Historia ska i gymnasieskolan utveckla elevers förmåga att använda historien som en referensram för att bättre kunna förstå sin samtid och därmed även sin framtid. Detta kallas även för historiemedvetande. I detta sammanhang utgör en grund att förstå att vi människor är och har en historia. Nutidens människa är ett resultat av tidigare skeenden i historien. Samtidigt har nutidens människor olika behov och syften när vi vänder oss till historien för att finna referenspunkter där vi selektivt väljer relevant historia. Vi gör eller brukar historia. Vi är alltså både skapade och skapare av historien. Två sätt att arbeta med historia på härstammar utifrån denna insikt. Det ena sättet är genetiskt, vilket tar hänsyn till historiens utvecklingslinjer med fokus på historiska samhällen och människors utveckling. Perspektivet har sitt fokus i de historiska rötterna och förklarar sedan utveckling och kronologin framåt. Det andra sättet är genealogiskt, vilket vänder sig till historien med avstamp från nutiden. Här rör sig perspektivet baklänges från betraktarens tidshorisont för att svara mot specifika behov och intressen där historien kan ge svar och riktlinjer. Dessa två perspektiv har bägge sina egna fördelar och kan därmed komplettera varandra. Historiedidaktisk forskning menar att bägge dessa perspektiv behöver sammanföras i en då kallad dubbel tankeoperation Denna uppsats grundar sig på dessa två perspektiv och försöker genom elevsvar på skriftliga prov ta reda på i vilka sammanhang dessa två perspektiv synliggörs.   Provfrågan som eleverna skulle svara på handlade om varför Adolf Hitler och nazismen blev populär i Tyskland samt vilka orsaker som föranledde själva maktövertagandet.  Vad resultatet har kunnat visa på var att det genetiska perspektivet synliggjordes genom orsaksförklaringar och historiska strukturella sammanhang. Här lyfte eleverna bland annat den ekonomiska situationen i Tyskland, Versaillesfredens villkor och utpekandet av en syndabock. Den historiska framställningen var sällan fördömande eller moraliserande utifrån ett genetiskt perspektiv utan snarare förstående. Flera elever pekade på Hitlers kompetenser som bidragande orsak till hans framgångar. Det genealogiska perspektivet synliggjordes istället genom att eleverna ofta utgick ifrån sig själva och sin uppfattning om världen (livsvärlden) och sin samtid när de skulle förklara historien. Ofta blev en sådan framställning fördömande. Dessutom var det svårt utifrån en genealogisk horisont att kunna se hur historien skulle kunna upprepa sig idag då nutiden målades upp som tillräckligt utvecklad för att kunna stå emot liknande krafter. Den dubbla tankeoperationen gick att spåra i ett par elevsvar genom att genetiska och genealogiska perspektiv kombinerades i svarsframställningen. Även om dessa svar var sällsynta kunde de visa på hur två tidshorisonter kunde mötas i en och samma tankeoperation.

Den här litteraturstudien undersöker aspekter i undervisningen för hållbar utveckling som främjar elevers kompetens att verka för en hållbar framtid. Handlingskompetens ger eleverna förutsättningar att bli aktiva medborgare med kompetens att utföra reflekterade och avsiktliga handlingar för en hållbar utveckling. Därför ämnar studien besvara frågeställningen: “Vilka faktorer i undervisningen för hållbar utveckling i de naturvetenskapliga ämnena främjar, enligt forskningen utveckling av elevers handlingskompetens?”. För att besvara frågeställningen har elva artiklar samlats genom en målstyrd och manuell sökning och bearbetats genom en tematisk analys. Genom analysen identifierades mönster i datamaterialet, vilket genererade tre huvudteman som svarar på frågeställningen. Det första temat lärarens val av undervisningsmetoder har stor betydelse för elevernas utveckling av handlingskompetens där demokratiskt deltagande, och relationen mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter bör vara centrala. I det andra temat elevernas känslomässiga upplevelser visar resultatet att elevernas känslomässiga relation till innehållet kan bli en drivkraft eller leda till passivitet. Det tredje temat vikten av autentiska inslag i undervisningen kan stärka elevernas tilltro till att deras handlingar är av betydelse, samt bidra till insikt om hur miljöproblem angrips i verkligheten. Genom denna litteraturstudie kan lärare få inspiration till hur undervisning för hållbar utveckling kan möjliggöra utveckling av elevernas handlingskompetens.

