<p>Naturvetenskaplig undervisning stöter ofta på hinder i och med att elever skapar missuppfattningar om naturvetenskapliga fenomen som de möter i sin vardag. Denna studie syftar till att, utifrån tidigare forskningsresultat, detektera och kvantitativt uppskatta förekomsten av dessa missuppfattningar inom området syror och baser hos svenska kemistuderande gymnasieelever. För att undersöka detta utformades en enkät med olika påståenden baserade på vanliga missuppfattningar som eleverna fick ta ställning till. Missuppfattningarna kategoriserades i tre grupper; ”Syror och baser”, ”pH-skalan” och ”Neutralisation”. Enkäten skickades ut till intresserade gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet visade att eleverna inte hade missuppfattningar kring syror och baser i allmänhet men däremot hade problem med pH-skalan och förståelse av neutralisationsreaktioner.</p><p>Tidigare forskning tyder även på att skolan har en inverkan på bildandet av dessa missuppfattningar och här ges förslag på lösningar kring hur man skulle kunna komma tillrätta med dessa problem.</p>

No description available.

Syftet med detta arbete har varit att ta fram en hemsida med teknikövningar som pedagoger verksamma inom förskoleklass skall kunna ha användning av i sin undervisning i teknik. En strukturerad intervju har genomförts för att få svar på frågeställningarna. Resultatet beskriver pedagogernas syn och medvetenhet innan de tagit del av övningarna och hur deras syn förändrats efter de genomfört övningarna. Som slutsats kan man i förhållande till frågeställningarna i detta examensarbete se att pedagogernas medvetenhet och syn på teknik har förändrats efter slutfört arbete med övningarna.

Syftet med studien är att kartlägga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsättningar som finns för att ytterligare stimulera dem för ämnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhållningssätt. De metoder som jag använder mig av är dokumentation av förskolegården samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som påverkar teknikimplementering i förskolan består av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och föräldrar. Förskolorna använder gårdens fysiska förutsättningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial. Verksamhetens planering bör utgå från barnens intressen där pedagoger och barn i en tillåtande atmosfär tillsammans skapar ett lustfyllt lärande. De slutsatser som jag kan dra av studien är att teknikämnet i förskolan har stora förutsättningar då barnen har ett stort intresse av att undersöka och konstruera. Uterummet utnyttjas i hög utsträckning. Faktorer som påverkar förutsättningarna är en tydlig verksamhetsprofil som är förankrad hos förskolechef och pedagoger.

Vad är sväng och hur lär man ut det ”rätta svänget”? Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur folkmusikpedagoger uppfattar och förmedlar sväng samt få en inblick i vilka metoder som förekommer vid undervisning av sväng i folkmusik. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra pedagoger som samtliga är aktiva inom folkmusikgenren. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av didaktiska perspektiv på undervisning och lärande med särskilt fokus på de didaktiska frågorna hur, vad och varför.  Resultatet visar att flertalet informanter ansåg att sväng är ett viktigt moment inom folkmusiken men att det är något de sällan pratar om. Informanternas egna uppfattningar om sväng bottnar i en känsla av rörelse i musiken eller att musiken ger impulser till att sätta kroppen i rörelse. Det förekom även en uppfattning om att begreppet sväng ibland används som ett uttryck för något positivt i musiken snarare än ett namn på ett specifikt musikaliskt fenomen. I det fallet skulle termen sväng användas som en allmän positiv förstärkning för folkmusikspel. De metoder som förekommer för att lära ut sväng är kopplade till dans, rörelse och samspel. / The aim of this study is to gain a deeper understanding in how folk music educators perceive and convey groove. I purported to gain insight into the methods used in the teaching of groove in folk music. The study was conducted with qualitative interviews. I interviewed four teachers who are all active within the genre of folk music. The theoretical starting point of the study is the didactic approach to teaching and learning with particular focus on the didactic questions of how, what and why. The results show that the majority of respondents felt that the groove is an important element in folk music, but that it's something they rarely talk about. The informants' own perceptions of groove come from a sense of movement in music or that music provides the impetus for putting the body in motion. There was also a perception that the term groove sometimes is used as an expression for something positive in the music rather than being a specific musical phenomenon. In that case the term would be used as a common positive response to folk music performance. The methods applied in teaching groove are connected to dance, movement and interaction.

Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare hjälpmedel i de svenska klassrummen. Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån ett lärarperspektiv ge inblick i vad forskningen säger om vilka kunskaper som är lämpliga för att interaktiva skrivtavlor ska kunna användas så effektivt som möjligt i matematikundervisningen. Frågeställningarna behandlar lärares kunskapsbehov, vilka faktorer som påverkar utvecklingen och av dessa kunskaper samt hur lärarens roll förändras vid introduktionen av interaktiva skrivtavlor. Litteraturstudiens resultat visar att en grundläggande kompetens inom IKT underlättar planering och undervisning med interaktiva skrivtavlor men är även en förutsättning för en lyckad vidareutbildning inom området. Lärare behöver ha insikt i vad interaktiv undervisning innebär och hur detta kan förverkligas med hjälp av den interaktiva skrivtavlan. Här är lärarens egen inställning avgörande för att en förändring av pedagogiken ska kunna ske. Vid en satsning på interaktiva skrivtavlor i undervisningen behöver det finnas tid för vidareutbildning av den pedagogiska personalen. Utbildningen bör påbörjas gemensamt men anpassas sedan utefter de olika förkunskaper och behov som lärare har. För att introduktionen ska bli lyckad behöver den vara långsiktig och ge möjlighet för lärare att utveckla den egna färdigheten i användningen av interaktiva skrivtavlor. Den interaktiva skrivtavlan kan under rätt förutsättningar vara en hjälp i att främja en mer interaktiv undervisning där elevers lärande hamnar i centrum och läraren intar rollen som handledare, coach eller samtalsledare.

Den här studien är ett kunskapsbidrag avseende barns användning av förskolors utomhusmiljö samt barns inkludering i utveckling av förskolegårdars lekmiljö. Studiens syfte är att tolka samt skapa förståelse för de deltagande förskolebarnens subjektiva upplevelse av sin förskolegård. Studiens forskningsfrågor behandlar vilka slags lekar barnen ägnar sig åt i de utvalda lekmiljöerna, vad som möjliggör barnens lek samt vilka hinder som finns för barnens lek. Studiens teoretiska utgångspunkter är handlingserbjudanden. Genom pedagogernas handlingserbjudanden till förskolebarnen kan lekmiljön och därmed barnens fysiska rörelsemönster påverkas. Vidare kan handlingserbjudanden gällande ett föränderligt och mobilt lekmaterial vidareutveckla gestaltningsleken. Jag har valt att använda mig av gåtursmetoden som datainsamlingsmetod samt Grundad teori (Grounded Theory) som analysmetod. Utifrån förskolans uppdrag att utgå från barnens behov och intresse bör förskolan ta del av samt vidareutveckla barnens tankar kring förskolegårdens utformning. För att inspirera och leda pedagogerna framåt i detta arbete vill jag genom min studie påvisa arbetsredskap som kan användas i arbetet med att utforma platser på förskolegården som intresserar barnen och stimulerar deras lek. Studiens resultat visar att påverkansfaktorer på barnens lek är lekmiljöns utformning, tillgängligt lekmaterial samt förhållningsregler. Analysen visar att genom pedagogers handlingserbjudanden samt en tillåtande, stimulerande samt utmanande lekmiljö kan barnen få natur- samt lekupplevelser och utveckla sina fysiska färdigheter. Studiens slutsats belyser att arbetsredskap såsom pedagogisk dokumentation, reflekterande samtal, observationer samt samtal med barnen kan vara passande för att göra barnen delaktiga i utformningen av förskolans utomhusmiljö.

