Syftet med detta arbete är att via en innehållsanalys utforska möjligheten att utveckla problemlösningsförmågan utifrån matematikläromedel. 2159 uppgifter från två läromedel på gymnasienivå analyserades utefter möjligheten att lösa uppgifter baserat på bokens tidigare förklaringar eller uppgifter. Om lösningsmall fanns sedan tidigare räknades det som rutinuppgift, om inte som problemlösningsuppgift. Vidare klassades problemlösningsuppgifter som inte upprepade en lösningsmetod som unika. Resultatet visade liknande resultat över båda läromedel där närmare hälften av uppgifterna var problemlösningsuppgifter där ca 30% av dessa var unika. Ytterligare fynd var att majoriteten av problemlösningsuppgifterna fanns under uppgifter av svårighetsnivå 2 och 3 medan svårighetsnivå 1 huvudsakligen bestod av rutinuppgifter.

This study aims to identify and analyze controversial and difficult topics in the three classics Giftas I (1884) by August Strindberg, Främlingen (1942) by Albert Camus, and I taket lyser stjärnorna (2003) by Johanna Thydell using thematic analysis. Additionally, it discusses the didactic opportunities that these topics create in Swedish upper secondary school. The analysis reveals that controversial and difficult topics are present in all three classics. In Giftas I, the themes of women’s emancipation, women as objects, the importance of children, and men's vulnerability are identified. In Främlingen, themes of indifference and women's abuse emerge. In I taket lyser stjärnorna, themes of death, cancer, and puberty are recognized. Furthermore, the analysis demonstrates that these classics offer didactic possibilities for all Swedish courses in upper secondary school.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever i lågstadiet upplever brain breaksunder matematiklektioner. Begreppet brain break innebär att, i detta fall, läraren sätter in en mental paus under matematiklektionen. Detta för att uppnå förbättrad koncentration och resultat hos eleverna. I studiens brain breaks utövas en pulshöjande aktivitet som varar i cirka två till fem minuter. Samtliga lärare och elever som deltagit i studien är bekanta med- och utövar brain breaks kontinuerligt under matematiklektionerna. För att kunna söka svar på mina forskningsfrågor i studien har jag använt mig av observationer med kompletterande semistrukturerade intervjuer i tre klasser, i samma skola, i årskurs två. Valet av skola låg nära till hands då jag tidigare har genomfört verksamhetsförlagd utbildning och även vikarierat på skolan. För att kunna analysera resultatet av de semistrukturerade intervjuerna gjordes en tematisk analys. Denna tidsbegränsade studie visar att både lärare och elever upplever brain breaks som positiva men att det även finns kritiska punkter i användandet av brain breaks. Samtidigt som man såg att eleverna kunde hålla fokus längre stunder då de har fått genomföra en brain break, fanns det elever som upplevde brain breaks som ett störningsmoment. Under intervjuerna med lärarna framkom det många positiva aspekter med att genomföra brain breaks i undervisningen, dessa positiva aspekter överväger de negativa sidorna. Jag har under studiens gång skapat mig en större förståelse kring hur lärare och elever upplever brain breaks i matematikundervisningen.

Demokrati har under en lång tid varit en central aspekt i vårt samhälle. Medborgare ska vara med och påverka i de beslut som berör dem för att motverka att ett förtryck uppstår. Mängder av diskussioner har förts och forskning har genomförts på området och det är en fråga som ständigt diskuteras i den samhälleliga debatten. Ett viktigt led i demokrati handlar om utbildning. För att säkerställa att ett demokratiskt samhälle upprätthålls behöver vi förbereda våra unga medborgare för att verka i ett demokratiskt samhälle, men vilka värden och principer ett demokratiskt samhälle inrymmer ses ofta på olika sätt. Den här studien syftar till att öka förståelsen för hur undervisande mellanstadielärare förhåller sig till demokrati, vilka föreställningar har de om begreppet, demokratisk kompetens och vilka didaktiska val som framgångsrika i strävan att fostra demokratiska medborgare. Genom kvalitativa intervjuer med fem mellanstadielärare i norra Sverige och efterföljande tematisk analys framträder begreppet som innehållsrikt, vilket påverkar praktiken av begreppet då vissa bitar riskerar att falla bort. En undervisning som ideal är holistiskt som består av autentiska element, där eleverna utvecklar kunskaper om begreppet, reflekterar, argumenterar och samtalar för att utvecklas till demokratiska medborgare

