The overall purpose of this study is to contribute with empirical data to a scientific area that currently is missing just that: younger pupils view on the school subject history. This study is based on the history didactics goal, which is to teach knowledge about history in school. The method used in this study is qualitative research and consists of four semi structured group interviews with, in total, eleven pupils in the fifth grade in middle school. The knowledge claims are interpretive with the purpose to develop an understanding for the pupils view on history and their acquirement of knowledge during history class. The problem statements discussed in this study are focused on which history culture the pupils are presented with during their classes and what consequences this has on their acquirement of a historical awareness and a historical identity. The teaching has, in relation to the syllabus, a central content to deliver, but the view of history seems to be a question of interpretation by the teacher. The study finds that the pupils has a positive attitude towards history as a subject, but that the cultural view on the subject can be perceived as stereotype. In different extent, the pupils show a historical awareness and an emerging historical identity in where their surroundings have a central part. This study ends on a discussion about the strengths and weaknesses of the analysis, focused on ethics. / <p>Betygsdatum 2019-06-10</p>

Este texto toma a materialidade de dois arquivos existentes, quais sejam: o arquivo do Escrileituras (AE), gerado durante a vigência do Projeto de Ensino, Pesquisa e Extensão Escrileituras: um modo de ler-escrever em meio à vida (2011-2014), e o arquivo das Licenciaturas (AL), proveniente da disciplina Educação contemporânea: currículo, didática e planejamento, Turma A, entre os semestres letivos 2016/1 e 2016/2, que está vinculada ao Departamento de Ensino e Currículo (DEC) da Faculdade de Educação (FACED) da Universidade Federal do Rio Grande do Sul (UFRGS). A partir desses dois arquivos, o texto: a) extrai e agencia as suas matérias; b) opera mediante procedimentos de leitura e escritura; c) cria possibilidades tradutórias vivificadoras dos textos que desembocam na criação de um jogo didático tradutório. Os arquivos são movimentados, desse modo, como suportes gerativos de novos textos, já que sua procedência é sempre da ordem da invenção. Tal condição fornece possibilidades de jogar com as matérias que integram os arquivos para fazer aparecer estratégias de um pensamento tradutório. Jogo é entendido como a vicissitude desse pensamento afetado por forças ativas e, em ato, afirma a necessidade de experimentação, capaz de dar outra vida aos próprios arquivos. Por essa razão, o jogo responde à didática como um plano prático que traduz e transforma textos de partida em textos de chegada, positivando a vontade de educar comprometida com a invenção e a revitalização de arquivos. / This text has taken the materiality of two existing files: the Reading-Writing file (RWF), generated along the Project of Teaching, Research and Extension called Reading-Writing: a way of reading-writing in life (2011-2014), and the Teaching Course file (TCF), which stemmed from the discipline of Contemporary Education: curriculum, didactics and planning, Group A, taught during the first and second terms in 2016, which is linked to the Department of Teaching and Curriculum (DTC) of the Education College (FACED) of the Federal University of Rio Grande do Sul (UFRGS). From these files, this text: a) has extracted and connected their matters; b) has acted by means of reading and writing procedures; c) has designed vivifying possibilities of translating the texts that lead to the creation of a didactic translating game. The files have been moved, thus, as supports that generate new texts, since their provenience is always at the invention level. Such condition has provided possibilities of playing with the matters that integrate the files in order to bring up strategies of a translating thought. Game has been understood as a vicissitude of this thought affected by active forces and, in the act, it affirms the need for experimentation, which is able to give a new life to the files themselves. Hence, the game responds to the didactics as a practical plan that translates and transforms source texts into target texts, by affirming the will to educate committed to the invention and revitalization of files.

Detta examensarbete undersöker vilka förutsättningar och utmaningar som förskollärare och barnskötare upplever att de har för att kunna skapa trygga relationer med barn på förskolan. För att få svar på våra frågeställningar intervjuades fem förskollärare och sex barnskötare. Intervjuerna har analyserats utifrån Bowlbys anknytningsteori vilken innebär att barn föds programmerade att söka skydd hos en vuxen. När det är dags för barnet att börja förskolan är det viktigt att barnet finner en anknytningsperson i åtminstone en av pedagogerna. Detta för att barnet ska må bra, känna sig trygg och därmed kunna utforska sin omgivning. Resultatet visar fyra kategorier av “Förutsättningar” och tre kategorier av “Utmaningar”. Under “Förutsättningar” kan vi se att en flexibel inskolningstid har betydelse för det relationsskapande arbetet. Pedagogerna önskar skapa en trygg relation till det nya barnet innan vårdnadshavaren lämnar sitt barn. Det kollegiala samarbetet är också en förutsättning då förståelse från och stöttning av kollegerna uppges som betydelsefullt. Att pedagogerna har förskolechefens stöd uppges också som en faktor som underlättar det relationskapande arbetet liksom att pedagogerna tar egna initiativ, som att på egen hand söka litteratur på ämnet. Som “Utmaningar” uppges att administrativa uppgifter gör att pedagogerna inte har tid att vara i barngrupp i den mån de önskar. De uppger också stora barngrupper som en utmaning i arbetet att skapa trygga relationer med barnen. Slutligen uppger de arbetsmiljön som en utmaning. Flera pedagoger menar att arbetsmiljön överlag är stressig, särskilt när många yngre barn skolas in samtidigt

