Studiens syfte är att utifrån ett didaktiskt professionsperspektiv synliggöra hur fem förskollärare identifierar sitt uppdrag och att få ökad förståelse för vilka konsekvenser uppdraget, enligt förskollärarna, har för arbetsbelastningen. De tre frågeställningar som studien har utgått ifrån är: Hur beskriver förskollärare sitt didaktiska ansvar utifrån förskolans läroplan? Hur ser, enligt förskollärare, de didaktiska förutsättningarna ut för den aktuella ansvars- och arbetsfördelningen i arbetslaget? Vilka konsekvenser har de didaktiska förutsättningarna för förskollärares arbetsbelastning? Studien har en kvalitativ metodansats och studiens empiri har samlats in med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer.     Studiens resultat har analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk där begreppen didaktik och profession stått centrala samt i förhållande till tidigare forskning. I resultat- och analysarbetet framkom att förskollärare identifierar sitt uppdrag som ett ansvarsfullt uppdrag och själva yrket som ett yrke i en ständigt föränderlig process. Ett yrke som följer samhällets utveckling, som kämpar med sin identitet eller status som profession och framförallt ett yrke som saknar behöriga kollegor att dela ansvaret med. Det didaktiska ansvaret utifrån förskolans läroplan upplevs som tungt dock hittar förskollärare stabiliteten i verksamheten med läroplanen som grund. Det konstateras bland annat att de didaktiska förutsättningarna för den aktuella ansvars- och arbetsfördelningen existerar, men upplevs vara sköra på grund av personalbrist, personalneddragningar och den osäkra framtiden. De konsekvenser för förskollärares arbetsbelastning som framkommer i denna studie greppas av förskollärarna bland annat genom att använda sina arbetslivserfarenheter för att tona ner arbetsbördan så att den är hanterbart, genom att använda alla kompetenser som finns i arbetslagen samt genom en bra kommunikation med ledningen och stödet därifrån.

This study aims to examine how teachers in upper secondary non-compulsory schools in Sweden, didactically approaches and teach religion with a focus on religion and science as mentioned in the curriculum. Since the Swedish school education system is non-confessional, a further aim is to explore how this affects the teachers' teaching and didactic for the subject of religion. The result is based on findings from interviews with eight upper secondary school teachers. The teachers are employed in different regions in Sweden with teaching experience ranging from two to twenty years. The interviews were conducted using digital communications programs, such as Zoom and Google meet, these interviews followed a semi-structured approach allowing the respondent to freely express themselves. The applied theoretical and analytical framework is social constructivism.  According to the findings, teachers agree that Swedish society is influenced by a secularistic world view, which through students is expressed by a lack of understanding of religion. The didactic approaches vary from teacher to teacher, however, they highly value the non-confessional education system and the opportunities of unbiased education it provides.

This research overview aims to clarify and specify the term intercultural competence, as well as to distinguish which terms and concepts researchers use in tandem with this. Further, this research overview aims to examine how intercultural competence can be understood in the context of history education. Both from a theoretical, didactical perspective - and from a practical perspective. In other words, this research overview is akin to a three-stage rocket. First, key concepts and theories are introduced; secondly, the application of intercultural competence in relation to history didactics are examined; and lastly, the practical possibilities for the aforementioned application are presented. The method used to conduct this research overview study has been information searching. The three databases that were used are ERIC, SwePub, and DiVA. ERIC was used to ensure a rich collection of international research; SwePub and DiVA were used to collect research that portray Swedish conditions. Additional research and literature has been used, in consultation with our mentor. The key conclusions gathered from the results of this study are as follows: this field of research originated on the American continent - following the civil rights movement. In an anglo-american context, the term “multicultural education” is most commonly used. The research field has striking similarities with the field known as “critical pedagogy” - with an emphasis on reforming the educational institutions as such. The application of intercultural competence within history education and Jörn Rüsen’s three narrative competencies are not only plausible - but can be seen as dimensions of one-another. Lastly, this research overview shows how intercultural historical competence can be applied in real classroom situations - more research is needed on this particular point.

