Denna uppsats syftar till att skapa kunskap om lärares användning av läroboken inom gymnasieämnet samhällskunskap för årskurs 1. Detta undersöks genom att analysera 57 lärares svar på en enkät som vi utformat. Uppsatsen kompletterar det nuvarande forskningsläget om läroboken och dess användning inom samhällskunskapen då den tidigare forskningen främst har en kvalitativ karaktär där den valda undersökningsmetoden har varit djupintervjuer.Uppsatsens analys består av fyra delar, där varje del behandlar en aspekt av lärarnas användning av läroboken. Aspekter som undersöks i uppsatsen är i vilken utsträckning som läroboken utgör ett undervisningsmoment på lektionerna, vilka ämnesområden från det centrala innehållet som lärarna väljer att använda lärobokens texter och övningsuppgifter inom samt orsaker till varför lärarna väljer att använda sig av läroboken i sin undervisning eller inte. För att kunna tolka lärarnas användning av läroboken inom de olika ämnesområdena appliceras Östmans kunskapsemfaser på resultaten.Resultaten visar att lärobokens texter används mer av lärarna i undervisningen än lärobokens övningsuppgifter, då 49% av lärarna använder lärobokens texter varje vecka eller oftare medan motsvarande andel för lärobokens övningsuppgifter är 21%. De ämnesområden där det är vanligast att lärarna använder sig av läroboken är mer begreppstunga områden som exempelvis demokrati och ekonomi. De ämnesområden där läroboken används sällan är källkritik, folkrätten samt grupper och individers identitet. I analysen tolkas lärarnas användning av läroboken i relation till ämnesområdena med hjälp av Östmans kunskapsemfaser, och vi sluter oss till att de områden där läroboken används ofta i huvudsak utgörs av kunskapsemfasen Den rätta förklaringen. Bland de orsaker som lärarna anger är viktigast för att använda läroboken är att den skapar struktur i undervisningen, något som vi i resultatet tolkar som att läroboken fungerar som ett stöd i planeringen av undervisningsmoment. Orsaker till att inte använda läroboken i undervisningen anser lärarna vara för att andra undervisningsmetoder upplevs fungera bättre. Resultatet utvecklar denna förklaring baserat på de resonemang som lärarna för i enkäten och konstaterar att när samhällskunskapslärarna väljer bort läroboken så är det troligen så på grund av att den saknar relevans och vardagsnära innehåll.

No description available.

No description available.

Praktisk kunskap kräver teori och teoretisk kunskap kräver praktik. I slöjdundervisning behöver eleverna ges möjlighet att utveckla både sin kreativitet och självständighet samtidigt som eleverna måste få en grund som i vissa moment kräver en exakt reproduktion av lärarförmedlad kunskap. I denna studie undersöker jag hur lärare i slöjd upplever detta dilemma att balansera mellan kunskapsreproduktion och inspiration i praktisk-estetisk undervisning. Vilka didaktiska ramar används i undervisningen och på vilket sätt förmedlas de till eleverna? Resultatet grundar sig på fem intervjuer med verksamma slöjdlärare. Materialet från intervjuerna analyseras med hjälp av tematisk analys. Sociokulturell teori och begreppet den proximala utvecklingszonen och tyst kunskapsteori används för att förstå lärararnas undervisningspraktik. I studien framkommer det att lärare i tidiga årskurser och i för eleverna nya hantverksområden tillämpar styrande ramar för att eleverna ska lära sig grunderna och hantverkstekniker. För att senare öppna ramarna successivt och låta eleverna lära sig arbeta fritt och utforska sin kreativitet under självständighet. Lärarens roll pendlar mellan motiverande ledare, utmanare och inspiratör. Att didaktisk kvalitet i slöjdundervisning är beroende av lärarens förmåga att visa och förklara praktiska tillämpningar av kunskap och nå fram och möta elever vars tidigare erfarenheter och intresse varierar och är beroende av olika faktorer.

With the help of semi-structured interviews relational practices are analyzed through Swedish teachers perspectives. In addition to providing possible descriptions of relational competence as a phenomenon, the study also presents the practical arguments that Swedish teachers put forward to support the multiple nature of relational competence. The reasoning that is carried out about relational techniques, past events and experiences is in part consistent with the previous research and theory that is available. In addition to these, three more relationship-building tools stand out: the mother role, humor and the Swedish subject’s content. The last mentioned, which due to its curriculum and personal aspect, is at the forefront in regard to students motivation and self-esteem for education and the flourishing of teacher-student-relationships. Furthermore the teachers reasoning is put in relation to theories of motivation concerning Aspelin's competence model, Self determination theory and Self-efficacy theory. Finally, the essay provides information on whether the Swedish teachers reasoning about relational competence is consistent with the previous research that is available.