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka åsikter om det nya betygssystemet (GY11) som kommit till uttryck i lärarinriktad media. Förhoppningen med studien är att kunna få en bra bild över hur det nya betygssystemet har implicerats i skolan och framförallt utifrån lärarperspektivet. Uppsatsen är en kvalitativ textanalys bestående av 5 artiklar ur lärarförbundens facktidningar. Tidningarna är Skolvärlden Lärarnas Tidning Artiklarna analyseras utifrån följande frågor:  Vad är fokus i diskussionerna kring det nya betygssystemet?  Är det både för - och nackdelar som diskuteras? Hur framställs de?  Vilken slags argumentation används? Analysen visar att:  De mest framträdande diskussionerna rör den komplexa språkformuleringen i styrdokumenten, eleverna som målgrupp i skolan och rättsäkerheten i betygssättningen.  Det är mer förekommande med nackdelar i diskussionerna om det nya betygssystemet, än fördelar  Utmärkande argument har i genomgången av texterna kretsat kring undersökningar, siffror och statistiskt material

Denna studie handlar om förskollärarens erfarenheter av hur lärplattan kan integreras i det pedagogiska arbetet i förskolan och vilka möjligheter de erfar finns för barns lärande och utveckling när de använder lärplattan. Som metod valdes intervju där fem förskollärare som arbetar i tre olika förskolor i Västra-Götalandsregionen har intervjuats.  Undersökningen visar att olika förskolor ligger i olika utvecklingsfaser i sitt integrationsarbete av lärplattan i verksamheten. Förskollärarna är positiva till införandet av lärplattan i förskolan och använder den tillsammans med barnen till olika aktiviteter såsom att söka information, skapande aktiviteter, matematik och språk. Undersökningen visar också att förskollärarna anser att lärplattan behöver användas som en ”del i helheten”, dvs. som ett stödmaterial och ett kompletterande verktyg till övriga arbetssätt. Enligt förskollärarna behöver lärplattan används tillsammans med barnen till pedagogiska syfte snarare än tidsdrivande verktyg, dvs. barnens tillgång till lärplattan i förskolan skiljare från hur de använder lärplattan hemma. Dessutom visar undersökningen att lärplattan bidrar till olika möjligheter till barns utveckling och lärande. Barnen får utveckla sitt sociala samspel språk, matematik, kreativitet, motorik etcetera, enligt förskollärarna.

I studien undersöker och syftar vi till att förstå hur två lärare, en i årskurs tre respektive en i årskurs sex, ställer frågor om en faktatext och vilka elevresponser detta resulterar i. För att kunna tolka elevernas responser antas ett sociokulturellt perspektiv på lärandet. Ett receptionsteoretiskt perspektiv på läsande användes för att tolka vilket möte eleverna gör med texten i läsandet och samtalet om en faktatext. Studiens material består av videoinspelade observationer. Det videoinspelade materialet för årskurs tre är totalt 45 minuter, medan materialet för årskurs sex totalt är 60 minuter. Totalt deltog 32 elever och två lärare. Under observationerna iakttog vi hur lärarna ställde frågor om en utvald sakprosatext och vilken elevrespons lärarnas frågor resulterade i. Det insamlade materialet analyseras utifrån studiens analysverktyg, textrörlighetsmodellen. Resultatet visar att lärarna lägger mer fokus på faktatextens begrepp, än på dess innehåll och budskap. Det visar också att lärarna använder sig mer frekvent av stängda frågor istället för öppna frågor. Utifrån resultatet går det att dra slutsatsen att lärares frågor påverkar hur elevernas resoner blir. Resultatet visar också att elevresponserna och frågorna skiljer sig åt i årskurserna eftersom lärarna väljer att lägga upp sina lektioner på olika sätt.

Syftet med studien är att, utifrån ett elevperspektiv, analysera väsentliga aspekter av konkret material som resurs vid övergång mellan bråktal och decimaltal samt hur det konkreta materialet kan hjälpa elevers diskussioner och resonemang framåt. Studien baseras på tidigare forskning samt observationer av elever i årskurs fem. För att komma fram till ett resultat och analysera detta används variationsteorin, utifrån begreppen lärandeobjekt, kritiska aspekter och variationsmönster. Resultatet visar att konkret material kan vara ett stöd i förståelsen av övergången mellan bråk- och decimaltal, förutsatt att eleverna vet hur material används. Med hjälp av det konkreta materialet kan eleverna visa sina tankegångar och styrka sina resonemang. Genom att fler elever kan följa resonemanget förs diskussionen framåt. Studien bidrar till en medvetenhet om elevers användning av konkret material.