Swedish society has changed since the 20th century and a classroom today looks very different. The multi - cultural society has grown and in step with the growth, one can today shed light on various obstacles and problems in the teaching of the Swedish subject of history.  To get an overview of how the research is done, we have chosen to look at teaching strategies, history didactics and multiculturalism in the classroom. Among other things, we will delve into narrative orientation, social science orientation and more perspective orientation in history teaching.  The databases we have chosen to use are ERIC - EBSCO, ERC Education Research Complete and SwePub. We justify our search for research through databases such as ERIC and ERC because we wanted to include an international aspect in the knowledge overview in order to be able to follow history teaching in other countries besides Sweden.  Something that is common to all research is the lack of governing documents that are not adapted to the multicultural society. One consequence of this is that the countries’ historical canons and syllabi are not updated either. The material is limited to the local area and makes it difficult to bring new perspectives into the teaching, as well in Sweden as internationally.  Our overview of research leads us to the conclusion that the students are in need of teaching that contributes to a broader historical awareness, so that the student in question can analyze and reflect from several different perspectives.

The purpose of this study is to examine how five social studies teachers in Stockholm County incorporate gender and equality into the core content of the social studies syllabus in year 4-6.  It will also address the didactic choices the teachers make to transform the curriculum content into practical education. To investigate this purpose, three questions were formulated: 1. What do five social studies teachers consider essential for students to learn in order to address gender and equality in the social studies syllabus for years 4-6?  2. How does the written content of the syllabus transform into practical education; what didactic choices do the teachers make? 3. According to the teachers, what part does gender and equality play in social studies education? In order to examine these questions, two qualitative research methods, interviews and observations were used. The outcomes have been analysed using an analytical tool inspired by two previous tools used in earlier didactic research studies, which have been developed further and combined for the purpose of this study. The analytical tool allows skills to be categorised as either first order knowledge (knowledge based on facts on a specific subject); or second order knowledge (more general skills such as analysing skill, ability to see phenomena from different perspectives etc). The conclusion of the study indicates that social studies teachers find it difficult to interpret the content of the syllabus to adequately address gender and equality, and that this content does not always have a clear part in social studies education.

The deep interdisciplinarity between physics and mathematics is not always easy to grasp for students. Transferring mathematical skills to a physical context is demanding, and students mainly use mathematics tools (i.e., formulas) for pure calculations rather than as a basis for reasoning. This may create significant learning problems, which result in a lower understanding of physics.In this study, we want to investigate Swedish students' perception of the role of mathematics in their physics education during Högstadet and Gymnasiet (12-19 years old). We addressed this issue by developing a survey of 20 statements, in which the students had to express their level of agreement with each statement on a scale of 1 to 5. The survey had been designed to investigate topics that we found relevant, according to the literature of this specific area of physics education research, and aims to inform us about possible correlations between these various aspects.Here we present the most exciting results that emerged from our collected data. What we found supports the findings that being good at mathematics does not automatically give a broader view of how to use mathematics in physics. Regardless of students’ age and academic performance, the majority perceive no difference between mathematics when taught in a Mathematic class and a Physics class.

Syftet med utvecklingsarbetet är att tillämpa aktionsforskning som ett när- och deltagarorienterat arbetssätt för att implementera planerade utomhuspedagogiska aktiviteter. Detta för att studera huruvida utomhuspedagogiska aktiviteter kan gynna en bättre inkludering samt försöka få en uppfattning av inkludering från elever i behov av särskilt stöd på fritidshemmet. Metodmaterialet har testats på en av de tre fritidsavdelningar som finns i en mångkulturell skola i södra Sverige. Aktionsprocessen av studien har utförts under fem veckors period som innehåller tre genomförda planerade utomhuspedagogiska aktiviteter som har erbjudits till totalt 32 inskrivna elever på fritidsavdelningen. Efter genomförandet av aktionen presenteras i denna studie en analys av två semistrukturerade gruppintervjuer med fem elever med särskilda behov. Resultaten visar att eleverna har varit delaktiga under aktiviteterna och fått möjligheten att upptäcka, testa och lära sig i en social kontext. Genom elevernas uppfattning av aktionen visas de motivation att komma till aktiviteterna. Det nya sättet som har föreslagits under aktionsprocessen tillförs att tillägga visuella redskap såsom bild på skolgården och namn på aktiviteten innan och under aktiviteternas utförande. Därtill har testats en ny tid att erbjuda planerade utomhuspedagogiska aktiviteter i fritidsavdelningen som anses positiv respons från eleverna, att komma ut direkt efter skolan och delta i utomhusaktiviteter. Sammanfattningsvis har elevernas uppfattning visat att de inkluderades i aktiviteterna, lärde och samlade på goda minnen genom att utforska, skapa och vila tillsammans med andra elever på fritidshemmet.