Syftet med den här undersökningen är att fördjupa förståelsen av hur undervisning i samhällskunskap kan bidra till att öka elevernas benägenhet att engagera sig i demokratiska processer. Syftet operationaliseras i två frågeställningar. Hur uppfattar elever sin demokratiska egenmakt och hur kan undervisningen utveckla elevernas upplevda demokratiska egenmakt?  En kartläggning genomförd i två gymnasieklasser i Stockholmsområdet visade att elevernas uppfattade egenmakt, med stöd i Amnås och Ekmans typer av passiva medborgare respektive Westheimer och Kahnes typer av aktiva medborgare, kan beskrivas i fyra upplevelsekategorier av växande egenmakt: ingen, liten, individuell och kommunitär egenmakt. De fyra upplevelsekategoriernas koppling till Amnås och Ekmans respektive Westheimer och Kahnes typer av medborgare gör vidare att de kan placeras och diskuteras i ett större ämnesdidaktiskt sammanhang. Undersökningens andra frågeställning besvaras med förslag på tre lärandeobjekt som möjliggör för elever att göra förflyttningar från upplevelsekategorier med ingen eller liten upplevd egenmakt till upplevelsekategorier med större upplevd egenmakt, nämligen det demokratiska systemet, opinionsbildning samt politiska rörelser.

Abstract  We've investigated the effects of outdoor education, specifically how it impacts students' learning and attitudes, along with didactic choices worth considering from the teachers' perspective.  There are two main reasons behind our choice of research topics. Firstly, according to PISA results, Swedish science knowledge has been trending downwards since the early 2000s. Simultaneously, engagement and motivation among students have been following a similar trend.  Secondly, generational environmental amnesia, as described by Kahn (2017), has been diminishing people's connection with nature, slowly altering individuals' views of nature and its importance.  We intend to draw a conclusion regarding how increased use of outdoor education improves students' learning and leads to a more engaging and motivating science education. Can an increased use of outdoor education counteract environmental generational amnesia?  We've compiled information from trustworthy and mostly peer-reviewed sources to build this knowledge review. Our sources serve as the foundation of knowledge for our conclusions.  However, we found a gap in research regarding the challenges outdoor education faces. While much research has been done on how and why it's a valuable pedagogy, not much has been said about barriers limiting outdoor education and how to counteract them.  Our key message is that outdoor education is a valuable pedagogy for students as well as teachers. It leads to increased learning, higher motivation, more engagement, and is a way to develop nature literacy, counteracting the furtherance of environmental generational amnesia.

No description available.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar angåendeflerspråkiga barns språkutveckling i svenska, samt vilka metoder förskollärareanvänder i ett språkfrämjande syfte. Utmaningar i arbetet med flerspråkiga barnsspråkutveckling har även undersökts i syfte att skapa en nyanserad bild hur dessa kanhanteras. Då samhällets mångkulturalitet har ökat innebär det att förskolan idag bestårav barn med olika modersmål, därför är det ett aktuellt ämne att undersöka. Studienhar baserats på en kvalitativ metod som grundas i semistrukturerade intervjuer medfem förskollärare. Resultatet påvisar flertalet metoder förskollärare använder ispråkfrämjande syfte med flerspråkiga barn. Resultatet visar även att det finnsutmaningar i arbetet samt hur dessa utmaningar kan hanteras. Slutsatsen är att det kaninnebära utmaningar att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling i svenskaspråket, därför behövs metoder för att hantera dessa vilket studien har bidragit med.

Forskning om matematiklärande utifrån ett flerspråkigt perspektiv indikerar att användningen av flerspråkiga repertoarer främjar såväl språk- som matematikutveckling hos flerspråkiga elever. Trots dessa positiva effekter observeras en tendens till enspråkighet inom matematikundervisningen, vilket utgör en utmaning för elever som inte fullt behärskar undervisningsspråket. I detta sammanhang syftar denna studie att studera flerspråkiga elevers upplevelser av att använda flerspråkiga repertoarer i matematiklärande. Genom semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys framträdde två diskurser som präglar elevernas matematiklärande, en enspråkig matematikdiskurs och en flerspråkig matematikdiskurs. Den enspråkiga matematikdiskursen dominerar matematikundervisning i klassrumssammanhang, då undervisningsspråket utgör normen och det primära mediet för matematiklärandet. Däremot präglas elevernas matematiklärande som äger rum utanför matematikklassrummet av den flerspråkiga matematikdiskursen. Inom denna diskurs utnyttjareleverna sina flerspråkiga repertoarer när de arbetar självständigt, hemma eller med andra elever som delar liknande språklig och kulturell bakgrund. Vidare konstateras att flerspråkiga elevers möjlighet till empowerment, agens och identitetsutveckling är större i den flerspråkiga matematikdiskursen än den enspråkiga matematikdiskursen. I detta sammanhang dras slutsatsen att flerspråkiga elevers möjligheter till empowerment, agens och identitetsutveckling korrelerar med deras möjligheter att kunna använda sina språkliga repertoarer inom matematiklärandet.