I den övergripande strävan att främja en mångsidig personlig utveckling hos eleverna, framhäver Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr22], 2022, skolans åtagande att forma eleverna till "…aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarstagande individer och medborgare" (Lgr22, 2022, s.7). Denna studie ämnar utforska de variabler som påverkar elevers kreativa förmågor och dess konkreta tillämpning inom skolundervisningen. Studien utgår från lärarnas perspektiv och deras förhållningssätt till att främja elevers kreativitet samt de pedagogiska metoder som de faktiskt tillämpar för detta syfte. Resultaten tydliggör en paradox inom lärarkåren: å ena sidan visar en betydande del av lärarna en bristande medvetenhet om att begreppet kreativitet uttryckligen framhävs i läroplanens inledande delar vilket indikerar att begreppet inte har förklarats tillräckligt ingående. Å andra sidan tillämpar de olika kreativa metoder och strategier för att främja elevernas kreativa förmåga. Detta antyder att det finns en diskrepans mellan lärarnas praktiska tillämpning av kreativa metoder och deras förståelse för begreppet kreativitets betydelse i läroplanen (Lgr22, 2022). Därför understryks behovet av en djupare och bredare förklaring av kreativitetsbegreppet i läroplanen för att öka lärarnas förståelse för dess innebörd och roll i undervisningen. Detta kan bidra till en mer enhetlig och effektiv användning av kreativa pedagogiska metoder för att främja elevernas kreativa förmågor. Studien betonar således behovet av en kontinuerlig dialog och reflektion kring kreativitetens roll i skolans verksamhet, för att säkerställa att utbildningssystemet effektivt stödjer elevers kreativa utveckling och framtida möjligheter.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka lärares definition av och attityder till begreppet historiemedvetande samt vilken betydelse lärare anser att skönlitteratur har och hur den används i undervisningen för att främja elevers utvecklande av historiemedvetande. Syftet konkretiseras med fyra frågeställningar som berör lärares uppdrag att utveckla elevers historiemedvetande och arbete med skönlitteratur. En kvalitativ enkät används för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Enkäten distribuerades digitalt till målgruppen för studien som är historielärare för årskurs 4–6. En tematisering av empirin utförs och analyseras sedan utifrån Biestas (2011) tre dimensioner och Rüsens (2005) fyra underkategorier av historiemedvetande. Resultatet tyder på att begreppet historiemedvetande inte är helt lätt för lärarna att definiera men kan trots det kategoriseras enligt Rüsens (2005) fyra kategorier som blir underordnade kategorier av historiemedvetande som stort. Historiemedvetande består av reflekterande förmågor som kan vara svåra för eleverna att utveckla i de fall de inte kan hänga upp sina kunskaper på något de kan relatera till. Resultatet tyder även på att skönlitteraturen kan ha en betydelse i historieundervisningen om det i undervisningen inkluderas ett före, under och efterarbete kring det lästa. Detta visar även på att skönlitteratur som media är ett tidskrävande arbetssätt men är behjälpligt vid elevernas utveckling av ett historiemedvetande. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning SO</p>

Studier visar att taluppfattningen hör samman med att utveckla en inre representation av tallinjen, men hur detta ska gå till är inte helt klarlagt.  Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning riktade klassrumsaktiviteter kan påverka elevers förmåga att placera naturliga tal 0–10 på tallinjen, med extra fokus på elever med särskilda undervisningsbehov i matematik, samt hur inkluderingen i klassrummet kan bli tydlig under dessa aktiviteter. Studien omfattar ett förtest, interventioner där övningar med tallinjen genomförts och observeras samt ett eftertest med samma utformning som förtestet. Resultatet visar att interventionerna har en positiv påverkan på elevers förmåga att placera naturliga tal 0–10 på tallinjen. Observationsresultatet visar tydliga tecken på flera inkluderingsbegrepp i matematik där alla elever samarbetade i ett tillåtande klassrumsklimat.

The purpose of this study is to analyze how and what kind of didactic techniques that are used in the audiovisual medium of YouTube. Nine different YouTube videos dealing with historical topics across four different YouTube channels has constituted the material for this study. Furthermore, four different dimensions, cognitive, aesthetic, moral and commercial will be analyzed according to how they interact with one another within the videos. Lastly the mode of presentation employed in the videos will also be analyzed among which there are three, explanatory, observatory, and participatory mode. The method that has been used to accomplish this is qualitative text analysis. As this study is not of a quantitative character a qualitative method is appropriate, and the videos have been analyzed similarly to how one would analyze a text with focus being put on the content and construction of the videos. The result has shown that the use of a narrator, appropriate clothing and scenography, maps, animation, archive footage and other graphical tools are the main didactic techniques employed across the nine videos. Two others, slapstick comedy and suspenseful elements are used with the express purpose of conveying knowledge by only one of the four channels. The cognitive and aesthetic dimensions interact a lot with one another as each channel has a distinct aesthetic and all of them strive to convey knowledge to the viewer which in turn is supported by the aesthetic dimension. The moral dimension is present and often supported by the aesthetic one but compared to the previous two it takes more of a backseat role, appearing most often at the beginning or the end of the videos and is used to send moral messages or evoke feelings in the viewer. Commercial dimensions also play a role in creating the videos as two of the four channels uses explicit sponsorship bits in their videos, often connected to the topic of the video in some way, while the other two promotes their Patreon pages but does not use sponsors. All but one of the channels also have regular YouTube advertisements that play before their videos. Lastly the mode of presentation used is predominantly the explanatory one where a narrating voice is put over the footage on screen. The other two modes, the observatory and participatory modes are not used at all in any of the videos.