Då undervisningen i de flesta svenska högstadieskolor utgår ifrån ett komplett matematikläromedel och domineras av individuell räkning i boken så inriktas denna uppsats på att undersöka dessa läromedel. Närmare bestämt på att utforska i vilken utsträckningen de tillhandahåller metakognitiva stöttningar med avseende på egenreflektion. Genom en kvalitativ innehållsanalys av ett antal konsekutiva matematikläromedel försöker uppsatsen bidra med kunskap rörande utsträckningen av metakognitiva uppmaningar såväl som förändringen över tid.  Bakgrunden är att forskning, internationella kunskapsmätningar såväl som Skolverket har beskrivit brister i svenska högstadieelevers kunskapsresultat och djupförståelse. Vilket studier rörande självreglering och egenagens har visat att egenreflektion och metakognition kan förbättra. Den insamlade datan tematiseras och analyseras med teori inkluderande other regulation samt lärandeteorier utgående från Vygotskij gällande språk som verktyg i inlärningen.  Resultatet visar att det i alla utgåvorna funnits sådana metakognitiva uppmaningar i de elevaktiva delarna av boken men att de över tid ökat avsevärt samt förändrat karaktär. Den stora ökningen tycks antyda en medvetenhet hos författarna angående vikten av elevers egenreflektion och språkanvändning för att tillägna sig kunskaper och se sammanhang i matematiken. Uppmaningarna bedöms vara en resurs matematiklärare kan använda som ett verktyg för att förbättra elevers metakognition i matematiken.

No description available.

No description available.

Nationella och internationella policydokument har skilda perspektiv på hur en medborgare bör förhålla sig till sin privata ekonomi. OECD lägger vikt vid individens personliga ansvar medan Skolverkets ämnesplan för samhällskunskap framhåller kritisk analys av samhällets maktstrukturer som en viktig del av utbildningens medborgarfostrande syfte. Läromedlens porträttering av vad privatekonomi innebär och vad undervisningen ska syfta till får en särskilt viktig roll eftersom utbildade samhällskunskapslärare saknar formell utbildning i privatekonomi. Vidare antyder forskningsläget att medborgaridealet för en elev på yrkes- respektive högskoleförberedande program skiljer sig åt.   Syftet med studien är att jämföra hur läroböcker riktade till yrkes- respektive högskole- förberedande gymnasieprogram eventuellt skiljer sig åt i delarna om privatekonomi med avseende på vilka typer av medborgarideal som går att utröna i texten. Analysen tar avstamp från Westheimer och Kahnes (2004) teoretiska inramning och porträttering av tre olika medborgarideal: den personligt ansvarige medborgaren, den deltagande medborgaren samt den rättviseorienterade medborgaren. Studiens resultat antyder att en förståelse för samhällsekonomiska mekanismer krävs för att uppfylla ett deltagande och rättviseorienterat medborgarskap. Yrkeseleverna, som inte undervisas i samhällsekonomi, blir således inom ramen för den privatekonomiska undervisningen utbildade till personligt ansvariga medborgare, i kontrast till elever på högskoleförberedande program som får en förståelse för hur den privata ekonomin påverkar och påverkas av samhällsekonomin. Detta är förutsättningen för ett rättviseorienterat medborgarskap. Studiens resultat bidrar till kunskap om hur skillnader i kursplanernas innehåll bidrar till formandet av en framtida medborgare.

Läroböcker har under lång tid varit ett viktigt verktyg i svenskämnet. Forskning visar också att trots de senaste årens intensiva digitalisering behåller läroboken som undervisningsredskap en stark ställning i skolan. I föreliggande studie ligger fokus på läroböcker och skrivdiskurser, inom ramen för svenskämnet. Fyra läroböcker i svenskämnet har studerats och med hjälp av diskursanalys har böckerna analyserats utifrån Ivaničs teoretiska ramverk om sex skrivdiskurser. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vilka skrivdiskurser som framträder i dessa läroböcker, hur de framträder och vilka likheter och skillnader som kunnat identifieras böckerna emellan. Resultatet visar att lärobokens upplägg och utformning påverkar hur och om de olika skrivdiskurserna framträder, men också att sett till materialet som helhet är färdighetsdiskursen, kreativitetsdiskursen och diskursen om sociala praktiker de som kommer till uttryck allra tydligast. Den sociopolitiska diskursen visar sig få minst utrymme i de undersökta böckerna, medan processdiskursen och genrediskursen är de som uppvisar tydligast skillnader mellan de olika böckerna.

Sociala modeller är idag dominerande som förklaringsmodell för könsskillnaderna över elevers förstahandsval till gymnasiet. Den slutsats sociala modeller ofta landar i är att berörda gymnasieprogram är otillräckligt jämställda. Detta leder till åtgärder som uppfattas "feminisera" den svenska skolan och gå ut över pojkarnas betyg. När könsskillnaderna istället förklaras genom biologiska modeller försvinner imperativet att ytterligare feminisera. I detta examensarbete undersöks därför om de sociala modellerna verkligen bör ha tolkningsföreträde, genom att undersöka statistik och genom två litteratursökningar. Resultaten visar att biologiska modeller presenterar en trovärdig alternativ tolkning genom en modell som heter dynamiska system. Examensarbetet avslutar med att argumentera för att fynd inom jämställdhetsforskningen bör tolkas både utifrån sociala och biologiska modeller.