Studien undersöker utrymmet för ett flerspråkighetsperspektiv i gymnasieskolans svenskämne. En översiktlig jämförelse görs mellan svenskämnets och svenska som andraspråks respektive läroplan och kommentarmaterial, där svenska som andraspråk fungerar som mall för ett svenskämne med ett flerspråkighetsperspektiv. I svenskämnets läroplan och kommentarmaterial nämns inte flerspråkighet och det finns ingen information om hur ett sådant perspektiv skulle kunna realiseras. Det finns få öppningar för alternativa röster i de undersökta avsnitten i båda ämnenas respektive läroplan. Utöver detta har tre gymnasielärare med dubbel behörighet i svenska och svenska som andraspråk intervjuats. Deras resonemang om dels den flerspråkiga eleven inom ramen för svenskämnet, dels om anpassning av undervisning och bedömning i relation till flerspråkiga elever som läser svenska analyseras utifrån appraisal. Lärarnas uttryck avseende anpassning av undervisning och bedömning analyseras även utifrån modalitet. Resultatet visar att lärarna uttrycker högre grad av negativ evaluering och deontisk modalitet i yttranden om bedömning än om undervisning. Lärarna ger uttryck för större friutrymme för agens när de talar om anpassning av undervisning, än bedömning. Sammantaget tycks det finnas ett visst utrymme för flerspråkighet i svenskämnet gällande undervisning, medan det i bedömning finns en snävare enspråkig ram.

Min studie syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger upplever förskolebarnets stress vid måltidssituationer. Studien utgår ifrån det salutogena sättet att se på hälsa, vilket syftar till att befrämja en individs aktuella hälsosituation. En kvalitativ metod har varit mitt tillvägagångssätt för att utföra studien. Kvalitativ forskningsmetod skapade möjligheten att kunna bidra med en nyanserad bild över hur pedagoger inom förskolans verksamhet upplever förskolebarnets stress vid måltider. Det forskningsverktyg som jag använt har varit semistrukturerade intervjuer tillsammans med sex stycken pedagoger. De arbetar på olika förskolor i olika områden i en liten stad. Förskolorna avviker från varandra i storlekssammanhang och personaltäthet. Gemensamt för förskolorna är att de har tillgång till ungefär lika stora utrymme och samma materiella ting. Gemensamt är också att pedagogerna på de olika förskolorna upplever att barnen är eller lätt kan bli stressade vid måltidssituationer. Stressen kan uppstå genom flera olika moment som de intervjuade pedagogerna beskrivit. Det kan till exempel vara så att pedagogens stress kan smitta av sig till barnet. Barnet kan drabbas av olika psykiska tillstånd så som neofobi, aversion och matvägran med den gemensamma nämnaren att barnet inte äter på grund av upplevd stress. Barnets stress kan yttra sig på olika sätt. Det kan vara genom att barnet blir högljutt, apatiskt, oroligt eller att barnet får svårt att sitta stilla. Pedagoger kan minska barnets stress genom att vara en förebild som föregår med gott exempel. Förebilden verkar som en inidvid för barnet att imitera under måltider. Till exempel är det av vikt att förebilden har ett gott bordsskick för barnet att efterlikna. Pedagogerna som intervjuats anser att även vårdnadshavare bör vara goda förebilder till barnet vid måltider i hemmet. Det är viktigt att vårdnadshavare upprätthåller måltider där alla familjens medlemmar tillåts delaktighet. Pedagogerna menar att det även är av vikt att också hemifrån berikas av förebilder för att barnet ska veta hur hen ska föra sig vid måltider i förskolan. Resultatet bidrar till en bild av att pedagoger i förskolan idag generellt behöver fler verktyg och mer erfarenhet för att kunna bemöta samt rusta förskolebarnet med detsamma för att kunna hantera sin stress.

Min studies syfte är att studera hur elever i behov av stöd involveras i verksamheten på fritidshemmet, samt personalens uppfattning om deras kunskap och utbildning är tillräcklig för att dagligen bemöta dessa elever på ett professionellt och för eleven utvecklande sätt. Genom en metoddesign ingår kvalitativa och kvantitativa data i form av intervjuer och enkäter. Studien utgår från ett assistentperspektiv där assistenterna får möjlighet att utrycka sin arbetsdag med dess möjligheter och motgångar via en-till-en intervjuer. Genom enkäter får även övrig fritidshemspersonal möjlighet att medverka i undersökningen och ge sina upplevelser av mötet med elever som är i behov av stöd på fritidshemmet. Studien genomförs dels genom intervjuer med sju assistenter på en skola och dels genom en enkät som besvarats av 26 respondenter ur flera personalkategorier på flera skolor. I resultatet framgår både vad respondenterna upplever som positivt men det framgår också en del motgångar i arbetet med eleverna som är i behov av stöd.