Syftet med den här masteruppsatsen i didaktik var att studera vad studenter på förskollärarprogrammet uttrycker om sina erfarenheter av undervisning och utbildning i relation till breddad rekrytering.  Även hur studenterna positionerade sig i relation till andra studenter och sin utbildning har analyserats. Det är studenter med utländsk bakgrund och studenter med funktionsnedsättning som deltagit i studien.  Med en socialkonstruktionistisk ansats och genom en tematisk analys framträdde ett antal teman som utgörs av sociala processer.  Resultaten visade att det finns likheter men också skillnader mellan dessa båda studentgruppers förståelser och erfarenheter. När resultaten diskuteras blir det tydligt att sociokulturella komponenter, exempelvis lagstiftning och riktlinjer för särskilt stöd eller avsaknad av dessa, kan ha betydelse för studenternas erfarenheter av sin utbildning och hur de positionerar sig i förhållande till utbildningen och andra studenter.

Den här studien syftar till att undersöka vilka undervisningsstrategier mellanstadielärare använder i läsförståelseundervisning i skönlitteratur i ett mångkulturellt och flerspråkigt klassrum. Studien ämnar även undersöka hur mellanstadielärare resonerar kring de utmaningar, möjligheter och hinder som finns i läsförståelseundervisning av skönlitteratur i denna miljö. För att studera detta har fem mellanstadielärare på två olika skolor intervjuats. Empirin, baserad på de tolkande intervjuerna, har sedan analyserats utifrån en teoretisk modell om läsförståelsens olika komponenter: läsaren, texten, aktiviteten och den sociokulturella kontexten. Skolorna skiljer sig åt, då den ena skolan har en majoritet av elever med flerspråkig bakgrund, medan den andra inte har det. Resultatet visar att trots skillnad i antalet flerspråkiga elever använde lärarna på båda skolorna liknande undervisningsstrategier. Dessa strategier inkluderade att ge bakgrundskunskap, arbeta med läsförståelsestrategier, boksamtal, högläsning och tyst läsning. I studien framkommer det att bakgrundskunskaper och ordförståelse blir särskilt framträdande för att möta flerspråkiga elevers läsförståelse. Det framkommer även vissa hinder som kan försvåra lärarnas läsförståelseundervisning och önskemål om hur dessa hinder kan hävas för att förbättra lärarnas undervisning i det flerspråkiga och mångkulturella klassrummet.

