Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolekvaliteten påverkar pedagogernas relationsskapande till barn samt barnens lärande- och utvecklingsprocess. Syftet är även att undersöka vilka strategier och förhållningssätt pedagogerna använder sig av för att underlätta arbetet med stora barngrupper. Studien är en kvalitativ sådan och har utförts på förskolan Havet på Södermalm, där en avdelning på 45 barn och 7 pedagoger observerats. I undersökningen intervjuades två pedagoger, spontana samtal med en mindre grupp barn skedde och de två pedagogerna fyllde i en enkät en gång per dag under två veckors tid.  Vårt intresse för detta undersökningsområde har sin grund i att förskolan idag präglas av stora barngrupper och det riktas mycket kritik på att stora barngrupper påverkar barns lärande och utveckling på många sätt. Vi har utgått ifrån Bronfenbrenners (1979) ekologiska systemteori och tagit avstamp från Lev S. Vygotskijs (1978) sociokulturella perspektiv. Studiens resultat visar på att barnen får ta ansvaret för kontakten med pedagogerna när de befinner sig på förskolegården. Vidare visar studien att sammansättning av barngrupp och barns vistelseyta påverkar barns lärande och utveckling i förhållande till positioner, det vill säga vart barnet befinner sig i förhållande till pedagoger. Studiens resultat visar även att samspelslekar används som en strategi för relationsbyggande och lärande samt ger en bättre uppsikt över barnen. Resultatet visade även att pedagogerna formar barnen till självständiga och hjälpsamma individer, vilket används som en strategi för att underlätta arbetet med stora barngrupper.

This thesis investigates students' experiences of learning to program. Learning to program is a complex activity. It involves elements of learning abstract concepts as well as both learning and using advanced resources like computers and compilers. The learning experience is affected by factors like students' motives to learn and their general understanding of what learning to program means. These issues form the basis for the four research themes addressed in this thesis, specifically: students' experiences of what learning to program means; how students understand central concepts in programming; how students use and experience help from resources; and students' motives to learn to program. The thesis presents a qualitative study on novice students' experiences of learning object-oriented programming. Data was collected via semi-structured interviews. The interviews were analysed mainly using a phenomenographic research approach. The analysis resulted in the formulation of categories of description of students' qualitatively different ways to understand what learning to program means. In addition, categories describing different ways to understand the concepts object and class in object-oriented programming were formulated. From an educational point of view, these results can be used to identify aspects of learning to program that are critical from the students' perspective. The analysis of students' use of resources revealed that some resources were mainly used in a search-for-meaning way that promotes good learning, while another group of resources were mainly used in a superficial way. The two groups of resources seem however to interact with each other when students take responsibility for their own learning, which in particular characterizes their work with the larger computer assignments. When working with those, the students describe that both groups of resources were important for the learning. The analysis of students' descriptions of their motives to learn pinpoints motives that can enhance learning. In the study there were students who expressed that they had problems to know how to go about to study computer programming. This might indicate problems about knowing how to use available resources efficiently. Students who do not know how to use resources like the compiler in an efficient way, will have difficulties to perform assignments, which is expressed by the students as very important for the learning of concepts. The results also indicate the importance for educators to provide a learning environment with a variety of resources which can connect to students' different motives to learn, pointed to in the study. In this way all four aspects of the learning experience examined in the present study are important for students' learning of object-oriented programming.

This monograph describes an empirical study with the overall aim of producing insights about how students experience the subject Computer Science and its learning environments, particularly programming and software engineering. The research takes a start in the students' world, from their perspective, using their stories, and hence, we have chosen a phenomenographic approach for our research. By interpreting the students' descriptions and experiences of various phenomena and situations, it is possible to gain knowledge about which different conceptions students can have and how teaching and the learning environment affect their understanding. In this study, we focus specifically on students' conceptions of aspects of object-oriented programming and their experiences of problem solving situations in connection with object-oriented system development. The questions posed enlighten and focus on the students' conceptions of both tangible and abstract concepts; the study investigates how students experienced a task concerning development in a specific software system, how they conceived the system itself, and how the students describe the system's plugin modules. Academic education in programming deals with abstract concepts, such as interfaces in the programming language Java. Hence, one of the questions in this study is how students describe that specific abstract concept, in a context where they are conducting a realistic software engineering task. The results show that there is a distinct variation of descriptions, spanning from a concrete to-do list, to a more advanced description where the interface plays a crucial role in order to produce dynamic and adaptive systems. The discussion interprets the results and suggests how we can use them in teaching to provide an extended and varied understanding, where the educational goal is to provide for and strengthen the conditions for students to be able to learn how to develop and understand advanced software.

