The topic of my thesis are physiography projects and experiments intended for senior elementary school. In the concrete, the thesis is dealing with studies of appearance of various projects and experiments in area of physiography in literature intended for students of senior elementary school and their usage in geography education. The attention is paid also to publicetions of special and non-fiction geography literature, encyclopedia. The theoretical part of the thesis is dealing with anylysis of given literature in vwhich is by the way viewed the measure of representation of projects and experiments from physiography. The experience part of thesis is resulting from knowledges and information gained right in foregoing theoretical part. The main readout of the thesis is tutorial manual (project sheets), which chapters are devoted to studying physiography subjects.

Detta är en kvalitativ empirisk studie med inriktning mot skolans lägre åldrar. Syftet med studien är att granska hur undervisning av matematikområdet bråk kan planeras och genomföras för att möjliggöra för eleverna att befästa och behärska kunskapen. För att uppfylla studiens syfte och frågeställningar används metoden design research. Metoden går ut på att ett antal cykler planeras och genomförs för att sedan kunna analyseras. Resultatet från analysen används sedan för att återigen gå ut och genomföra en lektion där målet är att skapa en lektion som är bättre än förgående, för att få en så effektiv undervisning som möjligt. Planerandet av dessa lektioner, cykler, utgår från tidigare studier gällande svårigheter med bråk. Planeringen utgår även från olika stadier i förflyttningen från konkret till abstrakt matematik som eleverna tar sig igenom. Trots att utvärderingen visar på goda resultat hos eleverna, visar analysen att det alltid finns flertalet delar i undervisningen som går att utveckla till det bättre.

Undervisningen i naturvetenskap ska bland annat bidra till att utveckla elevers förmåga att hantera olika källor och resonera naturvetenskapligt. Med utgångspunkt i olika argument för och emot mjölk och/eller vegetabiliska alternativ som måltidsdryck undersöks i denna studie hur elever i årskurs 5 diskuterar en fråga med naturvetenskaplig grund. Eleverna lyssnade i en liten grupp till några texter om mjölk och/eller vegetabiliska alternativ och fick sedan välja mellan mjölk, havre- och mandeldryck, samt diskutera och motivera sitt val. Eleverna hanterade i sina diskussioner inte data systematiskt utan bortsåg från data som inte stödde deras initiala val. De var inte heller kritiska mot de texter som de lyssnat till. Däremot ägnade de mycket tid åt att diskutera giltighet och relevans hos varandras argument. För att elever ska kunna resonera kring en fråga på ett naturvetenskapligt vis, krävs undervisning som ger dem möjlighet att träna på dessa förmågor.

Syftet med studien var att undersöka hur barn i förskolan upplever och tolkar olika miljöer utomhus. I samhället kategoriserar vuxna ofta miljöer utifrån vilka som är naturliga och vilka som är stadsmiljöer. Pedagoger i förskolans verksamhet kan ha liknande synsätt men det är inte säkert att de stämmer överens med barnens synsätt. Studien har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv och använt fotoeliticering, vilket innebär att forskaren använder bilder som en samtalsgrund i en intervju. Studien är baserad på nio intervjuer med 4-5 åringar på en förskola. I resultatet presenteras kategorier som visar på hur barn upplever och tolkar olika miljöer utomhus. Erfarenheter, Sociala interaktioner, Lekmöjligheter, Risker samt Estetiska element är de kategorier som jag tolkat utifrån barnens berättelser. Studien kommer fram till att vi måste ha en medvetenhet kring barns tankar och erfarenheter när vi rör oss eller utformar miljöer i förskolans verksamhet. Barnen använder sig inte av kategoriseringarna natur- och stadsmiljö när de tolkar miljöer.

