Föreliggande studie utvärderar talsyntes som digitalt hjälpmedel i nyanlända gymnasieelevers textproduktion. Studien är uppdelad i två frågeställningar, som berör effektiviteten av talsyntes respektive användningen och upplevelsen av talsyntes. Den första frågan besvaras genom kvantitativ felanalys av elevtexter skrivna med respektive utan talsyntes. Den andra frågeställningen besvaras utifrån material som har insamlats genom fokusgruppintervju och observationer. Resultaten talar för att talsyntes kan ha stor potential i andraspråksundervisning. Den statistiska analysen påvisar att elevtexter skrivna med talsyntes innehåller en signifikant lägre felfrekvens än texter skrivna utan hjälpmedlet. Genom intervjun framgår att eleverna har en företrädelsevis positiv upplevelse av talsyntes och att den har en stöttande funktion i skrivarbetet. Resultatet av denna studie visar att talsyntes relativt enkelt kan upptas i en reell undervisningssituation och att elevernas individuella användning varierar.

Denna studie syftar till att undersöka hur tre svenska som andraspråkslärare tolkar och beskriver att det använder formativ bedömning i svenska som andraspråk. Forskningsfrågorna som ställts upp lyder: "Hur tolkas formativ bedömning i svenska som andraspråksundervisningen och vilken inställning har lärarna till arbetssättet?" och "Hur beskriver lärarna sitt arbete med formativ bedömning i svenska som andraspråk?". Vidare ska studien bidra till ökad kunskap kring hur implementering av formativ bedömning i svenska som andraspråkundervisning kan gå till. Slutsatser som kunnat dras är att formativ bedömning ur ett svenska som andraspråksperspektiv är ett relativt glest beforskat område. Däremot finns en hel del forskning av formativ bedömning som generellt begrepp och andraspråksundervisning separat av tillgå vilket legat som grund för denna studie. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer vilket är en rekommenderad metod att använda när målet är att få en bild av människors individuella tankar och erfarenheter. Med hjälp av transkribering och en tematisk analysmetod har resultatet framställts med utdrag från respektive respondenters intervjuer Resultatet visar att respondenterna i denna studie ställer sig positiva till användning av formativ bedömning och att de ser ett behov av att tydliggöra mål och kriterier för andraspråkselever. Vidare visar resultatet att respondenterna anser sig undervisa enligt ett formativt arbetssätt men att de alla gånger inte följer strategierna som finns för arbetssättet till punkt och pricka. Kamratbedömning lyfts av samtliga som ett effektiva sätt att arbeta formativt med elever för att dels utveckla självreglerat lärande, dels för att spara tid vid rättning. Vidare poängterar samtliga respondenter att bedömningen i svenska som andraspråk är lika komplex som i andra ämnen men att det är skillnad i vad man behöver fokusera på i SVA. Respondenterna önskar därför att kartläggning av elevernas kunskaper blir mer organiserat på skolorna de arbetar på.

Studiens syfte är att undersöka hur undervisningen kring demokratiska värden ser ut i ämnet samhällskunskap i årskurs 4-6. Denna studie syftar även till att svara på varför ett demokratiskt förhållningsätt är viktigt att tillämpa i undervsningen. För att besvara denna kvalitativa studiens frågeställningar har en analys gjorts av en litteraturöversikt över forskning på området. Ämnet samhällskunskap är brett och komplext och uppfattas av många lärare som problematiskt att bedriva undervsining i. Forskningen har visat att kunskapsuppdraget dominerar vilket beror på att samhällskunskapslärare inte är tillräckligt insatta i ämnets alla delar och att styrdokumenten upplevs som svårtolkade. Detta leder till att lärare får ett stort handlingsutrymme vad gäller undervisningens utformning och innehåll. Därmed kan möjligheten att uppnå kunskapskraven gå förlorade för eleverna vilket är allvarligt eftersom att fostransupdraget dels är ett av samhällskunskapsämnets syfte och dels för att det krävs om eleverna ska utvecklas till demokratiska medborgare i samhället. Studien har även visat att vårt område är i behov av mer forskning vad gäller undervisningens praktiska tillämpning.