Licentiatavhandlingen riktar blicken mot planeringsarbete i förskolan. Syftet är att beskriva och analysera förskollärares autentiska planering av barns möten med matematik. Studiens teoretiska inramning utgörs av den reflektiva skoldidaktiska teorin som betonar, oavsett skolform, lärares ansvarstagande för undervisning. Med den reflektiva skoldidaktiska teorin beskrivs planeringsprocessen som betydelsefull för undervisning. Planeringsprocessen utgörs av tre pedagogiska aktiviteter: intention – handling – reflektion. I denna studie fokuseras det pedagogiska arbete som sker distanserat från handling vilket gör intention och reflektion till studiens centrala begrepp. Studiens empiriska material har producerats med hjälp av deltagande observation. Fältarbetet har genomförts i en förskola på deltid under två terminer läsåret 2012/13 i ett arbetslags återkommande och autentiska planeringssamtal. Resultatet visar att arbetslaget planerar barns möten med matematik genom att de tar sin utgångspunkt i reflektion över planerade och dokumenterade pedagogiska skeenden. Det finns därmed en koppling mellan intention och reflektion. Resultatet visar att arbetslaget har konstruerat en egen planeringsmodell. Förskollärarna utgår inte från explicit uttryckta målformuleringar som anger vad som ska läras utan resonemang om möjligt lärande kommer in som en del i deras samtal om aktiviteter. Resultatet visar även att arbetslagets planering skapar förutsättningar för möten med en mångfald av matematik. Dock visar resultatdiskussionen att det finns utrymme för att utveckla resonemang kring vilka sätt barn kan få göra övergångar från vardagliga matematiska representationsformer till mer abstrakta. Resultatet visar även att det finns ett behov av att utveckla ett matematikdidaktiskt yrkesspråk i förskolan. / Nyckelord: förskola, planering, didaktik, matematikundervisning  This Licentiate thesis focuses on planning in Swedish preschool. The aim is to describe and analyze pre-school teacher's authentic planning of children's meetings with mathematics. The theoretical framing of the study consists of the reflective school didactic theory emphasizing, regardless of school form, teachers' responsibility for teaching. With the reflective school didactic theory, the planning process is described as important for teaching. The planning process consists of three pedagogical activities: intention – action – reflection. This study focuses on the pedagogical work that takes place away from action, which makes intention and reflection to the central concept of the study. The empirical material of the study has been produced using participatory observation. Field work has been carried out in a preschool on part time for two semesters in the academic year 2012/13 in a regular and authentic planning conversation. The results show that the pre-school teachers do plan children's meetings with mathematics by taking their starting point in reflection on planned and documented pedagogical events. There is thus a link between intention and reflection. The result shows that the team has construct a planning model of their own. The planning is not based on explicit expressed goal formulations about what to learn. The reasoning of possible learning comes in as part of their conversations about activities. The result also shows that planning creates conditions for meetings with a multitude of mathematics. However, the results discussion shows that there is room to develop reasoning about the ways in which children can make transitions from everyday mathematical representations to more abstract. The result also shows that there is a need to develop a mathematics didactic language in preschool. Nyckelord: förskola, planering, didaktik, matematikundervisning  This Licentiate thesis focuses on planning in Swedish preschool. The aim is to describe and analyze pre-school teacher's authentic planning of children's meetings with mathematics. The theoretical framing of the study consists of the reflective school didactic theory emphasizing, regardless of school form, teachers' responsibility for teaching. With the reflective school didactic theory, the planning process is described as important for teaching. The planning process consists of three pedagogical activities: intention – action – reflection. This study focuses on the pedagogical work that takes place away from action, which makes intention and reflection to the central concept of the study. The empirical material of the study has been produced using participatory observation. Field work has been carried out in a preschool on part time for two semesters in the academic year 2012/13 in a regular and authentic planning conversation. The results show that the pre-school teachers do plan children's meetings with mathematics by taking their starting point in reflection on planned and documented pedagogical events. There is thus a link between intention and reflection. The result shows that the team has construct a planning model of their own. The planning is not based on explicit expressed goal formulations about what to learn. The reasoning of possible learning comes in as part of their conversations about activities. The result also shows that planning creates conditions for meetings with a multitude of mathematics. However, the results discussion shows that there is room to develop reasoning about the ways in which children can make transitions from everyday mathematical representations to more abstract. The result also shows that there is a need to develop a mathematics didactic language in preschool.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva hur en lärare i ämnet Allmän musikdidaktik på en musikhögskolaser på sitt ämne. Studiens vetenskapsteoretiska ansats är kvalitativ och den teoretiska ramen bygger på ett hermeneutiskt perspektiv. Datamaterialet har insamlats genom ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med en lärare i ämnet Allmän musikdidaktik på en musikhögskola. Intervjuerna har transkriberats och bearbetats med hjälp av ett narrativt analyssätt. I resultatet presenteras teman som kretsar kring vägen fram till didaktiklärartjänsten, synen på ämnet allmän musikdidaktik och en föränderlig undervisningsmodell. Resultatet visar på hur ett flertal engagerade personer påverkade de val läraren gjorde som ledde fram till didaktiklärartjänsten. Vidare presenterar resultatet en syn på ämnet som en bro mellan praktiska, metodiska kurser och övergripande pedagogiska kurser och vikten av professionell reflektion. Därefter redovisas lärarens sätt att utveckla ämnet Allmän musikdidaktik genom erfarenhet, litteratur samt utbyte med kollegor och studenter. I diskussionen lyfts tre sammanfattande teman fram vilka är synen på och undervisning i ämnet, ett praktiknära förhållningssätt samt att göra intryck på studenter. / The purpose of this study is to describe how a teacher in the subject of Music Didactics at a music college views his own subject. The scientific theory of the study is qualitative and the theoretical framework is based on a hermeneutic perspective. The data has been generated through unstructured and semistructured interviews with a teacher in the subject of Music Didactics at a music college. The interviews have been transcribed and processed using a narrative analysis method. The results present themes that tells about the road that lead to becoming a teacher in the subject, the view on the subject of general music didactics and the evolving of his teaching model. The results show how a number of committed individuals influenced the choices made by the teacher leading to the didactics teacher position. Furthermore, the result presents a view on the subject as a bridge between the practical, methodological courses and the theoretic, pedagogical courses. Lastly, the teacher's way of developing the subject of Music Didactics is presented through experience, literature and exchanges with colleagues and students. In the discussion, three summary themes are highlighted, which are the views on teaching the subject, a practical approach and the impression on students.