I det centrala innehållet för fysik på gymnasiet ingår att kunna förstå och förklara den så kallade våg-partikeldualiteten. Samtidigt uppmärksammar den internationella forskningen löpande om elevers svårigheter att förstå kvantfysik, bland annat våg-partikeldualiteten. Syftet med denna uppsats är att identifiera orsaker till varför så är fallet. Vad innebär då begreppet våg-partikeldualitet? En mekanisk analogi till vad som avses går att föreställa sig genom att tänka sig en liten partikel som rör sig genom ett medium som det finns vågrörelser i. Partikeln påverkas av stående vågor i mediet, motsvarande dem i en vibrerande sträng, fast i tre dimensioner, som guidar in den i specifika spår. En del av dessa kan ha genererats av partikeln själv vid tidigare tidpunkter. Det går inte att förutspå exakt vilken väg partikeln kommer att ta genom mediet fyllt av vågor, eftersom små slumpmässiga störningar i känsliga positioner kan förändra dess bana helt. Däremot kan sannolikheten att den anländer till en viss slutposition ändå bestämmas, eftersom de stående vågorna i mediet skapar mönster som gör vissa potentiella slutpositioner mer sannolika än andra. Den lilla partikeln ”har” i denna mening alltså även vågegenskaper. Uppsatsen inleds med en översikt av den senaste internationella forskningen om undervisning inom kvantfysik på motsvarande gymnasienivå eller högre. Metoden för att besvara forskningsfrågan, dvs vad det finns för motsägelser och kunskapsgap i och mellan gymnasieläroböcker avseende våg-partikeldualitet, består i att reda ut oklarheter genom att analysera kapitlen som behandlar våg-partikeldualitet i fyra samtida läroböcker i ämnet. I diskussionsavsnittet presenteras ett kompletterande förslag på kapitelinnehåll som tagits fram utifrån ett schema (en så kallad CoRe) som guidar lärarens tankar till att utgå från elevernas synsätt. Studien kan alltså ses som en jämförelse mellan fem läroböcker i ämnet, varav en är fiktiv. Resultatet av studien är att motsägelser förekommer; dels mellan läroböckerna men även gentemot ett antal påståenden avgörande för förståelsen av begreppet våg-partikeldualitet. Det råder även ett kunskapsgap som förhindrar en kontinuerlig övergång från klassisk till modern fysik i samtliga läroböcker. Motsägelserna skulle behöva undersökas för att få klarhet i vilka påståenden som är korrekta och vilka som behöver korrigeras inför en ny upplaga. Kunskapsgapet behöver slutas av pedagogiska skäl. Motsägelserna behöver naturligtvis avlägsnas, bland annat för ökade möjligheter till rättssäker betygssättning. Appendixet är huvudsakligen avsett för fysiklärare och blivande fysiklärare eftersom det innehåller matematiska formler. Syftet med att inkludera det är att visa hur framställningen av kvantfysik kan avmystifieras, bland annat genom att visa hur den imaginära enheten kan fås att försvinna i Schrödingerekvationen. Där visas även hur begreppet kvantum uppkommer och beskrivs matematiskt, likheter mellan Schrödingerekvationen för en fri partikel och ekvationen för böjvågor i fasta material, likheter mellan utstrålning av ljud från ytor och den fotoelektriska effekten samt likheter mellan Schrödingerekvationen och kopplade diffusions-/koncentrationsprocesser. Det visas även varför endast plana vågor på sinusform kan propagera oförändrade, vilket sprider nytt ljus över materievågor och deBroglie-våglängden.

Användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) har ökat i dagens samhälle. Detta ställer högre krav på förskollärarnas kompetens och förskolans innehåll. IKT i förskolan kan gynna barns utveckling och lärande om det används som ett didaktiskt verktyg. Läroplanen för förskolan lyfter att barnen ska få möjlighet till att använda sig av multimedia och informationsteknik för att gynna deras utveckling och lärande. Studiens syfte är att undersöka förskollärarens resonemang om användning av informations- och kommunikationsteknik som didaktiskt verktyg i deras arbete. För att besvara detta har sex intervjuer med förskollärare genomförts. Resultatet visar att det finns en osäkerhet kring användandet av informations- och kommunikationsteknik i förskolan. Resultatet visar även att förskollärarna upplever en brist på tillgängligt och fungerande material i förskolan vilket leder till att det används mindre än de önskar. Förskollärarna lyfter IKT som ett användbart verktyg i förskolan med många möjligheter men behovet av större digitalkompetens och fler digitala verktyg finns. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att förskollärare vill använda informations- och kommunikationsteknik i förskolan. Men något som minskar användandet är behovet av kompetensutveckling samt bristen på tillgängligt material i förskolans verksamhet.