Syftet i denna studie är att öka förståelsen av hur lärare inom högre utbildning ser på sin undervisning online. För att nå syftet genomfördes 11 intervjuer med lärare inom ett distansprogram. Intervjuerna analyserades sedan med en fenomenografisk analys och tre kategorier fram­trädde: Man kan se undervisning som något som skapar distans, något som kan skapa både distans och närhet, eller något som skapar närhet både för lärare och studenter. Jag visar i den här studien att lärarens pedagogiska grundsyn, men även erfarenhet och pedagogisk utbildning spelar en roll för hur hon också väljer att utveckla sin undervisning. Jag visar också att en fördjupad analys är viktig för utvecklingen, men lärarna anger inte själva att de genom­­­för någon sådan analys. Studien visar också att didaktisk design kan hjälpa lärarna att visualisera och därmed diskutera och utveckla under­visningen. Till sist har jag även kunnat visa att den kollegiala samverkan för pedagogisk utveckling har stor betydelse för lärarens undervisning.

Med en genusteoretisk och kritisk diskursanalys ämnar undersökningen granska två geografiläroböcker för de högre årskurserna i grundskolan. Syftet är att undersöka vilka representationer om verkligheten som når elever genom geografiläroböckers diskurser och i vilken grad elever ges möjlighet att identifiera sig med innehållet oavsett vilket kön de tillskriver sig. Trots jämställdhetsaspekter i skolans styrdokument visar många undersökningar att läroböcker brister ur ett genusperspektiv. Uppsatsen börjar med att visa hur viktig läroboken är i skolan och fortsätter med att redogöra för en geografigenusteoretisk bakgrund. Med genusgeografins intåg i geografivetenskapen som utgångspunkt jämförs diskursens ändring över tid och hur väl läroböckerna samverkar med skolans jämställdhetsuppdrag. Därefter följer en tidsexposé för att visa hur geografi som skolämne utvecklats gentemot rådande styrdokument. I huvuddelen redogörs resultatet från analysen av de två läroböckerna var för sig med löpande analytiska kommentarer och tolkningar. Resultatet visar att diskurserna inte ändrat sig nämnvärt över tid. De utgår från en manlig norm och visar övervägande upp manliga representationer. De brister i ett genus- och jämställdhetsperspektiv och bidrar till återskapandet av föreställningar om könens skilda göranden och värden. Avslutningsvis diskuteras hur de föreställningar och värderingar om genus som framträder i läroböckerna kan förklaras utifrån tidigare forskning.

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattning om elevers läsattityd samt om och på vilket sätt undervisningen anpassas efter attityderna i årskurs 1–3. Studien ämnar bidra med kunskap om hur lärares undervisning kan anpassas till elevers läsattityd för att stödja elevers läsutveckling. Forskningsfrågorna som ställs utifrån syftet är: Vad har lärare för uppfattning om elevers läsattityd? Hur skaffar sig lärare uppfattning om elevers attityd till läsning? Hur uppfattar lärare att de agerar utefter elevers olika läsattityd i undervisningen? Hur uppfattar lärare att elevers läsattityd förhåller sig till läsutveckling? Studien delar den sociokulturella teorins syn på lärande och har en fenomenografisk forskningsansats som utgångspunkt. Utifrån dem valdes en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer för att undersöka fem lärares uppfattningar om elevers läsattityder. Det insamlade materialet analyserades utifrån en fenomenografisk analysmetod. Resultatet visar att samtliga lärare anser att de flesta elever i årskurs 1–3 har positiva läsattityder och vilja att lära sig läsa. Dessutom visar resultatet att bara en av lärarna tar reda på elevers läsattityd på ett systematiskt och medvetet sätt, resterande lärare litar på deras intuition. Till sist visar resultatet att tre av de fem intervjuade lärarna ansåg att elevers läsattityd påverkar deras läsutveckling. / The aim of this study is to examine teachers’ perception of students’ attitudes towards reading, and to determine if and how their teaching is adapted to the attitudes at grade 1-3. The study aims to contribute with knowledge about how teachers’ instructions can be adapted to students’ reading attitudes to support their reading development.  Based on the aim of this study four questions were asked: What are teachers’ perceptions about students’ reading attitude? How do teachers get an idea of ​​students’ attitude towards reading? How do teachers perceive that they act in their instruction according to students’ different reading attitudes? How do teachers perceive that students reading attitudes are related to reading development?  The study departs from the socio-cultural theory's view of learning and has a phenomenographic research approach as a starting point. Based on them, a qualitative research method was chosen in the form of semi-structured interviews to examine five teachers’ perceptions of students’ reading attitudes. The collected material was analyzed based on a phenomenographic analysis method.  The results show that all teachers believe that most students in grade 1-3 have positive reading attitudes and are motivated by learning how to read. In addition, the results show that only one teacher determines students’ attitudes towards reading in a systematic and conscious manner; the other teachers trust their intuition. In conclusion, the results show that three out of the five interviewed teachers think that students’ reading attitudes affect their reading development.