Den här kunskapsöversikten belyser utmaningar inom samhällskunskapsundervisning, medsärskilt fokus på samhällskunskapsdidaktik och ämnets dubbla uppdrag.En central aspekt är bristen på en gemensamt definierad ämnesdidaktik. Detta har resulterati en avsaknad av ett tydligt formulerat samhällskunskapsdidaktiskt språk och etableradebegrepp. Tillsammans med de abstrakta fostransmålen bidrar det till den grundläggandeotydlighet som ämnet verkar präglas av. Vilket i sin tur medför svårigheter för planering och bedömning. Studiens resultat indikerar att samhällskunskap ofta upplevs som gränslöst och inte sällan används som ett så kallat hjälpämne för andra samhällsorienterade ämnen.Ämnets dubbla uppdrag, att förmedla kunskap om samhället och fostra aktiva, självständigamedborgare, ger upphov till komplexa utmaningar. Lärare står inför svårigheter inför atthitta en balans mellan de traditionella kunskapsmålen och de mer abstrakta fostransmålen.Kunskapsmålen upplevs som enklare att skapa en strukturerad undervisning om ochbedömning av. Samtidigt argumenteras ämnets fostrande aspekt som ämnets viktigaste.Denna del av undervisningen beskrivs som mellanrummet. Här erbjuds en plats förspontana samtal bortom det planerade innehållet. Det är i dessa sammanhang som lärareupplever att eleverna utvecklar sin identitet som mest. Däremot kan detta skapa utmaningari bedömningen utifrån risken att det inte täcker innehållet enligt kursplanen. Lärare somintervjuats, observerats och samtalats med i kunskapsöversiktens artiklar har uttrycktbehovet av anpassningsförmåga och ledarskap för att navigera innehållet och undvika attämnet förvandlas till ostrukturerade diskussioner. Dessutom ställs läraren inför flera etiskaöverväganden om vad det är som faktiskt ska bedömas. Kunskapsöversiktens slutsats pekarmot behovet av ökad medvetenhet kring utmaningar som uppstår i undervisningen ochsatsning på ämnesdidaktisk forskning. Allt för att stödja lärare i att utveckla effektivaundervisningsmetoder och att tydliggöra ämnet samhällskunskap.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka faktorer som påverkarmellanstadieelevers motivation till läsning av skönlitteratur. Forskning visar att eleversmotivation till läsning har minskat över tid, vilket gör forskningsområdet mer aktuellt ännågonsin. För att bryta denna negativa trend blir det därför viktigt för lärare att identifiera vadsom påverkar läsmotivationen. Denna litteraturstudie bidrar således med forskning kringdetta område genom forskningsfrågan; Vilka huvudsakliga faktorer framkommer iforskningen som undersöker motivationen hos mellanstadieelever när det gäller att läsaskönlitteratur? Med hjälp av en tematisk analys, där nio studier analyserats, har tre huvudteman tagits fram;Sociala faktorer, Didaktiska faktorer och Inneboende faktorer. Dessa mynnar ut i resultatenstre rubriker; Familj och vänner, Läraren och undervisningen och Inre faktorer hos eleven. Litteraturstudiens resultat indikerar att det finns en mångfald av faktorer som samspelar medläsmotivationen, där lärarens didaktiska kompetens och engagemang, samt elevens intresseoch inställning till läsning är centralt.

Denna studie har genomförts i syfte att bidra med kunskap kring förskollärares resonemang när de konstruerar förskolans fysiska inomhusmiljöer samt belysa vad förskolläraren säger om barns delaktighet i processen. Detta har gjorts genom att studera vilka resonemang som blir framträdande då förskolläraren samtalar och diskuterar om barns delaktighet i utformningen av den fysiska inomhusmiljön. Undersökningen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där 8 yrkessamma förskollärare deltog. För att analysera studiens resultat användes didaktisk teori och Shier delaktighetsmodell samt tillhörande centrala begrepp; öppningar, skyldigheter och möjligheter. Resultatet visar att förskollärarnas resonemang kan tolkas som medvetna respektive omedvetna i deras beskrivning av det demokratiska uppdraget, den fysiska inomhusmiljön, delaktighet och inflytande. I slutsatsen framhålls att i stor del deltar barnen aktivt, barnen beskrivs som styrande och förskollärare förhåller sig medforskandetill barns perspektiv.