Syftet med studien är att kartlägga vilka typer av problemlösningsuppgifter som förekommer i Matte Direkt Borgen 4A och Prima Formula 4. Vidare ämnar studien undersöka vilka möjligheter problemlösningsuppgifterna skapar för att utveckla de olika faserna i problemlösningsprocessen. Samt att undersöka vilka matematiska kunskaper som kan utvecklas genom arbete med uppgifterna.   För att nå ett resultat att analysera konstruerades ett ramverk, vilket bygger på  bland annat idéer från forskarna Pólya, Schoenfeld, Lester och Taflin samt variationsteorin. Detta ramverk användes sedan i form av ett antal frågor som ställdes mot, dels problemlösningsuppgifterna i läroböckerna, och dels lärarhandledningarna.   Vid kategorisering av uppgifter, som i läroböckerna benäms som problemlösningsuppgifter, visar resultatet att majoriteten av uppgifterna kategoriseras som Rika och Övriga problem. Det förekommer även Textuppgifter och Rutinuppgifter. Resultaten visar också att uppgifterna skiljer sig åt i karaktär och fokuserar på olika delar av problemlösningsprocessen. Alla delar i problemlösningsprocessen tränas i arbete med uppgifterna. Av resultatet framgår det också att det förekommer variationsmönster i läroböckerna.   Analysen synliggör att problemlösningsuppgifterna i läroböckerna förvisso kommer med stora utvecklingsmöjligheter för eleverna men även att stort ansvar ligger på läraren i arbetet med uppgifterna.

The purpose of this study is to highlight some of the difficulties that newly arrived pupils can encounter during their ordinary tuition when it comes to learning the English language, and to look at what strategies and processes teachers may use in order to individualize their work for these students. The study should be viewed from a teacher perspective and thus focuses on problems that teachers can perceive and how they try to confront them. In today’s multicultural society, where many of the newly arrived students learn English in ordinary classes, it is very important to reveal the problems that can occur and show different ways of how to solve them. My focus has been on strategy and work routine, but I have also looked at other factors such as access to various aids and resources. The study has taken place in two different schools and includes three teachers. The number of newly arrived pupils has varied from class to class as well as their level of knowledge in English. There are students that already are familiar with the English language as well as students for whom the English language is something completely new. Regardless of their English skills one problem remains for both groups: the Swedish language is something that they have never come across before. If it is not possible to have a review in Swedish or when you divide vocabulary that is translated into Swedish only, how will the teacher adapt his teaching? The methods used to collect the empirical material are based on observations during class and interviews with the teachers as well as questionnaires. Results show that reviews in Swedish alone are very hard and to detect the actual knowledge level of the newly arrived students can be very problematic since they cannot participate in any written tests or exams like the other students. The use of body language and slideshows are methods that are being used by all the three teachers in the study. Differences in resources between the two schools are enormous and that alone has a great impact on how the teachers conduct their work. Directives from each municipality look very different which in turn affects the knowledge the teachers get regarding the newly arrived students’ previous school experiences. The importance of equality and customization by considering the newly arrived students’ cultural background and mother tongue can clearly be seen in the teachers’ way of working. / Syftet med denna studie är att lyfta fram några utav de svårigheter lärarna anser att nyanlända kan stöta på under sin inlärning av engelska i den ordinarie undervisningen samt vilka strategier och arbetssätt lärarna använder för att individanpassa undervisningen till de nyanländas behov. Studien ska ses ur ett lärarperspektiv och fokuserar alltså på problem som läraren kan uppfatta samt hur de försöker angripa dessa. I dagens mångkulturella samhälle, där många nyanlända elever läser engelska i ordinarie undervisning, är det viktigt att belysa just de svårigheter som kan uppstå och visa på olika sätt hur dessa svårigheter kan lösas. Fokus har legat på strategierna och arbetssätten men jag har även tittat på andra faktorer så som om det finns möjligheter till olika hjälpmedel och olika resurser. Studien har genomförts på två olika skolor och innefatta tre olika lärare. I de olika klasserna som jag har observerat har antalet nyanlända varierat liksom nivån på tidigare kunskap inom engelska. Det finns några som tidigare haft engelska i skolan och andra som aldrig tidigare mött det engelska språket. Oavsett kunskapsnivå så kvarstår problemet att det svenska språket är helt nytt för dem. När engelska läraren inte kan ha en genomgång på svenska eller när man delar ut glosor från läroböckerna som enbart är översatta till svenska, hur anpassar läraren undervisningen då? De metoder som har använts för att samla in det empiriska materialet baseras på observationer och intervjuer med ämneslärarna samt enkätfrågor. Resultatet visar att just genomgångar på svenska är svårt och att se elevernas faktiska kunskaper är problematiskt då de inte kan skriva prov eller delta i läxförhör på samma sätt som andra elever. Kroppsspråk och bildspel är metoder som används av alla de tre lärarna i studien. Skillnader på resurser mellan de olika skolorna är stora och påverkar även hur lärarna arbetar. Direktiven från respektive kommun ser annorlunda ut vilket i sin tur påverkar de förkunskaper lärarna får om elevens tidigare skolerfarenheter. Vikten av inkludering och individanpassning genom att ta hänsyn till elevernas kulturella bakgrunder och deras första språk är något som syns tydligt i lärarnas sätt att arbeta.