Physics makes use of analogies to explain new phenomena using our understanding of more familiar phenomena. This thesis studies how pairs of university students reason when they encounter problems in physics that require explicit analogical reasoning. I have video recorded three pairs of students engaged in an analogical reasoning task on the topic of electric circuits. The students were asked to provide explanations of the functioning of electric circuits that a non-physicist could understand. The students were encouraged to use analogies in the process. This resulted in students proposing analogies for basic electric circuit elements, such as a conducting wire, resistor, capacitor and inductor, using a so-called hydraulic analogy (water flowing in pipes). In the thesis, I explore how the students translate an electronic problem into a hydraulic problem. Qualitative methods of analysis were applied for data collection, and interpretation. While broad generalizations about how students reason in general cannot be made solely on the findings of this thesis, the findings of this thesis show that proposing concrete mechanical analogies for electric circuits alone may not necessarily help students reason conceptually in productive ways. In one case, I find that the students use of formal and more abstract ideas allows them to more effectively move between the electrical and hydraulic domains. One implication for teaching when making explicit analogical links between the two domains addressed in this thesis is that it is the disciplinary relevant aspects of the domains that needs to be linked and rather than surface features or other disciplinary aspects of the objects. Here, the disciplinary relevant aspect is energy, and in completing the task students focus on this aspect of electric circuits energy perspective that they had potentially not noticed before. When students link two domains it is not necessary that potential energy for instance in domain A corresponds to potential energy in domain B. It is recommended that the teachers emphasize the limitations of such analogical reasoning. Transduction help students to discuss and analyze concepts of different systems.