Denna studie behandlar lärares val av skönlitteratur inom gymnasieskolans språkintroduktionsprogram samt hur dessa val motiveras ifråga om tema och tänkbar identifikation för den aktuella elevgruppen. Syftet är att undersöka vilka litterära teman som föredras och varför samt att även identifiera om särskilda teman undviks i undervisningen. Genom att även inventera den litteratur som studiens informanter använder så undersöks skolans föreställningar om de nyanlända eleverna och deras erfarenheter för att utreda huruvida stereotypa roller riskerar reproduceras genom det skönlitterära valet. Resultatet visar att de intervjuade lärarna i Svenska som andraspråk ser litteraturvalet som en stor utmaning men att de har vitt skilda strategier vad gäller val av tema och innehåll i de böcker som de arbetar med. Här framkommer en vattendelare ifråga om att välja litteratur som behandlar flykt och krig som de nyanlända eleverna har egna erfarenheter av eller att tvärtom välja bort denna till förmån för allmänmänskliga teman eller litteratur som behandlar svenska förhållanden. Vidare framgår att oavsett ståndpunkt i frågan så skildrar merparten av informanternas använda litteratur just teman såsom invandring, flykt, krig och utanförskap. Detta kan ses som en implikation på att gruppen nyanlända särskiljs från skolans övriga elever i en andrafierande process. Frågan är av stor av vikt för att belysa de utmaningar som lärare i Svenska som andraspråk möter i sitt arbete samt för att säkerställa en jämställd och likvärdig utbildning för alla, oavsett ursprung och bakgrund.

The study examines how multimodal texts in the Swedish subject in the upper secondary school is assessed. The first two issues investigates through a hermeneutical text interpretation how multimodal texts are described in policy documents and how they are reflected in the assessment base. The last issue examine how teachers today assess students work with audiovisual elements trough interviews with three Swedish teachers. The analysis of policy documents shows an inconsistency in how multimodal texts are described and assessed. The inconsistency is causing a limitation in how multimodal texts are used in teaching. The results of the interviews confirm this and highlights how the design of teaching is largely controlled by the assessment base and its interpretation. The study shows how the absence of clear wording in policy documents prevents recognition of multi-modal texts in school, at the same time as the National Agency for education emphasize its relevance. Furthermore it shows how audiovisual texts have the potential to deepen and expand on the content instead of merely act as support to spoken and written text. And finally how a multimodal approach contributes to creating an equal education for all students regardless of background.

This compilation thesis, consisting of five articles, focuses on narrative explorations of vocational Bildung and wisdom in practice. It is an explicitly practical and empirical approach to what, for the most part, tends to be limited to philosophical discussions. This is motivated by the relative lack of systematic knowledge about how to enact wisdom in practice and afford vocational Bildung to those engaged in vocational education and training (VET). The absence of such knowledge makes it more difficult to develop VET practice and curricula and also leads to significant parts of the internal goods of practice to remain tacit, personal and local when they need to become articulated and shared. The aim of the five articles has been to explore how Bildung and practical wisdom can enrich our understanding of vocational practice and didactics on a theoretical, methodological and practical level. Conceptually the thesis draws extensively from narrative inquiry (Clandinin &amp; Connelly 1995, 2000), reflective practice (Schön 1983, 1987), Aristotelian philosophy regarding practical wisdom (Aristotle 2009, Nussbaum 1990), MacIntyre’s concept of a practice (2011) and the Bildung-tradition (Rittelmeyer 2012) to create a coherent framework for the inquiry termed vocational Bildung didactics (VBD). It is located in the phronetic social science paradigm articulated by Flyvbjerg (2001) where the main aim for research is to enrich practice rather than generate theory. The methodology for this kind of inquiry is the collection of narrative cases focusing on unusually rich/successful/wise cases of a practice, what Flyvbjerg (2001) terms extreme and paradigmatic cases. On a conceptual level the inquiry has resulted in the framework of VBD that provides the structure for engaging in this kind of research. It has also resulted in some further conceptualizations driven by the interpretation of cases, in particular a differentiation between vocational and cultural practices. On a methodological level it has resulted in a kind of double didactical method: the case narratives function as articulations of practical knowledge regarding vocational Bildung and practical wisdom but also as the didactical tools for teaching this. On a practical level the inquiry has resulted in suggestions for curriculum-development as well as ways in which the case narratives can be used to enrich the understanding of practitioners. / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 5: Manuscript.</p>