lärare upplever såsom att utforma par och grupper samt stötta och inkludera andraspråkselever. Slutligen visar resultatet att majoriteten av lärarna anser att klassrumsklimatet är av stor vikt för att eleverna ska våga uttrycka sig muntligt.

Trots att det inte står något i läroplanen om utomhusmatematik påstås detvara en populär undervisningsmetod i Sverige. Denna systematiskalitteraturstudie har kritiskt granskat tio vetenskapliga artiklar för att kunnabesvara studiens frågeställningar utifrån en innehållsanalys. Studiens syfte äratt undersöka hur utomhusmatematik kan utföras samt omutomhusmatematik kan påverka elevers lärande i matematik. Studienundersöker även faktorer till vad som hindrar lärare från att undervisautomhus i matematik. De granskade artiklarna påvisar att det finns flertaletpositiva aspekter med utomhusundervisning kopplat till elevers lärande imatematik. Exempelvis knyter utomhusmatematik an till elevers vardag samtökar deras motivation. Det finns dock artiklar som gör attutomhusundervisningens betydelse kan ifrågasättas eftersom resultaten intevar statistiskt signifikanta. Artiklarna konstaterar även att läraressjälvförtroende i allra högsta grad är en viktig nyckel tillutomhusundervisning.

Musik och matematik är två skolämnen som har flera likheter. Enligt grundskolans kursplan ska matematikundervisningen innehålla kreativa aktiviteter för att utveckla elevers matematiska förmågor. Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka vad en musikintegrerad matematikundervisning kan innebära samt hur musikintegrerad matematikundervisning kan påverka elevernas inlärning och motivation. Genom en systematisk litteraturstudie har 15 artiklar valts ut och analyserats med hjälp av innehållsanalys och redovisas med hänsyn till deras teoretiska utgångspunkter. Resultatet presenterar diverse metoder för att integrera musik i matematikundervisning. Samtliga artiklar visar musikens positiva inverkan på elevers motivation och inlärning i samband med matematikundervisning. Flertal artiklar påvisar en förbättring av elevers kognitiva samt matematiska förmågor efter genomförd musikintegrerad matematikundervisning. Artiklarna visar även att elevers självförtroende och engagemang kan stärkas vilket kan öka motivationen för matematikämnet.

Digitaliseringen av skolan har ökat användningen av digitalt material i undervisningssituationer. Vi ser nu en växande marknad och utbud av nya heltäckande digitala läromedel, som har andra möjligheter att integrera multimodala och interaktiva aspekter än traditionella trycka läroböcker. Detta ger lärarna nya pedagogiska verktyg och eleverna nya möjligheter till inlärning. De nya läromedlen och deras användning behöver dock grundas i forskningsbelagda metoder. Denna studies syfte är att öka kunskaperna om digitala läromedels interaktivitet och multimodalitet samt synliggöra om läromedlen använder den potential som finns tillgänglig för dem med teknikens möjligheter. Detta genomförs med en kvalitativ komparativ analys av två digitala läromedel i religionskunskap för högstadiet. Resultatet av studien visar att det i de digitala läromedlen finns få interaktiva och multimodala aspekter implementerade. Studien konstaterar att det däremot finns ett flertal olika funktioner med tillhörande alternativ som kan anpassa texten och talsyntesen i läromedlen. Angående interaktiva aspekter med spelmoment, såsom frågesport, finns det självrättande instuderingsfrågor. Utöver dessa fanns ytterst få interaktiva spel, kartor, 3D bilder m.m. Slutligen ur ett multimodalt perspektiv med avgränsningen film, ljud och animationer påträffades det få filmer och animationer sett till läromedlen omfattning. Ljud fanns dock i form av en talsyntes i alla delar av läromedlen. Resultaten visar att de digitala läromedlen som har möjligheten att implementera en mängd olika multimodala och interaktiva aspekter i sina läromedel inte gör det utan förlitar sig främst på interaktiva anpassningar av texten. Vilket ur ett socialsemiotiskt perspektiv påverkar läromedlen negativt genom att inte möjliggöra fler vägar till meningsskapande genom multimodala och interaktiva metoder.

No description available.