Studien är inriktad på ämnet religionskunskap i grundskolans årskurs 4 – 6. Det finns begränsat med tidigare forskning kring lärares användning av olika typer av material i religionskunskapsundervisning i en mellanstadiekontext. Dessutom visar forskning främst vilket material som används och mindre fokus ligger på hur och varför lärare använder olika typer av material. Syftet med studien är därför att undersöka lärares användning av alternativt material i religionskunskapsundervisningen i årskurs 4 – 6. Frågeställningarna handlar om vilket material som används samt varför lärare väljer att använda alternativt material. Med alternativt material menas, i denna studie, allt material som används utöver läroboken i religionskunskap. De didaktiska frågorna ”vad?”, ”hur?” och ”varför?” samt ett sociokulturellt perspektiv på lärande har varit betydande vid materialanalysen för att få syn på lärares didaktiska val och motiveringar när det kommer till alternativt material i religionskunskapsundervisningen. Resultatet är baserat på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex lärare på olika skolor i två kommuner. Av resultatet framkommer att lärare använder olika typer av alternativt material när de upplever att läroboken inte räcker till, för att variera undervisningen så att det möter alla elevers olika behov och förutsättningar samt för att motivera och engagera. / The study is focused on the subject of religious education in the Swedish compulsory school’s grades 4 – 6. Previous research on teachers’ use of alternative materials in Religious Education in this context is limited. Furthermore, available research mainly show what materials are used and does not focus on how or why teachers use different kinds of materials. Therefore, the aim of this study is to investigate teachers’ use of alternative materials in Religious Education in grades 4 – 6. Moreover, the study aims to answer the questions of what material is used and why teachers choose to use alternative material. In this study, alternative material is used to describe every material that is used in addition to textbooks, in religious education. The didactical questions “what?”, “how?” and “why?” as well as a sociocultural perspective on learning have been important when analysing the material to distinguish teachers’ didactical choices when it comes to using alternative materials in Religious Education. The result is based on qualitative semi-structured interviews with six teachers in different schools in two municipalities. The result shows that teachers use different kinds of alternative materials when they feel that the textbook is insufficient and to vary their teaching to accommodate to every pupil’s needs and prerequisites. They also use alternative materials to motivate and engage the pupils.

The purpose of this study is to discern the didactic potential of fanfiction and transmedial storyworlds in a classroom context. This is studied through the analysis of works from two transmedial storyworlds: Star Trek and Sherlock Holmes. The works are examined using Herman’s (2009) four narrative elements. The study shows that fanfiction writers change one or more narrative elements of a story to build their own narrative. Some writers keep the narrative elements intact but instead write stories that reflect their own lives. Both the Star Trek and Sherlock Holmes narratives are prototypical stories that are easy to follow and recreate and that might be why they are popular in a fanfiction context. The study shows that fanfiction has a didactic potential and that one important aspect of using fanfiction in the classroom is to be open to student’s interpretations of the narrative.