Svenska översättningar av Brief Electricity and Magnetism Assessment (BEMA) och Conceptual Survey of Electricity and Magnetism (CSEM) har gjorts. BEMA och CSEM är forskningsbaserade flervalsprov som testar konceptuell förståelse inom elektromagnetism och kan vara utgångspunkt för en fysikundervisning med fokus på konceptuell förståelse på flera nivåer av utbildning. Originalfigurer har använts med en figur modifierad för att förtydliga positionen av en partikel (CSEM uppgift 15). För att motivera översättningarna har det argumenterats för en konceptuell fysikundervisning i kontrast mot en traditionell. Detta gjordes utifrån Skolverket, en rapport ifrån Skolinspektionen och ett flertal publikationer inom Physics Education Research (PER). Speciellt har det argumenterats för en konceptuell fysikundervisning inom elektromagnetism genom att en översikt av de konceptuella utmaningar som området ofta innebär för elever har presenterats. Vid tillfällen har det också givits riktlinjer för hur utbildare kan gå tillväga för att bemöta dessa utmaningar. Utifrån aspekterna svårighetsindex, träffsäkerhet och reliabilitet inom Classic test Theory (CTT) kan BEMA och CSEM anses vara likvärdiga. Den som vill använda BEMA eller CSEM bör därför främst, och kanske också enbart, kolla på vilket av testerna som innehållsmässigt bäst stämmer överens med den aktuella kursen. BEMA och CSEM är innehållsmässigt väldigt lika och har flera uppgifter gemensamma, samtidigt som det finns skillnader, till exempel testar BEMA förståelse för elektriska kretsar medan CSEM inte gör det. Antar vi att BEMA och CSEM är likvärdiga utvärderingsverktyg, och eftersom båda består av ungefär lika många (31 och 32) uppgifter samt enbart flervalsfrågor, kan de användas som för- och eftertest inom samma grupp eller parallellt om två grupper ska testas inom samma kurs. Uppgifter om elektriska kretsar kan då behöva uteslutas ifrån BEMA för en bättre innehållsmässig överensstämmelse mellan proven. CTT är beroende av testgrupp, och eftersom de CTT resultaten som presenteras är baserade på amerikanska collegestudenter kan det vara lämpligt att som utbildare undersöka om BEMA och CSEM även är likvärdiga inom den kontext som de ska användas. / Swedish translations of Brief Electricity and Magnetism Assessment (BEMA) and Conceptual Survey of Electricity and Magnetism (CSEM) have been made. BEMA and CSEM are research-based multiple choice tests on conceptual understanding of electromagnetic concepts. They can be used as a starting point for physics teaching with emphasis on conceptual understanding at several levels of education. Figures are from the original tests with one figure modified in order to clarify the position of a particle (CSEM question 15). In order to motivate the translations I make a case for a conceptual approach to physics teaching in contrast to a traditional. This was based on the Swedish National Agency for Education, a publication from the Swedish School Inspectorate and several publications within Physics Education Research (PER). I Specifically make a case for a conceptual approach to physics teaching within electricity and magnetism with an overview of common student difficulties. Occasionally guidelines for how educators can deal with these challenges are given. Based on the aspects difficulty, discrimination and reliability within Classic test Theory (CTT) BEMA and CSEM can be considered equivalent. Those who wish to use BEMA or CSEM should therefore mainly, and perhaps only, decide which test to use based on which test that best matches the course in terms of covered content. Contentwise BEMA and CSEM are very similar and have many questions in common. However, there are differences between them. For example, BEMA tests understanding regarding electric circuits while CSEM does not. If we assume that BEMA and CSEM are equal in quality and combine this with the fact that they are made out of almost the same amount of questions (31 and 32) that are only multiple choice, BEMA and CSEM can potentially be used as pre- and post-tests within the same group or in paralell if two groups are to be tested within the same course. In order to match the two tests in terms of content, electric circuit questions could be omitted from BEMA. CTT results depend on the tested group, and since the CTT results that are presented is based on American college students, further investigation is needed to ensure that they are equivalent also in the Swedish context.

Denna studie har undersökt hur två bildlärare arbetar med två mål i kursplanen för bild och har med hjälp av två av didaktikens centrala frågor, undersökt och diskuterat dessa. Två semistrukturerade intervjuer gjordes med två olika informanter i olika delar av Sverige. Dessa bildpedagoger skiljer sig åt vad gäller antal undervisande år, härkomst och storlek på orten de undervisar i, de är däremot i samma åldersgrupp och båda är kvinnor. Resultatet och analysen är indelad efter de två didaktiska frågeställningar studien svarar på; hur arbetar du med målen och vad gör du för att arbeta med dessa. Resultatet visar att den ena informanten aktivt jobbar med de två målen medan den andra informanten enbart jobbar med ett av de undersökta målen, detta på grund av en osäkerhet hos informanten när det kommer till en öppenhet om bland annat diskussioner kring sexualitet.

This study investigates how the civic values of gender equality, and social and economic equality, are represented and implemented in three different textbooks designed for the course English 6, in chapters that are centred on older literary texts. The study uses critical discourse analysis to analyse these texts based on the above-mentioned values, and Bloom’s taxonomy to categorise the associated exercises according to learning processes. The study seeks to find whether the textbooks provide means for working with the above-mentioned values, whether the exercises encourage this work, and how pupils are expected to engage with the texts. The results show that all analysed texts provide means for some value-related work, and that most analysed chapters include exercises with a potential to encourage it, but that some further adaptation is often needed to reach this potential. The results also show that the majority exercises are centred around reading comprehension, and that further adaptation is generally needed to engage pupils in additional ways.