This thesis focuses on four different aspects of history teachers’ comprehensiveunderstanding of the school subject history. More specifically, the aim is tostudy the comprehension of the subject as perceived by individual historyteachers. Special emphasis is placed on identifying the concepts of the field ofhistory that are central to the teachers’ understanding of the school subject history.The first aspect studied is the teachers’ biographical changes. In a life historyperspective it seems as if the teachers’ subject conception changes from anunproblematic and tentative approach to a more complex and confident understandingof the subject. The second aspect treated is the rationale behind theirgrasp of the purpose and content of the subject. Three major positions areidentified, namely educational (bildung) orientation, critical orientation, andidentity orientation.The third aspect studied is the teachers’ interpretation of a curriculumnew to them. The teachers placed the curriculum in the field of tension betweenan education policy position, emphasizing more precise knowledge, onthe one hand, and a history science position, emphasizing concepts of historicalconsciousness. The fourth aspect studied is five different conceptual tools displayedin the teachers’ remarks on having completed the teaching of a newcourse. These are termed ‘history as narrative’, ‘history as time-space’, ‘historyas explanation’, ‘history as perspective taking’, and ‘history as skills’At the general level the study shows not only that subject conception is ofimportance to the teachers’ understanding of their obligation as teachers of historybut also how it is formed and constantly transformed by many differentfactors. In this process it is clear that the concepts used by the teachers, althoughvariously defined, can be seen as specific to the school subject historyand essential to the construction of history as a school subject. / Vad är syftet med skolämnet historia och vad ska det innehålla? Det här är en doktorsavhandling där fokus sätts på lärares förståelse av skolämnet historia. Mer precist avgränsas syftet till att undersöka ämnesförståelsen hos nu verksamma historielärare. Särskild vikt läggs vid att identifiera centrala begrepp i lärarnas ämnesförståelse. Undersökningen bygger både på enkäter och intervjuer och tar sin utgångspunkt i fyra olika aspekter av historielärarnas ämnesförståelse som redovisas i separata studier. Den första aspekten är ämnesbiografisk och tar fasta på de faktorer lärarna menar har påverkat utvecklingen av deras ämnesförståelse. Den andra aspekten har sitt fokus på lärarnas förståelse av historieämnets övergripande syfte och innehåll. Den tredje aspekten handlar om hur lärarna tolkar inriktningen och innehållet i den nya ämnesplan som infördes i gymnasieskolan 2011. Den avslutande aspekten fokuserar på de ämnesredskap som blir synliga i de utsagor lärarna gör om innehållet i gymnasieskolans kurs Historia 1b.

Denna uppsats innehåller en kvalitativ analys av ett antal läroboksskildringar av den marxistiska idétraditionen i svenska gymnasieläroböcker i historia, samhällskunskap och religion. Undersökningen analyserar hinder för elevens förståelse av den marxistiska idétraditionen utifrån frågeställningarna om i vilken grad texterna på ett upplysande och rättvisande sätt skildrar den idétraditionen förstådd utifrån marxisters självbild. Denna självbild representeras av ett antal utvalda marxistiska auktoriteter. Slutsatser som kan dras utifrån analysen är att påtagliga brister finns i de flesta av de undersökta texterna både i avseende på hur upplysande och rättvisande deras beskrivningar är. Många missvisande framställningar av idéer samt felaktiga förklaringar och brukanden av olika begrepp gör att många texter på flera punkter inte kan sägas ge en rättvisande skildring. När det gäller huruvida skildringarna är upplysande är detta ett större problem än det förra då många författare slarvar med förklaringar av begrepp samt klargöranden av vilka de refererar till när de beskriver olika idéer. Denna brist i att göra skildringarna upplysande är den allvarligaste bristen i de undersökta läroböckerna, en brist som på ett mycket påtagligt sätt riskerar att hindra och missleda elevens förståelse.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka om kalkylprogram kan vara ett användbart hjälpmedel i matematikundervisning på högstadiet. Den frågeställning som legat till grund för undersökningen är: Vilka skillnader finns i elevernas kommunikation kring en matematisk uppgift, då de arbetar med ett kalkylprogram, jämfört med när de löser samma uppgift med papper och penna? 14 elever indelade i sju par deltog i undersökningen. Försöken inleddes med att de fick se en ca fem minuter lång instruktionsvideo om kalkylprogram. Därefter fick de lösa en matematisk uppgift med papper och penna respektive på datorn. Deras samtal och arbete dokumenterades med hjälp av en videokamera samt en programvara som spelade in allt som visades på datorskärmen. Resultaten visade att eleverna kommunicerade och samarbetade mer under arbetet med kalkylprogram, jämfört med när de löste samma uppgift med papper och penna. Tekniska frågor upptog av naturliga skäl en del av kommunikationen, men kommunikationen handlade fortfarande om matematik.