Uppsatsen baseras på designexperiment av undervisning med syftet att uppmuntra till kreativa resonemang. Studien genomfördes som ett antal undervisningstillfällen då närvarande elever presenterades för ett problem eller en frågeställning som inte var formulerad eller kunde lösas på samma sätt som typuppgifterna i läroboken. Observationer och transkript från dessa tillfällen används som underlag för en analys som bygger på interventionens syfte och möjligheter utifrån teorin om didaktiska situationer med viss påverkan från kategorisering av resonemang. Omfattningen av studien gör att få generella slutsatser kan dras, men det åskådliggörs i några exempel hur viktig lärarens lyhördhet kan vara för att fånga upp embryon till självständigt resonemang och hur rådande normer påverkar debattklimatet. I diskussionen nämns hur försök till didaktiska situationer kan användas för att få en bättre bild av elevers proximala zoner.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 3 kan koppla bråkbegreppet till vardagliga situationer. Syftet är även att urskilja aspekter som är kritiska för elevers lärande gällande bråk i vardagliga situationer. Studien är avgränsad till att gälla bråk som del av helhet och del av antal. För att undersöka frågeställningarna gjordes en empirisk undersökning bestående av matematikuppgifter kring bråk, observation av elevers lösningsstrategier samt efterföljande intervjuer med elever. Deltagarna bestod av fyra elever i årskurs 3. Insamlad data analyserades med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av representationsformer och variationsteorin. I resultatet framkommer att kopplingar mellan vardagliga situationer och bråk gjordes genom representationsformerna; verklighet, bild och språk. Vardagssituationer som eleverna belyser och kopplar bråk till är; mat, godis, mätning, rättvisa, familj och kompisar. Resultatet som framkom visar på tre kritiska aspekter som är viktiga i lärandet av bråk. Dessa är likadelning, täljarens och nämnarens innebörder samt bråks olika uttrycksformer. Dessa är alla viktiga för att få en korrekt förståelse för bråkbegreppet. Det framkommer att likadelning bör belysas i undervisningen för att möjliggöra att ge förståelse för begreppets innebörd och inte begränsas till en informell kunskap från vardagens rättvisebegrepp. Resultatet visar även på att elever behöver möta de olika uttrycksformerna för bråk för att kunna se likheter och skillnader mellan dem.