This study focuses on upper secondary students' perspectives on religious education (RE) and what its shortcomings are. In the Swedish non-confessional school, students study the subject of RE where students must learn to gain "[...] respect and understanding for diverse ways of thinking and living". The National Agency for Education's governing document states that teaching should address diverse types of human views and perceptions of God within and between religions. In this study, perspectives such as lived religion in teaching are highlighted. Definitions of religion and lived religion are specified in previous research and in the theoretical framework. Within the framework of this study, 40 questionnaires have been handed out to 40 students and three focus group interviews have conducted with students from the same school. The majority of the students agree that subject of religion is dominated by a secularist discourse and that most students do not recognize their religion during the lectures.

Arbetet handlar om matematikens kulturhistoria ur ett didaktiskt perspektiv i gymnasieskolans undervisning. Syftet är dels att undersöka hur lärare och elever ser på matematikens historia och dess inkluderande i matematikundervisningen, dels om det finns en diskrepans mellan olika läroboksförfattare hur man tolkar Skolverkets intention om att ge eleverna möjlighet att relatera matematiken till ett historiskt sammanhang. Baserat på några didaktikforskares olika synvinklar behandlas också frågor kring varför vi bör inkludera matematikens historia, vilka alternativa metoder som kan användas samt vilka eventuella hinder som kan finnas för detta. Dessutom ställs matematikhistorisk undervisning i relation till både teoretiska lärandeperspektiv och jämställdhet mellan män och kvinnor. Metoderna som använts i arbetet utgörs, dels av en kvalitativ enkätundersökning baserad på frågeformulär ställda till några lärare och elever, dels av en litteraturjämförelse mellan fyra av de vanligaste förekommande läroboksserierna i matematik på den svenska läromedelsmarknaden. Litteraturstudien baseras på både en kvantitativ och en hermeneutisk ansats där såväl mängden av historiskt innehåll liksom texternas innebörd studeras och uttolkas baserat på det sätt på vilket de framställts. Resultatet av studien visar att undervisning i matematikens historia prioriteras relativt olika bland lärarna och den ges i huvudsak låg prioritet då den ställs mot matematikundervisningens andra delar som aritmetik, algebra, geometri med flera. Vidare visar sig intresset vara begränsat hos merparten av eleverna. Ett något större intresse noteras däremot hos lärarna, som dock i relativt hög andel själva saknar utbildning i matematikens historia. Studien visar också att det finns betydande skillnader i hur läromedelsförfattarna ser på elevernas behov av matematikhistoriskt innehåll, inte minst mellan matematikkursernas a-, b- och c-spår. Även sättet på vilket det matematikhistoriska innehållet presenteras skiljer sig avsevärt mellan de studerade läroboksserierna. / This work is about the history of mathematics from a didactic perspective in the upper secondary school ’s education. The purpose is partly to investigate how teachers and students look at the history of mathematics’ incorporation in mathematics teaching and partly if there is a discrepancy between different school book writers how to interpret the Swedish National Agency for Education's intention to give students the opportunity to relate mathematics in a historical context. Based on the different viewpoints of some didactics researchers, issues about why we should include the history of mathematics, which alternative methods that can be used, and any possible barriers to doing so, are discussed. In addition, teaching the history of mathematics is viewed in relation to both theoretical learning perspectives and gender equality. The methods used in the work consist, partly of a qualitative survey based on questionnaires addressed to some teachers and students, and partly from a literature comparison between four of the most commonly used school book series in mathematics on the Swedish literature market. The literature study is based on both a quantitative and a hermeneutic approach where both the amount of historical content and the meaning of the texts are studied and interpreted based on the way in which they were presented. The result of the study shows that teaching history of mathematics is prioritized relatively different among the teachers, and it is given essentially low priority when it competes against subjects like arithmetics, algebra, geometry, and others. Furthermore, the interest is shown to be limited by most of the students. On the other hand, a somewhat greater interest is noted among the teachers, although in relatively high proportion they themselves lack education in the history of mathematics. The study also shows that there are significant differences in how the school book writers look at the students' need for mathematics-historical content, not least between the a-, b- and c-tracks of the mathematics courses. Even the way in which the mathematics-historical content is presented differs substantially between the studied textbook series.