Denna studie syftar till att ge en fördjupad kunskap kring vilka metoder läromedel förespråkar för ökad läsförståelse i ämnet svenska för årskurs 3. Studien omfattar en innehållsanalys av två läromedel i svenska som används i årskurs 3. Resultatet har diskuterats utifrån tidigare forskning och den sociokulturell teoribildningen. Utgångspunkt utifrån innehållsanalysen kunde fyra beskrivningskategorier identifieras dessa är nivå frågor, läsförståelsestrategier, sociokulturellt perspektiv och kunskapskraven i årskurs 3 i svenska. Resultatet visar att läromedlen följer läroplanens kunskapskrav till viss utsträckning och att båda läromedlen är ensidig i spridningen angående nivå frågor och läsförståelsestrategier.

<p>Syftet med undersökningen var dels att studera svenska elevers kunskap, självvärdering och informationskällor gällande sex och samlevnad, dels att jämföra med en liknade grekisk studie. Svenska skolan har obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning vilken den grekiska skolan inte har. Andra aspekter som undersöktes var hur elevers självvärdering stämmer överens med deras egentliga kunskap. 75 gymnasieelever fick svara på en enkät. Resultatet visar att svenska elever har en högre lägsta nivå i sin självvärdering av sina kunskaper om sex och samlevnad, jämfört med de grekiska eleverna. Enligt eleverna i undersökningen visar den svenska skolans sex- och samlevnadsundervisning större variation när det gäller kvalitet . De svenska eleverna undervärderade sina kunskaper när det kommer till sex- och samlevnadsfrågor enligt den undersökning som vi genomförde. Detta visar på att skolans obligatoriska undervisning har betydelse men att den även kan förbättras.</p>

Undersökningens syfte är att ta reda på hur gymnasieelevernas världsbild påverkas av erfarenheterna som erhålls genom det egna resandet, skolans geografiundervisning samt populärkulturens påverkan på elevernas uppfattning av världen. Med hjälp av följande tre frågeställningar har syftet uppfyllts. Vad beskriver eleverna att de lärt sig av skolans geografiundervisning? Hur framträder erfarenheter från egna resor i ungdomars världsbild? På vilket sätt påverkas ungdomars världsbild av inflytandet från populärkultur?  Studien kommer delvis använda samt utgå från tidigare forskning som har gjorts inom ämnet för att sedan kombinera detta med en egen kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som har gjorts med tre gymnasieelever. Resultatet redogörs sedan genom en tematisk analys. Tidigare forskning inom geografididaktik påvisar att populärkulturella fenomen som TV, film, populärmusik och internet är viktiga element i elevers lärande. Genom att integrera dessa element i lärandet och klassrummet skapar man förutsättning för lärande genom en teori som kallas kulturpedagogik (Morgan 2010. s. 294).  Undersökningens resultat bekräftar likheter med den tidigare forskningen som har gjorts inom ämnet om hur elevernas världsbild och uppfattning om världen påverkas av skolans geografiundervisning, det egna resandet samt populärkulturen. Några av undersökningens resultat visar att ungdomarna har sämre kunskap om länder som media rapporterar mindre om och av svaren framgår också att respondenterna menar att det främst är en negativ bild som massmedia förmedlar om länder i Afrika. Länder och världsdelar som ungdomarna hade mest kunskap om var platser som de bor eller har bott i, semestrat i eller som de mött genom olika populärkulturella element som tv, internet eller sport.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspedagogernas syn på yrkesrollen har förändrats mellan 1990-2017. Tidigare forskning talar om hur fritidspedagogens yrkesroll har uppfattats som otydlig. Studien visar på förändrade förutsättningar som ett resultat av den integrering med skolan som skedde på 1990-talet. Studien bygger dels på en textanalys av styrdokument för att synliggöra förändringar i uppdraget, men även på intervjuer med nio fritidspedagoger som varit yrkesaktiva under tidsperioden som undersökningen berör. Resultatet av studien pekar på en gemensam grund i styrdokumenten som inriktar sig på värdegrundsarbete och pedagogisk omsorg. Rekommendationer i form av allmänna råd och pedagogiska program har utvecklats till ett eget kapitel i den läroplan som är aktuell idag, som också innebär en större kravbild. Förändringarna har sett olika ut mellan deltagarna, det beror på varierande förutsättningar som skola, lokal och barngrupp. Deltagarna har även påverkats olika beroende på yrkeserfarenhet, kommun och arbetsplats.   Gävle den 31/5-2018 Anders Larsson och Oliver Sjudin.