<p>Syftet med denna studie är att, utifrån ett matematikdidaktiskt perspektiv, undersöka hur derivata introduceras i gymnasiets kurs Matematik C. Vi har i huvudsak fokuserat på didaktik och kognitiv utveckling. I en genomgång av relevant litteratur har vi tagit del av teorier och resultat från tidigare forskning inom samma område. Litteraturen försöker besvara frågan om hur lärare på bästa sätt kan överbrygga kognitiva hinder och ge elever en djupare förståelse kring de matematiska sammanhangen.</p><p>Vårt material består av kvalitativa intervjuer med lärare från två skolor och ett antal läroböcker. Genomgången av intervjumaterialet har resulterat i fyra teman att använda som grund för hela studien: allmänt lärande, matematiklärande, derivatbegreppet samt visualisering.</p><p>De lärare vi intervjuar vill alla stimulera elevers intresse för mer avancerad matematik. I princip följer alla, både lärare och läromedel, samma ”mall” när de introducerar derivata. Man knyter gärna an till vardagshändelser och begrepp som till exempel hastighet.</p><p>Den litteratur vi använder, har många förslag och synpunkter på vilket sätt matematikundervisning bör bedrivas på denna nivå. I vissa avseenden skiljer sig dessa från hur intervjumaterialet visar att det verkligen går till. Vår förhoppning är att studien ska bidra till att både vi själva och andra får idéer om utveckling av undervisningen.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilken roll</p><p>utomhuspedagogik kan ha i undervisning i grundskolans tidigare år. Jag</p><p>undersöker vad utomhuspedagogik innebär ur ett didaktiskt perspektiv.</p><p>Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, tar jag reda på hur lärare</p><p>uppfattar att de använder sig av utomhusmiljön i undervisningen.</p><p>Jag kommer fram till att utomhuspedagogik erbjuder unika möjligheter inom</p><p>didaktikens olika områden och har förmåga att göra en helhet av de olika</p><p>didaktiska frågorna, vad, hur och varför. Lärarna motiverar utomhusvistelse</p><p>genom att referera till hur barn lär sig, snarare än vad som ska läras ut.</p><p>Resultatet visar ett fokus på skogsupplevelser, vilket begränsar</p><p>utomhuspedagogikens möjligheter till varierade autentiska utgångspunkter.</p><p>Genom att vara medveten om utomhuspedagogikens didaktiska syfte tas</p><p>dess potential till vara.</p> / <p>The purpose of this essay is to contribute knowledge about which role</p><p>outdoor education can have in teaching in primary education. I examine</p><p>what outdoor education implies from a didactic perspective.</p><p>Through qualitative interviews with four teachers, I find out how teachers</p><p>perceive their use of outdoor environment in their teaching.</p><p>I reach the conclusion that outdoor education offers unique opportunities</p><p>within the different areas of didactic and it has the ability to get a total</p><p>impression of the didactic questions, what, how and why. The teachers</p><p>justify outdoor activities by referring to how children learn, rather than what</p><p>should be taught. The results show a focus on experiences in the woods,</p><p>which limits the opportunities of outdoor education for various authentic</p><p>starting points. By being aware of the didactic purpose of outdoor education</p><p>it is possible to take care of its potential.</p>

The aim of this study is to explore and analyze experienced teachers understanding, as well as transformation, of the school subject civics. The study has focused on the content, methods, and evaluation of the education taking place in the class room as described by the teachers themselves. Teachers’ autonomy, within the education setting, and their knowledge base is the point of departure when assessing teachers understanding and transformation of the subject. A further aim of the study has also been to make visible, where possible, the role of a personal knowledge base in this transformation process. The findings of this study are based on interviews with teachers teaching civics at upper secondary level in various parts of Sweden. These findings show that it is possible to discern that teachers’ general dictum about content, methods, and evaluation are very much alike. The findings further show that when teachers describe their daily transformation of civics the most visible knowledge is their pedagogical content knowledge, knowledge of learner and their characteristics and knowledge of educational context. One conclusion that can be drawn from this study is that when autonomy and knowledge base is combined, then it is here one find that teachers’ general comprehension about the school subject civics seems to be very similar. However, when it comes to daily transformation within the classroom, then the subject transformation is modified to fit the learners, the school context, and sometimes to the teachers’ well-being. From this one can draw the conclusion that comprehension and transformation need not always go hand-in-hand.

Syftet med denna studie är att, utifrån ett matematikdidaktiskt perspektiv, undersöka hur derivata introduceras i gymnasiets kurs Matematik C. Vi har i huvudsak fokuserat på didaktik och kognitiv utveckling. I en genomgång av relevant litteratur har vi tagit del av teorier och resultat från tidigare forskning inom samma område. Litteraturen försöker besvara frågan om hur lärare på bästa sätt kan överbrygga kognitiva hinder och ge elever en djupare förståelse kring de matematiska sammanhangen. Vårt material består av kvalitativa intervjuer med lärare från två skolor och ett antal läroböcker. Genomgången av intervjumaterialet har resulterat i fyra teman att använda som grund för hela studien: allmänt lärande, matematiklärande, derivatbegreppet samt visualisering. De lärare vi intervjuar vill alla stimulera elevers intresse för mer avancerad matematik. I princip följer alla, både lärare och läromedel, samma ”mall” när de introducerar derivata. Man knyter gärna an till vardagshändelser och begrepp som till exempel hastighet. Den litteratur vi använder, har många förslag och synpunkter på vilket sätt matematikundervisning bör bedrivas på denna nivå. I vissa avseenden skiljer sig dessa från hur intervjumaterialet visar att det verkligen går till. Vår förhoppning är att studien ska bidra till att både vi själva och andra får idéer om utveckling av undervisningen.