Arbetet som presenteras i rapporten omfattar en undersökning av en grundkurs i hållfasthetslära, en kurs som över tid haft en relativt låg genomströmning, och uppdraget avser att förstå kursens kontext samt presentera sammanställningar av problemområden och förbättringsförslag. Först presenteras en förstudie med syfte att förstå kursens kontext och utmaningar. För detta syfte har intervjuer genomförts med lärare, studenter, assistenter och programansvariga, vidare har kursdokument och kurslitteratur studerats. Utöver förstudiens insamlade material och dess resultat behövdes ytterligare data samlas in för en djupare ämnesdidaktisk undersökning. Denna djupare analys har inspirerats av en diskursiv ansats där kursen i hållfasthetslära ses som en diskurs. Resultatet av denna ämnesdidaktiska undersökning och dess diskursanalys presenteras som en uppdelning utifrån didaktikens grundfrågor; Vad, Hur, Varför och Vem. Analysen av detta resultat stärks genom diskussioner kopplat till viss tidigare forskning. Avslutningsvis presenteras förbättringsförslag utifrån funna problemområden och en diskussion. Funna problem inom kursen inkluderar att höga krav ställs på studenterna och vidare att kursen utgör en utmaning för såväl lärare i sin undervisning som för studenter i sitt lärande. Till detta framkommer ett behov av att hos kurslärare och assistenter utveckla sin syn på det specifika ämnets didaktik d.v.s. hur hållfasthetslära bör undervisas för att uppnå kursens syften och mål. Det finns behov av att aktivera och engagera studenterna tillsammans med fler aktiva initiativ för att motverka den låga genomströmningen. Kursens projektuppgift och somliga assistenter utgör påtagliga problemområde inom kursen särskilt kopplat till kommunikation mellan lärare och assistenter, undervisning och återigen förståelse för ämnesdidaktik. Kursens lärandemål behöver utvärderas och arbetas med tillsammans med det funna problemet kring kursens bredd kopplat till vad som faktiskt testas vid tentamen. Presenterade förbättringsförslag behandlar kurs-, tentamen- och lärandemålutformning, projektuppgiften och övningarna. Vidare presenteras förslag för att förbättra den sociala biten i undervisning och inlärning inom kursen m.a.p. den kunskap som görs viktig inom diskursen. Till detta föreslås bl.a. metoden SCALE-UP. Den didaktiska utvecklingen diskuteras även och bättre genomtänkta undervisningsmetoder med hjälp av ämnesdidaktiska perspektiv föreslås. / The work presented in the report includes an investigation of a basic course in solid mechanics, a course that over time has had a relatively low student completion, and the assignment aims to understand the context of the course and present a summary of problem areas and suggestions for improvement. First, a pre-study is presented with the aim of understanding the context and challenges of the course. To this end, interviews have been conducted with teachers, students, assistants and program managers, and course documents and course literature have been studied. In addition to the pre-study collected material and its results, additional data needed to be collected for a more profound subject didactic investigation. This deeper analysis has been inspired by a discursive approach where the course in solid mechanics is seen as a discourse. The results of this subject didactic investigation and its discourse analysis are presented through the fundamental questions of didactics; What, How, Why and Who. Within this result, the analysis is strengthened through discussions linked to previous research. Lastly, improvement proposals are presented based on problem areas found followed by a discussion. Found problems within the course include high demands placed on the students in relation to the fact that this course constitutes a challenge both for teachers in their teaching and for students in their learning. In addition to this, there is a need for course teachers and assistants to develop their view of the specific subject's didactics, i.e., how solid mechanics should be taught to achieve the aims and objectives of the course. There is a need to activate and engage the students through more active initiatives to counteract the low student completion. The course's project assignment and certain assistants constitute tangible problem areas within the course, particularly linked to communication between teachers and assistants, teaching in itself and, again, understanding of subject didactics. The learning objectives of the course need to be evaluated and worked on together with the problem found regarding the scope of the course linked to what is actually tested on the exam. Presented improvement proposals deal with the design of the course, exam and learning objectives, the project task and the tutorials. Furthermore, proposals are presented to improve the social part of teaching and learning within the course with respect to the knowledge that is made important within the discourse. For this, among other things, the SCALE-UP method is proposed. The didactic development is also discussed and better thought-out teaching methods using subject didactic perspectives are suggested.