I dagens globala informations- och kommunikationssamhälle ställs det krav på att individer ska ha förmågan att kunna använda olika redskap för att kommunicera och därmed skapa sociala relationer. Inom svenskämnesdidaktisk forskning har olika språkliga uttrycksformer i relation till meningsskapande fått en större uppmärksamhet och förankring. Det som däremot saknas är hur lärare designar den skrift- och bildspråkliga lärmiljön för att underlätta meningsskapande. Syftet med följande undersökning var följaktligen att studera och problematisera hur lärare iscensätter skrivundervisningen för att underlätta elevers meningsskapande genom bild som språklig uttrycksform. För att bemöta undersökningens syfte och frågeställningar utgjordes det empiriska materialet av deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer, inom en etnografisk inspirerad forskningsansats. Målgruppen för undersökningen var legitimerade grundskollärare som för tidpunkten undersökningen genomfördes arbetade i årskurs 1-3. Resultatet pekade på en huvudpunkt – att många lärare ger utrymme för olika språkliga uttrycksformer i undervisningen för att underlätta elevers meningsskapande, trots att deras uttalanden kring språksynen pekade åt ett annat håll. Vidare styrkte resultatet att genomförandet av den nuvarande skolreformen Lgr11 inte fått den stadiga implementeringen hos många av grundskollärarna som styrdokumentet strävat efter. Undersökningen bidrar därmed med ny kunskap och inblick i hur lärare förhåller sig till undervisningens design för att underlätta meningsskapande, i ett samhälle som ställer allt högre krav på människans förmåga att kommunicera.

Traces of colonialismin English textbooks English is often considered an international language that facilitates meetings and understanding between different cultures. The reason that English is such a language is mainly Great Britain’s history of colonial and imperial expansion. Everything that is taught in the Swedish school should have a historic perspective and according to the syllabus, the subject of English is supposed to treat “everyday life, the way of living and social relations in English speaking areas”. This essay explores what traces of Colonialism and Postcolonialism can be found in English textbooks for Swedish. schools today. The questions asked are what areas are mentioned in the books, if it says why these are the chosen areas, and how those areas are described? As theory, the postcolonial concepts of Stereotyping, Othering and Ethnocentrism have been used to build an analysis model that explains the meaning of different occurrences in the textbooks. The results show that the books mainly include the same English-speaking countries, especially when it comes to the countries were most people speak English. The variation is larger when it comes to countries with smaller English-speaking populations. The majority of the analyzed books contain historical explanations about why English is spoken in these areas, but not all of them have facts or reflection as to what consequences that history has left with the indigenous people in these areas and on culture today.

Det övergripande syftet med denna studie var att synliggöra möjligheter och utmaningar med programmering i matematikämnet i grundskolans lägre åldrar. Studien motiveras av den nyligen reviderade läroplanen som kommer bli obligatoriskt till hösten 2018. Studien bygger på lågstadielärares uppfattningar och erfarenheter kring programmering i matematikämnet. Datainsamlingsmetoden för denna studie har varit kvalitativa intervjuer med fyra behöriga och legitimerade lärare i matematikämnet. Studiens centrala fråga har varit Vilka möjligheter och utmaningar ser lärarna med programmering som verktyg för elevers matematikinlärning? Resultatet visade att lärarna ser programmering som ett sätt att utveckla elevernas matematiska förmågor som problemlösning, metod, kommunikation, analys och resonemangsförmåga, men även generella förmågor som samarbete, kreativitet och logiskt tänkande. Utöver det ser även lärarna programmering som ett sätt att motivera till vidare studier inom matematiken. Eftersom vi lever i ett digitaliserat samhället idag ansåg lärarna att det är ett sätt att förbereda eleverna inför framtiden. Lärarna kunde även se ett antal utmaningar som skulle kunna stå i vägen för elevernas lärande. Det första handlade om lärarens kompetens, att avsaknad av kompetenta lärare inom området skulle kunna hämma elevernas kunskaper de har rätt att få. Andra utmaningar som diskuterades var de ekonomiska förutsättningarna som skolorna har och även tidsbristen lärarna ofta känner av. Att man har intresse för det man ska undervisa i var också en aspekt som togs upp.