This thesis investigates computer science student projects and some of the processes involved in the running of such projects. The reason for this investigation is that there are some interesting claims concerning the use of projects as learning approach. For example, they are supposed to give an extra challenge to the students and prepare them for working life, by adding known development methods from industry the sense of reality is emphasized, and involving industry partners as mock clients also increases the feeling of reality, but still unclear if these features contribute to the students' learning and what can be done to increase the potential for learning. There are thus interesting pedagogical challenges with computer science student projects. There is a need to better understand the effects on learning outcomes as a function of how a student project is designed. The focus in this thesis is on the effects of role taking in the project groups, work allocation, and goal setting in student projects. In this thesis, three studies investigating different aspects of processes in computer science student projects are presented. A number of conclusions are drawn, which serve as a starting point for further research. The first study investigates how power is distributed within a group of students in a full semester computer science project course. Perceived competence of fellow students contributes to personal influence in the student project groups, and three qualitatively different ways of experiencing competence among other students have been identified. The second study investigates experiences of the process of decision-making in a full semester computer science project course. Six categories describing the experience of decision-making have been identified spanning from the experience of decision-making in individual decisions too small and unimportant to handle by anyone else than the individual to the experience of decision-making as a democratic process involving both the full group and the context in which the group acts. The third study investigates Swedish engineering students' conceptions of engineering, where dealing with problems and their solutions and creativity are identified as core concepts. Subject concepts, as math, and physics do not appear in any top position. "Math", for example, accounts for only five percent of the total mentioned engineering terms. "Physics", the second highest ranked subject term, only accounts for circa 1 percent. By combining the results from the three studies, four central areas of general interest for designing and running student projects have been identified. These four features are: 1) the mechanism for work allocation; 2) students connection to external stakeholders; 3) focus on result or process; and 4) level of freedom in the project task. These four features are related to the results from the three studies in this thesis. The thesis is concluded by proposing an analytical framework based on those four features. The intention with the framework is to provide a useful tool for the analysis and development of future computer science student projects.

How students learn about network protocols is studied in a project-centred, internationally distributed, university course in computer systems taught jointly by two universities. Insights into students' understanding of basic concepts within computer networks are gained through an empirical phenomenographic research approach. The use of phenomenography as a research approach makes it possible to learn about computer science, as it is experienced by the students. The context in which the research is carried out and issues concerning by whom the context is experienced, are investigated and form a part of the methodological basis. Students' understanding of some protocols that are used within the project, as well as their experience of the general concept of network protocols are investigated, and different ways of experiencing the protocols are discerned. Some aspects that indicate good learning outcomes are identified, such as being capable of understanding a protocol in different ways and of making relevant choices between the ways it could be experienced according to the context in which it appears. Based on these results a discussion on learning and teaching is developed. It is argued that a variation in the context in which the protocol is experienced promotes good learning, since different ways of experiencing a protocol are useful with different tasks to hand. A student with a good understanding of network protocols can choose in a situationally relevant way between different ways of experiencing a protocol.

Syftet med denna studie är att ta reda på lärares olika uppfattningar om begreppet problemlösning och hur de uppfattar att de arbetar med problemlösning. Arbetet genomsyras av en fenomenografisk ansats där lärares olika uppfattningar är centrala. Studiens empiri har samlats in med hjälp av nio intervjuer baserat på lärare från tre olika skolor. Lärare har även observerats i syfte att samla in eventuella iakttagelser som motsäger intervjuerna, men observationerna har istället fungerat som en metod att stärka det lärarna uppfattar. Insamlad empiri har analyserats med hjälp av en fenomenografisk dataanalys som urskiljer likheter och olikheter i lärarnas uppfattningar. Resultatet visar att lärare uppfattar begreppet problemlösning på två skilda sätt, som ett redovisningstillfälle eller som en komplicerad arbetsprocess. Hur lärare arbetar med problemlösning i praktiken har vi valt att dela upp i fem moment, vilka är val av problem, inledningsfas, aktivitetsfas, individanpassning och avslutningsfas. Lärarnas olika uppfattningar synliggör hur man didaktiskt kan arbeta med problemlösning, vilket kan inspirera aktiva lärare och lärarstudenter hur problemlösning kan angripas.

I föreliggande studie undersöks hur en grupp gymnasielärare i historia uppfattar att internet har påverkat deras undervisning. Skolans digitalisering och tillgången till internet som ett ständigt närvarande medium är något som accelererat och på olika sätt kommit att påverka skolan och lärares yrkesutövning. Studien är gjort med en metodologisk utgångspunkt i fenomenografin, där syftet är att åskådliggöra hur lärare själva uppfattar att internet påverkar viktiga delar inom historieundervisningen. Historiedidaktiskt har lärares uppfattningar om historieundervisning tidigare undersökts, men historielärares uppfattningar om digitalisering och internets påverkan på historieundervisningen är däremot inget som tidigare beforskats i någon större omfattning. Därför kan den här studien betraktas som något av en pilotstudie på området. Tidigare forskning kring IKT och digitalisering av skolan har bland annat studerat implementering av En-till-en system och IKT, samt visat på ett gap mellan politiker och beslutsfattares intentioner med digitalisering och IKT implementering och lärares upplevelser av förändringarna. I syfte att belysa en grupp historielärares uppfattningar och fånga de variationer som framträder inom dessa, med utgångspunkt i fenomenografin har samtalsintervjuer använts för datainsamling. Frågorna har varit utformade från en semistrukturerad modell och databearbetningen har gjorts genom en ordagrann transkribering av intervjumaterialet. Studien visar att internet är ett fenomen som alla de intervjuade lärarna upplever sig berörda av på olika sätt i historieundervisningen, ett fenomen de har att förhålla sig till. Variationer i uppfattningar framträder, där för- och nackdelar uppfattas på olika sätt och där lärarna har skiftande uppfattningar beträffande huruvida elevers historieuppfattningar påverkas av internet. En majoritet av de intervjuade lärarna upplever också att deras användning av internet ökat markant över tid. Slutsatser som kan dras är att det finns en ambivalens i uppfattningarna av internets påverkan på historieundervisningen, vilket också är något som får visst stöd i tidigare forskning. I ett längre tidsperspektiv får digitalisering och internet som medium ännu sägas vara ett förhållandevis nytt fenomen, därför kan detta mycket väl påverka lärarnas uppfattningar kring detta. Jag anser därför att det finns ett intresse för forskningen att fortsätta att studera hur digitalisering och internet uppfattas i skolan och hur dessa fenomen påverkar skolan och skolans verksamhet, inte minst historieundervisningen.