The purpose of our study has been to investigate the phenomena that is “absence” from school. Using teachers and principals in Gotland as our starting point, we´ve used a qualitative research method to analyze their reasoning, in regards to absence. Together with a secondary analysis of already existing literature and studies. We´ve drawn our own conclusions while also considering all the themes which our method of analysis, Interpretative Phenomenological Analysis, which is based in the philosophical phenomenological perspective, has exposed from the interviews. The interviews were conducted in a manor where we, the authors, interviewed one principal and one teacher in two schools each. The interviews where then transcribed and analyzed. From the analysis, three main themes were identified, screen time, bad mental health and also the responsibility of caretakers and adults. These themes were exposed by our respondents as the most prominent causes to absence among students. These conclusions were that absence is a multi-dimensional concept which could be caused by a number of different factors, and that these factors for the most part coheres. They often contribute to one and other, absence could for example be caused by a bad metal health, which subsequently could be caused by screen time, which could be caused by a lack in responsibility from the caretakers. One recurring, smaller theme which was brought up throughout our study was neuropsychiatric function-disorder and the effects which could follow.

Syftet med studien har varit att undersöka vad fem verksamma svensklärare i årskurs 4–6 har för erfarenheter när det gäller högläsning i undervisningen. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer, transkriberat och analyserat dem. Resultatet valde jag att dela in i olika kategorier baserade på informanternas svar och vad de hade för syfte med högläsningen. En del informanter hade högläsningen som en del av svenskämnet medan andra informanter inte hade samma fokus på högläsning i undervisningen. Gemensamt uttryckte alla fem informanter att högläsningen främjar elevernas språkutveckling. Informanterna har i intervjuerna förklarat olika metoder och strategier som de använder sig utav när de läser högt. De har även uttryckt sig om vad de har för syfte med högläsningen och om det över huvud taget behöver finnas ett syfte för att eleverna elevernas språkutveckling ska främjas.

Instruktionsdesign (ID), en medveten och systematisk planering av instruktioner, samt användning av ID-modeller som stöd i planeringsarbetet är inte vida kända bland språklärare trots nyttan med dess användning. Inom ID är modellen ADDIE det vanligaste sättet att strukturera undervisning efter. Syftet med den här studien är att undersöka svenska som andraspråkslärares planering av distansundervisning samt synliggöra planeringenskomponenter med hjälp av ADDIE. Att synliggöra ADDIE ger läraren möjlighet att granska strukturer i sitt planeringsarbete och på ett mer medvetet sätt arbeta med planeringsarbetets utvalda delar. I studien utförs tre semistrukturerade intervjuer med lärare som distansundervisar svenska som andraspråk på grundläggande nivå inom kommunal vuxenutbildning (sas-grund). Resultatet visar planeringsarbetets utmaningar i skolformen sas-grund, men styrker också tidigare fynd att lärarna är ovana att beskriva grundstrukturer i sina resonemang samt brukar inte ta tillvara ADDIE:s sista fas evaluering till att utveckla sin kurs.

Föreliggande studie syftar till att belysa lärares tankar angående deras skrivundervisning i årskurs F-3. Bilden av lärarnas perspektiv klargjordes genom en undersökning som utgick ifrån (1) vilka metoder och arbetssätt lärare uppger att de använder i den tidiga skrivundervisningen (2) vilka utmaningar lärare beskriver att de stöter på under skrivundervisningen samt (3) vilka resurser lärare uppger att de behöver för att möta utmaningar. De teoretiska utgångspunkterna för studien utgörs av Borgs (2015, 2017) redogörelse av lärarkognition och Vygotskijs (1978) beskrivning av stöttning. Denna studie vilar på en kvalitativ ansats (Braun & Clarke 2006) vars datainsamlande skedde genom sex semistrukturerade intervjuer. Sex lågstadielärare med olika erfarenheter från olika kommuner intervjuades. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av varierande modeller och uppgifter inom skrivundervisningen för att tillmötesgå elevernas behov. Vidare visar resultatet att de största utmaningarna som lärarna ställs inför är individanpassning och resursbrist. Lärarna upplever att de är ensamma till antal i att möta elevernas svårigheter i klassrummet. Även behovet av mer tid åt att erbjuda stöd till eleverna för att stötta dem på deras väg till att erövra skriftspråket efterfrågas avlärarna. Avslutningsvis mynnar resultatet ut i en diskussion där metoder, arbetssätt, utmaningar samtresurser för att klara av utmaningarna i skrivundervisningen behandlas.