This first part of this study examines four sixth grade classes in two municipalities in Sweden. The purpose of the study was to find out which factors influence students in the choice of a foreign language at two schools. A survey was developed and questionnaires were handed out to four classes, with a total of eighty students.  Responses were collected and analyzed. The method we used was qualitative. The second part of this study involved the completion of interviews with ten pupils, four teachers and two principals. The purpose of these interviews was to obtain more awareness of the factors which influence students’ decision making about foreign language studies. Furthermore, the process of how students were informed by the schools regarding the choice of foreign languages was examined. It became evident that during the fifth grade, students make a choice between French, Spanish, German and Swedish/English. Foreign language teaching and learning begins in the sixth grade. The results show that students are motivated by several factors in their choice of a foreign language.  A main inspirations factor is the desire to incorporate and use the language of their choice in real life, for example through traveling. In addition to this factor, students also mentioned the use of the language in studies, as well as in a future career as influential in their choice. Finally, communication with native speakers of the target language showed to be of importance for students, when choosing which language to study during the sixth grade of elementary school. Students' opinions on language learning include not only the immediate classroom environment, but also show ambition and positive thinking though the desire to bring the outside world into their education.

Som blivande ämneslärare i bild har vi i denna uppsats valt att fokusera på begreppet bildkommunikation, då detta begrepp har en central roll i bildämnets styrdokument. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad lärare samt elever har för syn på bildkommunikation. Vi har även undersökt vad lärarens syfte och intentioner med undervisningen i bildkommunikation är. Det  har gjorts i form av en kvalitativ undersökning där metoden för undersökningen har varit intervjuer. Två bildlärare från två olika skolor har intervjuats samt 4-5 elever från varje skola har medverkat i gruppintervjuer. Resultatet från intervjuerna har vi analyserat i relation till vårt syfte och med hjälp av uppsatsens vetenskapliga förankring. De två lärare vi intervjuat är båda av uppfattningen att bildkommunikation omger oss dagligen och att det handlar om bildens budskap men även om att själv kunna förmedla något med hjälp av bilder. Däremot har de skilda uppfattningar vad gäller undervisningen i bildkommunikation. En av lärarna väver in begreppet i den vanliga undervisningen medan den andra läraren poängterar hur viktigt det är att samtala om bildkommunikation och göra eleverna medvetna om vad begreppet betyder. Elevernas uppfattning om vad bildkommunikation är var  spridd, men alla hade en grundtanke kring vad begreppet kunde tänkas betyda. De hade skilda uppfattningar om hur de bäst skulle tillägna sig kunskaper i bildens språk. Den första  elevgruppen trodde att bästa sättet var att fortsätta som de har gjort, att skapa bilder. Den andra elevgruppen tyckte däremot att samtal kring bilder och bildkommunikation skulle vara ett bra sätt att lära sig mer.  Resultatet av vår studie visar att lärarens synsätt på bild, antingen en kommunikativ eller praktisk/estetisk syn, påverkar både  undervisningen och elevernas uppfattning av bildämnet.

Sammanfattning Denna studie syftar till att få inblick i undervisningsmetoder i ämnet kemi genom att analysera olika forskningsarbeten om undervisningsmetoder och elevers lärande i naturvetenskapliga ämnen. För att uppfylla syftet i denna studie använder jag den kvalitativa intervjun som metod. Studien visar de olika använda undervisningsmetoderna och att laborationen är en dominerande metod i kemiundervisning. Denna studie visar att en enda metod inte fungerar på ett önskat sätt. Man måste kombinera olika undervisningsmetoder och variera mellan dem. Det hjälper eleverna att få olika minnesbilder som leder till utvecklade kunskaper. Studien visar också att läraren kan stimulera eleverna på olika sätt, men det som fungerar bäst är att utgå ifrån elevernas tidigare kunskap och att förankra undervisningen i verkligheten. Socialkontexten är en viktig faktor i elevernas lärande. Samtidigt finns det andra faktorer som kan hindra eller försvåra lärandet som den ekonomiska situationen på skolan och bristen i språklig förmåga. Nyckelord: undervisningsmetoder, kemi, lärande.